Guldregn över forskare

2012-04-03 10:28  

Årets Göran Gustafssonpris delades ut i helgen. Fem forskare får dela på 24 miljoner kronor.

Den 31 mars varje år sedan 1991 regnar det guld över fem lyckliga forskare i disciplinerna matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin. Då delas nämligen Göran Gustafssonpriset ut av självaste kungen.

Göan Gustafssonpriset är Sveriges största nationella forskningspris. Varje pristagare får ett forskningsanslag om 4,5 miljoner kronor uppdelat på tre år. Därtill kommer ett personligt pris so i år höjts från 100 000 till 250 000 kronor.

Nu är det inte vem som helst som kan få Göran Gustafssonpriset. Nomineringarna kommer uteslutande från Sveriges lärosäten, det vill säga universitet och högskolor, och de nominerade får inte vara äldre än att de fyller 45 år under nomineringsåret. En kommitté från GG-stiftelsen och Vetenskapsakademien utser därefter pristagarna. Sekreterare är Ny Tekniks egen problematiska professor Göran Grimvall.

I år var samtliga fem pristagare män, men sedan starten 1991 har ungefär 20 procent varit kvinnor. En förutsättning för att få priset är att man bedriver forskning i Sverige. En tanke med priset är nämligen att gynna svensk forskning, och se till att pristagarna inte ska behöva flytta utomlands för att kunna bedriva sitt arbete.

Matematikpriset gick i år till Andreas Strömbergsson, Uppsala universitet, för hans forskning om talteori, den gren av matematiken som rör heltalens egenskaper. Talteoriska frågor är ofta enkla att förklara för icke-matematiker, men de visar sig ofta vara mycket svåra att besvara. Ett exempel rör primtalens fördelning. Finns det något mönster? Här och där i raden av primtal finns tvillingar, primtalspar som 11 och 13 eller 857 och 859 . Finns det oändligt många sådana par, eller upphör de kanske över en viss nivå?  Förmodligen finns det oändligt många, men ingen har hittills kunnat bevisa det.

Talteori har huvudsakligen studerats för sin egen skull, men ibland har resultaten funnit tillämpningar inom så vitt skilda områden som kryptografi, kodteori och teknisk fysik.

Strömbergssons forskning gäller bland annat den  ”periodiska Lorentzgasen”, vilket är en klassisk idealiserad modell införd av Hendrik Lorentz 1905 för att beskriva elektroners rörelser inne i en metall. Man betraktar en stor mängd punktpartiklar som rör sig i ett ”biljardspel” bestående av regelbundet utplacerade, klotformiga hinder. Med hjälp av talteori har han kunnat finna en ekvation för elektronernas rörelser.

Fysikpriset gick i år till Fredrik Höök vid Chalmers. Han studerar de molekyler som bygger upp levande cellers ytterhölje, cellmembranen, och undersöker de interaktioner på molekylnivå som gör att virus kan fästa och därefter infektera cellerna.

Cellmembranet visar sig vara en tvådimensionell vätska, bara två molekyler tjock, där olika molekyler inter­agerar i sidled med varandra. För att ett virus ska kunna fästa vid membranet behöver det flera kontaktpunkter med receptorer.

Ett exempel på ett ettrigt virus som man gärna vill hindra från att få fäste är det lilla virus på bara 40 nm som orsakar vinter­kräksjuka. Varje år avlider hundratusentals barn i utvecklingsländer av vinterkräksjukan eller närbesläktade virusinfektioner. Sjukdomen slår också hårt mot västvärldens vårdsektor med stängda avdelningar och senarelagda behandlingar som följd.

– Faktum är att 70 procent av alla läkemedel handlar om att på ett eller annat sätt påverka cellmembran, och det trots att vi vet så lite om hur de fungerar, säger Fredrik Höök.

Kemipriset går till Luca Jovine, doktor i röntgenkristallografi vid Karolinska institutet och bördig från Italien. Han studerar och försöker förstå de mest avgörande stegen i befruktningen.

Trots decennier av forskning vet man fortfarande inte hur könsceller känner igen varandra. Vattenlevande organismers äggceller utsätts för mängder av spermier av alla möjliga arter, men vanligtvis är det bara den egna arten som klarar befruktningen. Problemet är att en enkel mutation kan stoppa befruktningen.

Analogt med fallet med cellmembranet handlar det nu om hur äggcellens ytskikt – zona pellucida – är uppbyggt och hur receptorerna är utformade.

Om man förstår vad som händer på molekylnivå skulle man kunna skapa en ny sorts preventivmedel – molekyler som hämmar befruktningen utan att störa kroppens hormonbalans.

Priset i molekylärbiologi går till Jarone Pinhassi vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Han studerar marina bakterier, hur de fungerar och vilken roll de spelar i kolets och närsalternas kretslopp i havet.

Det är inte bara kloroplatserna i de gröna växterna på land som utnyttjar solljuset för att bygga upp organiska ämnen. Hälften av all fotosyntes på jorden – och därmed också halva den globala syreproduktionen – utförs av marina mikroorganismer och cyanobakterier.

– Det finns i snitt en miljard bakterier i varje liter havsvatten. Många av dem lever på ett eller annat sätt på solljus, som cyanobakterierna – tidigare kallade blågröna alger. Men det finns också andra typer. År 2000 upptäcktes ett tidigare okänt ljusfångande pigment kallat proteorhodopsin (besläktat med det pigment som finns i näthinnan och möjliggör seende i svagt ljus hos människan). Det visar sig att bakterier som har detta pigment kan utnyttja solljus som en sorts kosttillskott som ger dem förbättrad överlevnad.

Medicinpriset går till Martin Bergö vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Han studerar och definierar den biokemiska och medicinska betydelsen av så kallade CAAX-proteiner, som finns i alla celler. Det handlar om proteiner som på slutet innehåller en cysteingrupp, alifatgrupper och något annat. Detta ”något annat” avgör vilka enzymer som verkar på proteinet.

Det visar sig nu att mutationer hos CAAX-proteinerna Ras och Prelamin A, (finns i cellmembranet respektive cellkärnans membran) kan orsaka en rad olika sjukdomar. Däribland cancer, artrit, åderförkalkning och progeria.

Det sistnämnda är en (lyckligtvis) mycket sällsam genetisk sjukdom som medför att åldrandeprocessen går med rasande fart. Försök med möss har dock visat att medel som samtidigt hämmar de båda enzymerna F-Tase och GGTase kan hejda symptomen.

Jaha. Kan ni hejda naturligt åldrande också?

– Vi kan ju alltid försöka.

Skohandlaren som blev stordonator

Göran Gustafsson var entreprenören från en liten by utanför Gällivare som började som skogsarbetare, tjänade pengar som skohandlare för att sluta som fastighetsmagnat. I slutet av 1980-talet, när fastighetspriserna stod på topp sålde han sitt fastighetsimperium och bildade sina två stiftelser för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. I dag har Göran Gustafssonstiftelserna ett kapital på över två miljarder kronor.

Göran Gustafsson ägde också en tid det anrika auktionshuset Bukowskis, men sålde det 2006 till olje- gas- och gruvfamiljen Lundin.

– För Lundin balanserar oljekällor och oljemålningar varandra på ett utmärkt sätt då de senare aldrig sinar, sa Karl Gustafsson till ekonomisajten E24 när affären blev klar.

”Bakom varje stor förmögenhet ligger ett brott”, hävdade på sin tid författaren Honoré de Balzac, och Lundins har länge anklagats för skumraskaffärer med korrupta regeringar i tredje världen. De har också beskyllts för att vara ansvariga för inbördeskrig och massakrer i Sudan och Etiopien. En kampanj på internet kräver därför bojkott av Bukowskis och dess dotterföretag Tensta konsthall.

Kanske borde familjen Lundin snarast donera hela sin förmögenhet till forskningsändamål för att förbättra sitt renommé?

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt