Samhälle

Friare kameraövervakning ger upphov till många frågor

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Sedan i slutet av maj är det fritt fram för privata aktörer att sätta upp övervakningskameror utan godkännande från länsstyrelsen. De nya reglerna har skapat en osäkerhet och trycket på Datainspektionen har ökat enormt.

Publicerad

Som en konsekvens av dataskyddsförordningen GDPR som trädde i kraft den 25 maj förändrades kamerabevakningslagen och privata företag och privatpersoner gavs rätten att sätta upp kameror utan tillstånd från länsstyrelsen. Nu är Datainspektionen ensam tillsynsmyndighet och trycket på myndigheten har ökat kraftigt.

– Många av de frågor som tidigare inkom till de 21 länsstyrelserna kommer nu till oss. Vi får väl in hundra mejl i månaden plus en hel del samtal med frågor som bara handlar om kameraövervakningen – det är väldigt mycket för oss, säger Frida Orring, jurist på Datainspektionen.

Mer individansvar

Myndigheten expanderar och kamerabevakningsavdelningen kommer att mer än fördubblas i antal anställda för att möta det växande behovet. Frågorna rör allt ifrån övervakning i trädgården, vad som gäller för drönare och hur en övervakningskamera på platser dit allmänheten har tillträde måste skyltsättas.

– Att till exempel övervaka någon annans trädgård kommer sannolikt aldrig kunna ske på laglig väg. Generellt kan det vara bra att när man gör sin intresseavvägning tänka på om platsen är integritetskänslig, det krävs då att ditt ändamål med övervakningen väger tyngre än integritetsintresset. Det kan handla om dokumenterade problem med brottslighet eller liknande, säger Frida Orring.

Högre krav

De nya reglerna ställer högre krav på enskilda aktören att själv se till att de följer kamerabevakningslagen och GDPR. Som tillsynsmyndighet tar Datainspektionen emot anmälningar och utreder om övervakningskameror bryter mot lagen. I vissa fall kan myndigheten kräva en sanktionsavgift.