Satelliter avslöjar vulkanutbrotten innan de har skett

2021-03-10 16:30  

Efter månader av seismisk aktivitet håller Island andan. Väntar ett storskaligt vulkanutbrott – eller kommer det över huvud taget komma upp någon magma till ytan? Faktum är att vi nu redan vet ganska mycket om vad som kommer hända, tack vare avancerad satellit-teknik.

Det var för ungefär 18 månader sedan som en förhöjd seismisk aktivitet började mätas upp på halvön Reykjanes i sydvästra Island . På ett område ungefär lika stort som Blekinge finns både huvudstaden Reykjavik, den internationella flygplatsen i Keflavik, flera geotermiska kraftverk, turistattraktionen Blå lagunen och vulkanen Keilir.

Och nu alltså ovanligt hög seismisk aktivitet i vulkansystemet Krýsuvík-Trölladyngja, vid vulkanerna Fagradsfjall och Keilir.

Läs mer: Här kan du följa vulkanutbrottet på Island

Seismisk aktivitet upptäcks framför allt genom mätningar av markytan. Om den rör sig några millimeter kan man dra slutsatser om vad som pågår därunder. Mätningarna sker dels genom gps-teknik. Den fungerar ungefär som i övriga samhället, och används bäst för att kartlägga förändringar i vågrät riktning.

Satelliter mäter rörelser i millimeterstorlek

En annan viktig del är Insar, förkortat för Interferometric synthetic-aperture radar. Tekniken fungerar genom att satelliter skickar ner radiovågor till markytan. Några dygn senare kommer en satellit tillbaka och mäter samma plats på samma sätt.

Insar-tekniken används för att kartlägga skillnader i topografi, som här på Petermannglaciären på Grönland. Foto: Science Photo Library/TT

Genom en jämförelse av hur radiovågorna reflekterats på markytan kan man mäta det ändrade avståndet.

– Då kan man se lodräta rörelser i storleksgraden millimeter eller mindre. Tekniken funkar bäst när det inte finns någon skog i vägen. Snön kan också vara ett problem men lyckligtvis är det barmark nu, säger Olafur Gudmundsson, som är professor i seismologi vid Uppsala universitet.

Läs mer: Stanfords ai upptäcker de missade jordskalven

550 grader varmt nere i marken

Det som skett nu är att markytan på Reykjanes har rört sig märkbart.

– Då kan man räkna ut att det skapats en berggång, en spricka i berget som har tillkommit när magman trängt igenom det. Nu tror man att toppen av magman är mellan en och två kilometer ner, och berggången uppskattas vara en meter bred, säger Olafur Gudmundsson.

Borrhål ner i marken kan hjälpa till att komplettera bilden, och är den enda metoden som vulkanologerna har för att titta direkt ner i jorden. De går ofta två-tre kilometer ner i marken och används för geotermiska kraftverk.

– Det kan bli för varmt om man går mycket djupare. Ett borrhål i området når till 4,5 kilometer och där var temperaturen 550 grader.

Med ungefär 15 seismometrar i området mäts också jordskalv. Vid skalven skapas elastiska vågar som sprids, och utifrån deras rörelse kan man lokalisera skalven och uppskatta deras storlek på Richterskalan.

– Här är noggrannheten större, man kan mäta vågor som bara är några mikrometer stora. Det finns dock en viss osäkerhet i lokaliseringen på grund av en mycket komplicerad fördelning av vågornas hastighet i det här området, säger Olafur Gudmundsson.

Läs mer: Chalmers vulkanforskare: ”På gränsen till vad drönare klarar av”

Hamnen kan fyllas av lava

De senaste veckorna har tiotusentals jordskalv mätts och lokaliserats i området. De flesta har varit små men det största nådde till 5,7 på Richterskalan. 

– Det kände man av rejält i Reykjavik ungefär 30 kilometer bort, men inga större skador orsakades.

Ett geotermiskt kraftverk på halvön Reykjanes på Island. Foto: Egill Bjarnason/AP/TT

Riskerna för att ett potentiellt vulkanutbrott i Reykjanes ska orsaka stor skada är små, enligt experternas bedömningar. Men i värsta fall kan människor och byggnader ändå komma till skada.

– Det finns en fiskeby på sydkusten, Grindavik, och ett geotermiskt kraftverk i närheten. Om ett utbrott sker i närheten kan vi få en lavaström över kraftverket och delar av byn, hamnen skulle kunna fyllas av lava. Men det ser inte ut att bli så nu, säger Olafur Gudmundsson.

Läs mer: ”Billig teknik” gör infångad koldioxid till sten – på två år 

Ett turistutbrott – ”fantastiskt skådespel”

Det är troligare att det i stället slutar med vad islänningarna kallar för ett turistutbrott. Det heter så eftersom folk gärna hoppar in i bilen och åker dit för att skåda naturfenomenet.

– Det kan vara ett fantastiskt skådespel. Man kan få se lavafall, som vattenfall, som är hundratals meter höga. Det mest sannolika nu är att islänningarna i närheten av utbrottet får njuta av naturens fyrverkerier i kanske några veckor, utan att det blir särskilt farligt.

2010 skedde ett vulkanutbrott vid glaciären Eyjafjallajökull. Vinden spred vulkanisk aska över stora delar av Europa, vilket stoppade flygningarna i många länder. Men att något liknande ska ske på Reykjaneshalvön är helt uteslutet, enligt Olafur Gudmundsson.

– Det är en helt annan typ av vulkanism här.

Men även om riskerna inte är så stora övervakar de isländska experterna situationen noga.

– Det är starka krafter som utlöses, och ett flertal vulkaner verkar vara uppkopplade på ett sätt vi inte förstår så väl. Bilden kan ändras fort, och det är jätteviktigt att följa det som händer nu så noga som möjligt för att lära sig om de processer som pågår i djupet.

Den som vill kan följa den vulkaniska aktiviteten på Island här.

Henning Eklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt