Slagg från masugn ersätter 70 000 ton cement

2020-11-03 06:00  

Swerocks nya fabrik i Oxelösund tillverkar bindemedel av slagg från SSAB:s stålverk. Nu går man upp i full produktion, och från nästa år väntas slaggen ersätta 70 000 ton cement.

Fabriken startades förra året, vilket Ny Teknik tidigare rapporterat om. Den drivs av Swecem, ett dotterbolag till Swerock som ingår i Peab-koncernen, och ligger i direkt anslutning till SSAB:s stålverk i Oxelösund. Stålverkets restprodukt masugnsslagg torkas, mals och omvandlas till bindemedel, som sedan levereras till Swerocks betongfabriker där den ersätter delar av cementen.

– Nu går vi upp i full kapacitet. Nästa år räknar vi med att produktionen kommer att kunna ersätta 70 000 ton cement i betongtillverkningen. Tanken är att öka produktionen efterhand, och kanske komma upp i att byta ut 100 000 ton cement, säger Swerocks vd Karl-Gunnar Karlsson.

Han uppger att verksamheten mötts av stort intresse i byggsektorn.

– Hela betongbranschen håller på att ställa om, och jag tror att det framöver kommer ställas krav på klimatförbättrad betong i många fall. Nu när vi långsiktigt säkrat vår slaggförsörjning, får vi dessutom tid att jobba parallellt med forskning på andra alternativa bindemedel.

Cement en riktig klimatbov

Slutprodukten kallas ECO-Betong. Inblandningen av slaggbaserat bindemedel varierar utifrån vilken typ av projekt betongen ska användas till, men beroende på hur mycket cement man byter ut kan slaggen minska betongens klimatbelastning med upp till 50 procent.

– Med de 70 000 ton cement vi väntar oss att byta ut från nästa år, reduceras koldioxidutsläppen med omkring 50 000 ton på årsbasis. Ambitionen är att reducera ännu mer längre fram, säger Karl-Gunnar Karlsson.

Läs mer: Så fossilfritt blir SSAB:s nya stål

Cementen står för cirka 90 procent av betongens klimatpåverkan, och cementproduktionen är Sveriges näst största koldioxidutsläppare efter stålindustrin. Men Karl-Gunnar Karlsson pekar även på tekniska fördelar med ECO-Betongen.

– Bland annat får man längre härdningstid än med vanlig betong, vilket ger mindre sprickbildning. ECO-Betongen får också bättre beständighet i tufft klimat. Så det här sker inte på bekostnad av kvalitets- och funktionskrav, utan snarare tvärtom.

”Bekräftar att vi är på rätt väg”

Karl-Gunnar Karlsson framhåller att slaggbaserat bindemedel i betong är en väl beprövad metod, vanlig i många andra länder.

– Det är mest här i Sverige som det inte använts i någon större utsträckning. Men baserat på lång erfarenhet internationellt vet vi att det fungerar, säger han.

Läs mer: Ståljätten letar plats för fossilfria demo-anläggningen

Nu har ECO-Betong tilldelats utmärkelsen Nordbyggs Guldmedalj 2020.

– Vi är glada för det såklart, det bekräftar att vi är på rätt väg. Jag tycker att betong verkligen har en plats i framtidens hållbara byggande, och ECO-Betong visar att det är möjligt, säger Karl-Gunnar Karlsson.

Swerocks ECO-betong får Nordbyggs Guldmedalj 2020

Nordbyggs Guldmedalj är ett pris som syftar till att varje år lyfta fram byggbranschens intressantaste produktnyhet. Bakom utmärkelsen står byggnadsmässan Nordbygg, tidningen Byggindustrin och kunskapsföretaget Svensk Byggtjänst.

Juryns motivering lyder:

I ECO-Betong har delar av cementen ersatts av slagg, en restprodukt från stålindustrin vilket minskar koldioxidutsläppen från tillverkningen. Klimatförbättrad betong är resultatet av ett långsiktigt arbete med utveckling och implementering av ny teknik och nya tillsatser i bindemedlet. Användningen av slagg (och flygaska) är inte nytt men i Sverige har senaste revideringen av betongstandarderna möjliggjort den framtida utvecklingen av alternativa bindemedel och nya klimatförbättrade produkter. ECO-Betong, klimatförbättrad betong, tjänar vårt framtida hållbara samhällsbyggande och förtjänar att uppmärksammas och spridas brett.

Tommy Harnesk

Mer om: Masugn Cement

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt