”Kunskaps- och teknikföretagen avgörande för ekonomin”

2017-06-16 15:26  
Martin Andersson, forskare Entreprenörskapsforum och professor Blekinge Tekniska Högskola och Lunds universitet.

DEBATT. Vi måste värna de stora teknikintensiva företagen. De är grogrund för nya startups, har erfarenhet och kan skala upp ny teknologi. Spridningseffekterna från dessa företag till övriga näringslivet är helt avgörande för kunskapsekonomin, skriver forskaren Martin Andersson.

Sedan 1990-talskrisen har Sverige genomgått en betydande strukturomvandling. Sysselsättning och tillväxt av jobb skapas i första hand av små och medelstora företag, i synnerhet i tjänstebranscher, medan industrin faller tillbaka. Men näringslivsdynamiken drivs av ett samspel mellan små nya och stora etablerade företag.

De stora kunskaps- och teknikintensiva företagen inom industrin spelar fortfarande en betydande roll för svenskt näringsliv. De är grogrunder för nya startups, är viktiga aktörer för att skala upp ny teknologi och står för de huvudsakliga FoU-investeringarna.

I den nyligen lanserade forskningsrapporten ”Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?” framkommer att förekomsten av dessa stora bolag ger betydande fördelar i termer av näringslivsdynamik och framväxt av nya företag: de är grogrunder för nya kunskaps- och teknologibaserade startups med erfaren arbetskraft och en del av ekosystemet för att skala upp ny teknologi och nya innovationer.

De kunskaps- och teknikintensiva företagen står för huvuddelen av det svenska näringslivets samlade investeringar i forskning och utveckling, FoU. Omkring 70 procent av dessa sker i högteknologisk tillverkningsindustri och de stora företagen svarar för över 90 procent av branschens FoU. Dessutom sysselsätter de 74 procent av hela tillverkningsindustrins anställda med lång utbildning inom naturvetenskap och teknik och 81 procent av hela industrins sysselsatta med forskarutbildning.

Företagens FoU-satsningar ger också positiva spridningseffekter till övriga ekonomin som med råge överstiger den företagsinterna avkastningen. Forskning visar att effekterna är upp till två gånger högre, den samhälleliga avkastningen på FoU ligger därmed i intervallet 90-100 procent.

Det finns även andra spridningseffekter: kunskaper och tekniker utvecklade i stora bolag sprids till övriga näringslivet, inte minst till mindre bolag. T ex har avkastningen på JAS 39 Gripen, 1982-2007, varit stor. Multiplikatoreffekten har beräknats till 2,6 vilket innebär att staten med råge fått tillbaka investeringskostnaden.

Det är därför helt avgörande att näringspolitiken bedrivs med insikt om de stora kunskaps- och teknikintensiva företagens betydelse som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft och som grogrunder för spridningseffekter genom arbetskraftsrörlighet, avknoppningar och andra spillovers.

En självklar slutsats är därför att Sverige måste:

• Erbjuda attraktiva miljöer för storskalig kunskaps- och teknikintensiv industriell verksamhet; spetsforskning på svenska universitet och lärosäten samt goda villkor för framtida kunskapsförsörjning och möjlighet att anställa spetskompetens från utlandet.

• Säkerställa hög kvalitet i svensk utbildning och finansiering av forskning av internationell toppklass på svenska universitet. När anslagen till medicinsk forskning minskade med ca 20 procent under 1990-talet fick AstraZeneca problem med den svenska verksamheten.

• Säkra tillgång till arbetskraft med konkurrenskraftiga kunskaper inom digitaliseringsområdet, t ex programmering, data och mjukvaruutveckling. Upp till fyra av tio FoU-anställda utvecklar idag programvara och det finns ett stort behov av kompetens inom området.

• Värna Sverige som testmarknad för ny teknik. Kedjan från grundforskning till kommersialisering, med möjligheter att driva demonstrationsprojekt med hög risk och stor finansiering, är central. Det bör ge bränsle till dagens diskussioner om testbäddar och funktions- och innovationsupphandlingar.

En politik för innovation och näringslivsdynamik måste utgå från två byggstenar: den ska bygga upp och förstärka kunskap samt skapa förutsättningar för spridning, tillämpning och kommersialisering av denna kunskap. Och den senaste forskningen visar att näringslivsdynamiken drivs av samspelet mellan små nya och stora etablerade företag.

Martin Andersson, professor Blekinge tekniska högskola, Entreprenörskapsforum och IFN

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt