Nya energisparboxen anklagas för att vara bluff

2019-04-29 06:00  

En ny box har dykt upp på den svenska marknaden som ett sätt att sänka elnotan i villan. Genom att sänka spänningen ska elkostnaden minska. Men organisationen Villaägarna anklagar produkten för att vara en bluff.

Den kallas för Kubie och är en ny produkt på den svenska marknaden. Den svenska återförsäljaren Energivaktarna marknadsför den med kittlande löften. Framför allt att den sänker energiförbrukningen i en villa med minst 8 procent, faktiskt upp till 15 procent, utan att man behöver förändra sina vanor.

Kubie monteras efter elmätaren och måste installeras av en elektriker. Priset inklusive installation är cirka 10 000 kronor. Den summan är dock intjänad på 2–4 år enligt Energivaktarna. Den säljs via etablerade aktörer som Selga, Storel och Rexel.

Funktionen är enkel. Kubie är en transformator som sänker spänningen på den inkommande elektriciteten från nominella 230 volt till 210–215 volt. Enligt svensk standard får spänningen variera plus/minus 10 procent, alltså mellan 207 och 253 volt.

Lägre spänning ger lägre effekt

Med Kubie körs apparaterna med lägre spänning, vilket också betyder lägre effekt. Minns Effektformeln: Effekt (P) är lika med spänning (U) gånger ström (I), P=U*I. (egentligen är det lite mer komplicerat gällande växelström men det går vi inte in på i det här exemplet).

Men riktigt så enkelt är det inte, menar organisationen Villaägarna som har låtit forskningsinstitutet Rise testa Kubie.

”Resultaten av provningen visar att de naturvetenskapliga lagarna gäller även för energisparboxen Kubie och att den inte ger någon lägre energiförbrukning med bibehållen nytta”, skriver Villaägarna i en rådgivningsartikel. Formuleringen är hämtad direkt från utvärderingsrapporten gjord av Rise.

Läs mer: Dubbla solceller ska fånga reflektioner

Rise har testat Kubie genom att använda sig av fem olika typer av ljuskällor, allt från halogenlampor till led-paneler. De totalt 300 ljuskällorna kopplades så att de kunde matas med 230 volt direkt från elnätet eller med 210–215 volt från Kubie. Ljuskällorna fördelades på de tre inkommande faserna. 360 mätningar utfördes.

Rise mätte förändringen i energiförbrukning när ljuskällorna matades direkt från elnätet respektive från Kubie. Samtidigt mättes det relativa ljusflödet med fotometrisk detektor för att få fram ett mått på nyttan.

Dystert testresultat för Kubie

Resultatet var nedslående för Kubies del. I fallet halogenlampor sjönk effekten med 9–13 procent när Kubie var inkopplad. Samtidigt minskade det relativa ljusflödet med 22–28 procent, alltså mer än effekten sjönk. Detta eftersom en större del av strålningseffekten hamnar i det infraröda området vilket inte är synligt för människor.

För led-lysrören blev det ingen förändring i ljusflöde alls. Detta eftersom elektroniken automatiskt kompenserar för den lägre spänningen genom att öka strömmen. Den högre strömmen bidrar dock till ökade förluster i drivelektroniken. Kubie behöver också effekt för att fungera vilket innebär att man behöver totalt 5 procent mer effekt för att uppnå samma ljusflöde som när led-lysrören kopplas direkt till elnätet.

Vid samtliga fem testade ljuskällor innebar inkoppling via Kubie att man fick ut procentuellt sett mindre ljusflöde än vad den procentuella skillnaden i effekt blev. En nettoförlust, kort och gott.

Tar längre tid att uppnå samma resultat

Rise resonerar även kring andra typer av apparater än ljuskällor i rapporten. För ett elelement innebär minskad effekt bara att det tar längre tid att värma upp rummet. Samma sak gäller för en vattenkokare. Effekten minskar visserligen, men energiåtgången blir densamma om man vill att vattnet ska börja koka. Sådana apparater sägs ha en spänningsberoende effekt.

Andra elektronikapparater är annorlunda utformade och strävar efter en konstant effekt. Sjunker spänningen så kompenserar elektroniken genom att i stället öka strömmen, vilket vi såg led-lysrören göra i testet. Andra exempel på sådana apparater är teven och datorn.

Ljuskällorna i testet hörde till båda kategorierna.

Men Energivaktarnas vd Claes Brorsson, som nyligen har börjat sälja energisparboxen Kubie i Sverige, underkänner Rise testmetod.

– Ledbelysning är inte representativt för besparingen som uppnås. Där får du nästan ingen besparing alls. Den är heller inte den största förbrukaren i ett hem, den står för nästan ingenting. Besparingen vi hävdar, och som har visat sig stämma, är på blandade laster, säger han.

Angående att Rise även har testat halogenlampor, som har en annan karakteristik än ledbelysning, svarar han senare i ett mejl:

”Besparing 9-13 procent - Lägre energiförbrukning - det är väl det som är viktigt om inspänningen är 230 volt. Lägre ljusutbyte är mindre värt än lägre energiförbrukning - ingen har väl klagat på att ljusutbytet är sämre om spänningen råkar vara 220 volt i fastigheten/villan?”

I rapporten för Rise också ett resonemang kring andra typer av apparater än ljuskällor Sänker du spänningen så kompenserar kretsen med högre ström?

– Ja det stämmer så länge du har sådana typer av produkter. Men tar du spis, tvättmaskin och tumlare, som tillhör de största förbrukarna, har du helt andra förutsättningar. Det är den blandningen som ger resultat. Det här är Ohms lag, inget hokus pokus, säger han.

Det Claes Brorsson syftar på är varianten av Ohms lag som säger att effekten (P) är lika med spänningen (U) i kvadrat dividerat med resistansen (R), det vill säga P=U^2/R. Eftersom resistansen i en apparat är konstant så innebär en sänkning av spänningen att effekten och därmed även energiåtgången över en bestämd tid sjunker.

– Ska du värma vatten från kallt till kokande på en spis spelar det ingen roll, då funkar det inte. Ska du däremot hålla kvar maten på spisen för att den ska bli färdiglagad spelar spänningen roll.

Rise: "Man får vad man betalar för"

Håkan Skoogh på Rise är den som har utfört testet av Kubie. Hans kommentar till Claes Brorssons resonemang kring Ohms lag – att resistansen är konstant – är att man får vad man betalar för: ”För en resistiv last sänks effekten men då även den användbara nyttoeffekten – lamporna lyser mindre”, skriver han i ett mejl.

Angående kritiken mot att använda sig av ljuskällor skriver han: ”Jag har använt lampor med olika driftskarakteristik för att simulera den blandning av totala förbrukare som man normalt har i en villa. Anledningen till att använda lampor är att du får en direkt koppling mellan tillförd effekt och uppmätt nyttoeffekt (ljus) – man skulle ha kunnat använda metoden att värma vatten men då får man problem med värmemätning, temperatur, förluster mm.”

Att boxen skulle ge bättre resultat på till exempel tvättmaskiner kommenterar han på följande vis:

”Den stora energiförbrukaren i tvättmaskin är värmning av vatten – det går då långsammare men förbrukar lika mycket energi innan termostaten slår ifrån. Vid sänkt spänning så kanske motorn går långsammare (beror på vilken typ av motor och kontroll som används). Då får man en minskad nyttoeffekt d.v.s. tvätten tumlas ett färre antal varv under samma tid (men det kanske kompenseras av att uppvärmningstiden är längre).”

”Skulle inte riskera förlora ansiktet”

Claes Brorsson skickar över en mätrapport gällande en tvättmaskin från LG, som har körts med och utan Kubie. Enligt mätningen minskade förbrukningen med 10,13 procent med Kubie installerad. Men rapporten är gjord av samma företag som tillverkar energisparboxen, nederländska Power Quality Europe. Det konstateras att tvättiden blev "något längre".

På sin hemsida har Energivaktarna beskrivningar av ett antal installationer som har gjorts i Sverige. Det handlar främst om större varianter av energisparboxen, tänkt för hyresfastigheter och kommersiella lokaler. Enligt Energivaktarna har HSB Pampas i Solna sparat 9 procent i ett av sina sju hus.

– Vi mäter under en vecka innan vi installerar transformatorn och sen under en vecka efteråt. Mätvärdena stämmer vi sedan av mot elräkningen. Det kan flytta in och ut folk vilket påverkar förbrukningen men vi ser att den går ner. Vi har statistik på det, säger han.

”Skulle aldrig jobba med dessa produkter om det inte fungerar, med min bakgrund vet jag att det fungerar och skulle inte riskera att förlora ansiktet”, skriver han senare i ett mejl.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt