Analys: 500 GWh europeisk batteriproduktion 2029

2020-12-29 06:00  
Foto: Jonas Askergren

Tillverkningen av litiumjonbatterier i Europa börjar ta sig. Till 2024 kommer produktionen att tiodubblas. Ytterligare fem år senare når den 500 GWh, spår konsultfirman Benchmark Mineral Intelligence.

Ska den europeiska bilindustrin ställa om till eldrift duger det inte att förlita sig på asiatisk batteriproduktion. Det var skälet till att EU kring 2017 valde att göra en rejäl framryckning för att främja inhemsk batteriproduktion. Vid tillfället var den egna tillverkningen i princip försumbar.  

EU-kommissionen lanserade bland annat initiativet European Battery Alliance, med målet att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. Och nu ser det faktiskt ut att lossna.

Europa är på god väg att bli världens största producent av litiumjonceller efter Kina, sa Bo Normark, tematisk ledare på EIT Innoenergy, för ett par veckor sedan vid överlämningen av den svenska batteristrategin till regeringen.

Analysfirman Benchmark Mineral Intelligence följer alla världens cellfabriker och gör prognoser för den framtida kapacitetsutvecklingen. Nyligen anordnade företaget ett digitalt evenemang med fokus på Europa.

Tiofaldigad cellproduktion till 2024

I november 2019 uppgick den samlade europeiska produktionskapaciteten till 26,9 GWh, motsvarande drygt 5 procent av den globala produktionen. Till 2024 förväntar sig analysfirman att den har växt tiofalt till 262 GWh. Många projekt är på gång, bland annat Northvolts fabrik i Skellefteå.

Utsikten för 2029 är ännu vidlyftigare. Och den har på relativt kort tid reviderats kraftigt. I november 2018 räknade Benchmark Mineral Intelligence med att det 2029 skulle finnas knappt 200 GWh årlig cellproduktion i Europa. Två år senare har företaget skrivit upp siffra till en bit över 500 GWh. Det motsvarar närmare 17 procent av världens prognosticerade produktion.

Caspar Rawles, chef för prisbedömning på Benchmark Mineral Intelligence, vill inte riktigt kalla de två åren mellan de vitt skilda analyserna för en ”vändpunkt”. Men han menar att det under perioden infann sig en förståelse bland EU:s beslutsfattare om vad som var på väg att hända.

– De länder som hade mycket traditionell bilindustri att förlora började försöka attrahera cellproduktion. Tyskland har till exempel gått från 15 procent (andel av planerad europeisk cellproduktion, reds. anm.) till 60 procent. Regeringen har gjort en stor ansträngning för att locka celltillverkare, säger han.

Läs mer: Kartläggning: Vem bygger batterierna till elbilen?

Total, Catl, LG Chem och Tesla

Bland företagen som planerar fabriker märks förutom Northvolt även franska biltillverkaren PSA som vill bygga två cellfabriker tillsammans med oljejätten Total (som äger batteritillverkaren Saft). Catl:s fabrik tyska Erfurt väntas till 2029 ha nått 70 GWh och LG Chems polska fabrik 67 GWh.

Störst europeiskt avtryck samma år förväntar sig dock Benchmark Mineral Intelligence från Teslas fabrik i Berlin. Analysfirman spår en årlig produktionskapacitet om 125 GWh. Den siffran hade kunnat vara högre, eftersom Tesla tidigare i år sa att de siktar på 3 TWh årlig kapacitet till 2030. Caspar Rawles förklarar varför han inte tror att elbilstillverkaren 2029 kan producera till exempel 300 GWh i Europa, utan nöjer sig med 125 GWh.

– Vi tror inte att de når 300 GWh av flera skäl, bland annat eftersom vi inte tror att råmaterialet kommer att finnas. Det råder redan brist, säger han och påpekar att företaget i dagsläget inte har någon volymproduktion av battericeller över huvud taget (Panasonic tillverkar åt Tesla, reds. anm).

Europeiska batterifabriker är stora

De planerade europeiska fabrikerna sticker ut på ett avgörande sätt. Den genomsnittliga fabriken globalt hade 2019 en genomsnittlig produktionskapacitet om 19,7 GWh. I Europa är motsvarande siffra 31,8 GWh, alltså drygt 60 procent större. Caspar Rawles förklarar detta med att batterimarknaden för elbilar har mognat rejält, med ökad konkurrenskraft och höjda kvalitetskrav som följd.

– Vi ser att en del kinesiska batteritillverkare kliver åt sidan och i stället börjar röra sig mot att tillverka batterier för blåtandsutrustning och e-cigaretter. Där finns större marginaler och mer pengar att tjäna. De kinesiska fabrikerna minskar därför i snittstorlek till 17,1 GWh. Det är egentligen lite motsägelsefullt eftersom man ofta pratar om volymfördelar inom batteriteillverkning, säger han.

Batterimarknaden i EU drivs just nu framåt av kraftfulla stimulanser för att ”turboladda” elbilsutvecklingen, påpekar Caspar Rawles. Ökningen syntes redan innan coronapandemin men visar sig ännu starkare nu.

– EU har börjat tävla med Kina nu, säger han.

 

Uppdaterad artikel: Grafiken har uppdaterats i denna version av artikeln.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt