Här odlar de framtidens ”köttsubstitut” – blir hamburgare och nuggets

2022-03-25 06:00  

Mykoprotein är grunden i det livsmedelsprotein som Göteborgsföretaget Mycorena tillverkar. Nu skalar företaget upp – med en kvarts miljard kronor i ryggen bygger de en helt ny fabrik i Falkenberg.

Mykoprotein är en form av encelligt protein som kommer från svampar som odlas för mänsklig konsumtion.

Företaget Mycorenas protein kallas för Promyc och tas fram genom att en sporlösning matas med näring och syre.

Resultatet blir en näringsrik svampbiomassa som fermenteras. Efter ett knappt dygn skördas och bearbetas svampen för att sedan användas i allt från hamburgare och nuggets till bitar med tonfisksmak. 

– Processen påminner i stor utsträckning om ölbryggning, och förutom att den är snabb så är den även enkel att skala upp, säger Ebba Fröling.

Mycorenas vd och grundaren Ramkumar Nair och operativa chefen Ebba Fröling. Foto: Sören Håkanlind

Hon är operativ chef och en gång i tiden var bolagets första heltidsanställda. Idag har bolaget ett 35-tal medarbetare, plus nästan lika många konsulter, studenter och examensarbetare.

Läs mer: Stor andel vägrar äta labbodlat kött i studie – för onaturligt

Bakgrunden till satsningen är en idé från vd och grundaren Ramkumar Nair, som 2013 kom från Indien till Sverige för att doktorera. Hans vision är att hela världen på sikt ska använda mykoprotein som nyckelingrediens för diverse köttsubstitut och vara överlägsen sådan proteinbas som tillverkas av soja, ärtor eller bönor. Och trenden visar att konsumtionen av vegetariska produkter i Sverige ökar ungefär i samma takt som köttkonsumtionen minskar. 

– Vi ser en stark trend bland livsmedelsbolag att satsa på veganska produkter. Promyc är en produkt som har högt näringsvärde, med en köttliknande känsla och konsistens. Den har potential att tillverkas i stor skala med mycket låg klimatpåverkan jämfört med växtbaserat och animaliskt protein. Vi tror vi att Promyc kan bli en riktig ”game changer” för den alternativa köttindustrin, säger Ramkumar Nair.

Trögheten i livsmedelsindustrin ett problem

Ett problem för Mycorena är trögheten i livsmedelsindustrin. Många vill göra som man alltid har gjort och för Mycorenas del har det resulterat i att Promyc säljs som livsmedelsingrediens till andra livsmedelsproducenter istället för att bolaget själva producera matvaror under eget varumärke. 

Däremot har Mycorena gjort ett antal olika tester och tagit fram allt från köttbullar till kycklingfria chicken nuggets. Produkterna har sålts till flera livsmedelsföretag – inklusive ICA och Astrid & Aporna – samt ett antal restauranger. Det gjordes framförallt för att bolaget skulle lära sig hur konsumentmarknaden fungerar. Numera fokuserar bolaget uteslutande på företagsmarknaden och säljer ingenting till konsumenter. 

– Det beror på att vi tror att det kommer att skapa ett snabbare och större genomslag inom den långsamma och traditionella livsmedelsindustrin, säger Ramkumar Nair.

Processingenjör Alfred Sävervall övervakar processen från kontrollrummet. Foto: Sören Håkanlind

Bolaget är hemlighetsfulla kring vilka livsmedelsföretag som är kunder, men ett av dem är Peas of Heaven – ett varumärke som har utvecklats av den drygt 100-åriga korvfabrikören Herbert Karlssons Charkuterifabrik i Härryda. Som namnet antyder har Peas of Heaven framförallt fokuserat på ärtbaserat protein, men tillsammans med Mycorena utvecklas produkter med Promyc som bas. 

Ebba Fröling berättar att Mycorena även är i dialog med ett flertal populära och etablerade varumärken om att använda Promyc i sina existerande produktlinjer, men även i helt nya produkter.

Läs mer: 3d-printade köttet har skapats med ai – serveras på restauranger

En teknisk utmaning är att producera stora bitar av Promyc. Färs och småbitar är inga problem med texturerat protein, men visionen är att ta fram stora filéer och klassiska ”stekar”, vilket slutkonsumenterna helt enkelt är villiga att betala mer för. 

Mycorena är inte ensamma på marknaden. Ett av de mer kända aktörerna är Quorn från Marlow Foods, som också baserar sina produkter på mykoprotein. Ebba Fröling ser dock positivt på konkurrensen. 

– Det är bra med många aktörer, för det ökar det generella intresset, samtidigt som segmentet fortfarande inte är tillräckligt stort, säger hon. 

Hon säger att en konkurrent visserligen ganska så lätt skulle kunna kopiera maskinerna och hur de används, men att själva processen är mycket svårare att kopiera. Dessutom har Mycorena ett tiotal patent som skyddar verksamheten.

Promyc är namnet på Mycorenas mykoprotein. I torr form har Promyc en proteinhalt på 60 procent. Foto: Sören Håkanlind

Mycorenas största problem handlar om tillgången till Promyc. Efterfrågan är mycket större än tillgången, och det är också bakgrunden till att bolaget nu satsar på en helt ny fabrik. I början av mars tog bolaget in 24 miljoner euro, och pengarna ska framförförallt gå till bygget av den nya storskaliga kommersiella anläggningen i Falkenberg.  

Sedan starten 2017 har bolaget tagit in totalt 35 miljoner euro och de senaste åren har bolaget växt kraftigt. Att resa pengar har däremot inte hela tiden varit någon dans på rosor. 

– I början var det jättesvårt att få tag på pengar. Förutom Oatly var foodtech inte alls populärt att investera i. På senare tid har det ändrats och nuförtiden är det investerarna som hör av sig till oss, istället för tvärtom, säger Ramkumar Nair.

100 ton Promyc om året

Mycorena kommer att genomföra ytterligare en investeringsrunda under sommaren, sannolikt i storleksordningen 30–40 miljoner euro. Nuvarande investerare består bland annat från VEOS Group i Belgien, GU Ventures i Göteborg och FBG Invest i Falkenberg. 

– Investerarna ser att konsumenternas acceptans för mykoproteinbaserade produkter är mycket större i Norden än i övriga Europa. Vi ser också en stor framtidspotential för marknaden i Centraleuropa, och det känns bra att vi redan nu ligger i framkant, säger Ramkumar Nair.

Civilingenjören Fredrik Steen kontrollerar trycket i bioreaktorn. Foto: Sören Håkanlind

För tillfället producerar Mycorena 100 ton Promyc per år i Göteborg. När fabriken i Falkenberg öppnar om ett år så kommer man initialt att kunna producera 5 000 ton per år. Därefter räknar bolaget med att bygga ut Falkenbergsfabriken ytterligare och då kunna nå en produktionstakt på 100 000 ton per år. 

– Efter det så kanske vi expanderar i södra Europa eller varför inte Asien? Kina och Indien är inte tillräckligt mogna ännu, men på sikt så tror jag att de kommer att hoppa över steget med växtbaserat protein och istället gå direkt till fermenteringsbaserat cellodlat kött eller mykoprotein. Det ser jag fram emot, för det kommer att bli nästa stora grej för hela kontinenten, säger Ramkumar Nair. 

Så blir svampsporer till Mycorenas proteinbas

Proteinbasen Promyc skapas i en process som börjar med en sporlösning av Mycorenas svamp. Sporlösningen tillsätts till ett flytande näringsmedia och odlas under kontrollerade former, för att till slut bli en näringsrik svampbiomassa.

Fermenteringen skalas upp stegvis och tio procent av totalvolymen består av en så kallad startkultur från tidigare steg.

Processen sker i rostfria tankar, så kallade bioreaktorer, där svampen har tillgång till näring, syre och allmänt gynnsamma temperaturförhållanden.

Efter mindre än ett dygn är fermenteringsprocessen klar och svampen är redo att skördas. Det sker genom att den fasta biomassan separeras från den flytande näringslösningen, följt av värmebehandling och tvättning av svampbiomassan.

Anders Frick

Mer om: Livsmedel

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt