Opinion

”Snabbtåg kränker den svenska änglamarken”

Taiwanesisk höghastighetsbana byggd på pelare. Tåget kör i 300 kilometer per timme under en testkörning 2005. Foto: Danny Zhan/TT

DEBATT. Oavsett järnväg på bank eller bro över lös jord är snabbtåg ekonomiskt äventyrligt och ett brutalt intrång i landskapet, skriver Laszlo Szabo.

Skanska och dess branschorganisation Byggföretagen föreslår höghastighetståg med kontaktledning på prefabricerade brospann.

Investeringskostnaden för pelarbanorna uppges vara likvärdig med järnväg på bank. Pelarbanor anses dock fördelaktigare genom lägre bygg- och underhållskostnader, minskad markanvändning, mindre barriäreffekt och halverad byggtid. Bland nackdelarna nämns ökad klimatpåverkan från de stora mängder betong som behövs, samt risk för högre bullernivåer.

Skanskas prefabricerade brospann, fritt upplagda på pelare, förefaller vara genomtänkt och hållfast. Ävenså tillverkning och montering. Professor Raid Karoumi på KTH förordar i stället en kontinuerlig bro där brospannen sammanfogas till ett stycke som löper över alla pelare.

Osäkert är i vilken grad andra länders erfarenheter, beräknings- och testunderlag för olika pelarbanor är överförbara till svenska förhållanden. Här krävs fylligare underlag exempelvis kring komfort och spårstabilitet samt hur svenska broar beter sig vid passage av höghastighetståg (KTH-Magazine). 

Professor Rune Wigblad anser att Skanskas brospann bygger på gårdagens teknik från Kina. I stället förespråkar han magnettåg (EMS) som går på lägre, nättare, vibrationsfördelaktigare och mindre betongslukande banor. Byggtiden för EMS uppges vara minst likvärdig med den för brospann. Därtill lättare tågvagnar och lägre underhållskostnader (Ny Teknik 2021-03-04). 

Vad gäller ekonomisk kalkyl har svenska höghastighetståg betraktats som samhällsekonomiskt olönsamma, skrev sex forskare på DN debatt 2019.

Diskussion om skillnad i klimatpåverkan mellan olika bantyper utelämnar jag då frågan är ytterst komplex och domineras mer av politisk karaktär än vilar på övertygande vetenskap. Att jordens medeltemperatur har höjts efter industrialismens intåg är sant i ett visst tidsfönster, men falskt i ett annat.

Härutöver är obevisat såväl de verkliga orsakerna till som vilka effekter som inträder i fall jordens medeltemperatur höjs till följd av till exempel ökade koldioxidutsläpp. Det vill säga oklart om och vad som gynnas/missgynnas. Därmed är koldioxidskatt ett hån mot såväl seriös vetenskap som mot den svenska klimatlagen.

Sverige ska sträva efter en optimal mix av transportmedel till land, till sjöss och i luften. Varje objekt måste kunna motivera sin existens avseende exempelvis samhällsnytta, personsäkerhet, flexibilitet, försvar, sårbarhet, komfort, punktlighet, restid persontransporter, leveranstid varor och gods, lastkapacitet, byggtid, drift, vidmakthållande, skrotning, miljö, natur, kringboende, estetik, pris, enkelhet, frihetskänsla och reseupplevelse.

Val av teknisk lösning, mix, lokalisering och aktionsradie för respektive objekt är en omfattande fråga som här också måste utelämnas.

Olika transportmedel har olika för- och nackdelar. Det finns statistik från bland annat SCB och Trafikanalys rörande transportarbete, trafikarbete, varutyp, varumängd samt värdet av det som transporteras med respektive transportmedel.

Trafikverket har info om till exempel väg- och järnvägsnätets omfattning inklusive vad de kostar att vidmakthålla. Mer svårfångat, men av allmänintresse, är att veta skillnaden i LCC för banor med och utan kontaktledning (för drift med exempelvis vätgasbränsleceller). Svårtillgängligt är även BNP för respektive transportslag (Malmbanan bör redovisas separat).

Digital teknik minskar behovet av tjänsteresor och privata resor. I förekommande fall kan arbetsresor reduceras genom arbete i hemmet. Eller att människor – där så är möjligt – bosätter sig nära sina arbetsställen.

Skillnader i miljöegenskaper mellan vägfordon, tåg, flyg och båt finns relativt väl dokumenterat men är utspritt och svårfångat. Avseende buller påverkar flygplan omgivningen partiellt och då främst vid start och landning.

Tåg och bil – till skillnad från flyg - påverkar omgivningen under hela resan. Tåg- och flygresenärer har olika scener utanför sina fönster. Vid start och ankomst hinner tågresenären se mer av och en annorlunda omgivning än flygresenären. Ju snabbare tåg desto mindre möjlighet att ta del av miljön utanför kupén.

Flygresenären ser vid marschfart ett långsamt passerande moln-/ molnfritt landskap utanför sitt fönster. Även vägfordon innebär fördelar, begränsningar och nackdelar. Dessa måste av utrymmesskäl stanna vid ovannämnda aspekter inklusive länken ovan.

Snabbtåg kränker den svenska änglamarken visuellt och ljudligt. Detta oavsett om järnvägen går på bank eller bro över lös jord. Brobanor innebär förfulning, mental barriär och andlig störning. Även om banorna vore utan kontaktledning utgör de (i likhet med fasansfulla vindkraftverk) ett brutalt intrång i landskapet.

Laszlo Szabo, pensionerad civilingenjör