Efter succén med Ampere – nu satsar Norge på 80 nya elfärjor

2018-10-05 06:00  

Efter ett lyckat pilotprojekt med elfärjan Ampere storsatsar Norge på eldrivna bilfärjor. Om fem år kommer nästan hälften av landets vägfärjor gå på el – och nu är siktet inställt på vätgas.

Det har gått tre år sedan Norge sjösatte sin första eldrivna färja Ampere i Sognefjorden. Pilotprojektet blev så lyckat att det nu görs en enorm investering på att elektrifiera stora delar av den norska färjetrafiken.

I dag finns runt 130 färjerutter i Norge som trafikeras av 200 båtar. Men om bara fem år kommer var tredje färja att ha en elektrisk drivlina.

– Man kan säga att Ampere blev en succé. Den har fungerat väldigt bra efter några inkörsproblem. Så nu har vi tagit sikt på 70 till 80 eldrivna färjor till 2022. Några av dem kommer att ha hybriddrivlina, men de allra flesta kommer att vara helt elektriska, säger Tom Norbech som är senior rådgivare på Statens Vegvesen till Ny Teknik.

Ampere har redan fått sällskap av ytterligare tre färjor med eldrivlina och en elektrifierad linfärja. Ytterligare några ska levereras under 2019, men merparten av de runt 80 färjorna kommer att tas i drift under 2021 och 2022.

Läs mer: Nu startar tillverkningen av den svenska elbåten Candela

Statens Vegvesen köper in färjetjänster från privata bolag och har inga exakta siffror på vad investeringen kommer att kosta totalt. Men myndigheten har gjort en grov uppskattning om ökade utgifter på 250 miljoner norska kronor om året mellan 2021 och 2028 - totalt två miljarder norska kronor.

Ska på sikt bli lägre kostnader med eldrift

Det finns två orsaker till de ökade utgifterna. Dels har eldrivna färjorna har ett högre inköpspris vilket i slutänden leder till dyrare avtal med färjebolagen. Dels kommer det att kosta pengar att bygga ut elnätet för att kunna ladda färjorna i hamn.

Men på sikt räknar man med lägre kostnader i färjetrafiken eftersom driftkostnaden blir mycket lägre med eldrivna färjor än de som går på fossila bränslen.

De nya elfärjorna kommer i första hand trafikera kortare sträckor på under 30 minuters restid. Norska staten har satt en ambition om att ha en helt fossilfri färjetrafik till 2030, men för att nå dit behöver man förmodligen ta in andra drivlinor.

Läs mer: Ammoniak är ett smartare fartygsbränsle än naturgas

Redan pågår ett nytt pilotprojekt för att göra de längre sträckorna fossilfria. Statens Vegvesen har som mål att sjösätta en hybridfärja som drivs av el och vätgas 2021, där vätgasen ska stå för minst hälften av driften. Den ska köra en sträcka mellan Hjelmeland, Nesvik och Skipavik och kan reducera klimatutsläppen på rutten med 4 000 ton per år jämfört med i dag. Just nu väntar man på anbud från tre norska företag som tävlar om vem som ska få stå för utvecklingen av färjan.

Om pilotprojektet med vätgas blir lika lyckat som den eldrivna färjan Ampere finns goda chanser för att Norge kan utöka vätgasflottan på sikt.

– Det finns inga konkreta besked på hur många sträckor som ska köras på vätgas. Man vill pröva tekniken och se hur det går. Men går det lika bra som med eldrivna färjor kommer vi säkert ha vätgasdrivna färjor på alla längre sträckor på sikt, säger Tom Norbech.

Elfärjor i Sverige

Tycho-Brahe är en elhybrid som trafikerar sträckan Helsingborg till Helsingör och kan göra rutten på eldrift. Men den har haft stora problem med laddningen och har därför mestadels körts på diesel.

Bilfärjan Tellus är också en elhybrid som ska tas i trafik på Gullmarsleden i Bohuslän under nästa år. Projektet har skjutits upp på grund av problem med laddinfrastrukturen.

Elvy blir Göteborgs första färja med hybriddrift och ska gå över Göta älv mellan Stenpiren och Lindholmen. Färjan ska levereras mot slutet av 2018 och förhoppningen är att ta den i drift i december.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt