Skrota för miljöns och industrins skull

2009-04-28 23:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Bilindustrin är den bransch som hittills har tagit mest stryk av finanskrisen. En höjd skrotningspremie gör situationen för branschen något ljusare, skriver Peter Egardt vd för Stockholms Handelskammare.

Regeringen föreslår ökad koldioxidskatt som sin viktigaste åtgärd för att komma till rätta med koldioxidutsläppen från bilar.

I grunden är det bra att regeringen använder teknikneutrala marknadsmekanismer som styrmedel.

Men det finns en sak som regeringen missar med detta mål. Gamla bilar, med sämre förbränningsteknik och sämre bränsleekonomi, släpper ut 2-3 gånger mer koldioxid per mil. Eftersom priskänsligheten för bensin över tid är låg kommer en ökad bensinskatt att få effekt, men den kommer att vara begränsad. Bensinskatten är heller inte den enda rörliga kostnaden för att ha en bil. Slitage och värdeminskning är en större kostnad för en nyare - och därmed dyrare - bil än en gammal. De faktorerna har en direkt motverkande effekt mot bensinskatten.

En bil som inte har katalysator släpper dessutom ut upp till 100 gånger mer tungmetaller och andra farliga ämnen än en nyproducerad miljöbil. Bensinskatten tar inte hänsyn till detta, bara mängden förbrukad bensin.

En viktig kompletterande miljöåtgärd är därför att rensa ut bilar utan katalysator från bilparken.

En tidigare mycket lyckad åtgärd har varit en ökad skrotningspremie. År 2007 avsatte regeringen 100 miljoner kronor till dem som skrotade äldre bilar, vilket gav 4?000 kronor per skrotad bil. Det blev en succé. Snabbt försvann 25?000 av våra mest miljöfarliga bilar från vägarna. Tyvärr tog då också pengarna slut. Över 300?000 bilar utan katalysator finns kvar i Sverige. Med samma skrotningspremie skulle det kosta 600 miljoner kronor att skrota bort hälften av dessa bilar. I sammanhanget är detta ett billigt sätt att minska utsläppen, samtidigt som det bidrar till att lindra den ekonomiska krisen. Skrotade bilar ersätts av nyare och mer miljövänliga bilar.

Effekterna av en sådan skrotningspremie motsvarar att få bort koldioxidutsläppen från motsvarande 100?000-200?000 bilar och utsläppen av tungmetaller från 15 miljoner bilar.

Bilindustrin är den bransch som hittills har tagit mest stryk av finanskrisen och lågkonjunkturen. I Handelskammarens senaste konjunkturanalys, Stockholmsbarometern, visar Sveriges bilhandlare upp den sämsta siffran vi har sett, alla kategorier, för 2000-talet. En höjd skrotningspremie gör situationen för branschen något ljusare.

I Tyskland gäller sedan den 1 januari att den som skrotar en minst nio år gammal bil och köper en ny, eller max ett år gammal bil, får en premie på motsvarande 28?000 kronor. I Tyskland ökade nybilsförsäljningen med 21,5 procent i februari. I Sverige är motsvarande siffra minus 31 procent.

En snabbt införd skrotningspremie skulle hjälpa till att lindra de två problem som står högst upp på regeringens dagordning, klimatkrisen och lågkonjunkturen.

Ett snabbt räkneexempel för att underlätta för Anders Borg är att momsen för en såld ny bil rakt av kan finansiera en ökad skrotningspremie på minst 20 000 kronor. Därtill kommer effekten av renare miljö och räddade svenska jobb. Gratis. Grattis!

Peter Egardt, vd Stockholms Handelskammare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt