Övriga nyheter

Nytt hot mot antibiotika utreds

Lisa Albrecht, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, studerar hur bakterier reagerar när de utsätts för metaller, biocider och antibiotika. Foto: Jörgen Appelgren
Lisa Albrecht, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, studerar hur bakterier reagerar när de utsätts för metaller, biocider och antibiotika. Foto: Jörgen Appelgren
Dan Andersson. Foto: Uppsala universitet
Dan Andersson. Foto: Uppsala universitet
Joakim Larsson. Foto: Patrik Bergenstav
Joakim Larsson. Foto: Patrik Bergenstav

Båtbottenfärg, munsköljmedel och silver. Allt fler forskningsresultat tyder på att andra bakteriedödande ämnen än antibiotika kan driva på den skenande antibiotikaresistensen.

Publicerad

Att antibiotika kan ge upphov till bakteriestammar där medlet inte längre biter är väl känt. Men även metaller och biocider pekas ut som möjliga bovar. Det konstaterar EU-kommissionen som gett Scenihr, EU:s vetenskapliga kommitté för nya och växande hot mot folkhälsan, i uppdrag att följa forskning inom området. Det ska ge underlag till beslut när det gäller användningen av metaller och bakteriedödande kemikalier, så kallade biocider.

Sedan två år tillbaka studerar forskare i Göteborg, Uppsala och Umeå hur metaller och biocider kan bidra till antibiotikaresistens. Nu rapporterar Uppsalaforskarna om laboratorieförsök där mycket låga halter av tungmetallen koppar samt arsenik resulterade i bakterier som inte bara överlever giftet utan även står pall mot antibiotika.

– Resultatet är oroväckande eftersom det tyder på att andra substanser än antibiotika kan driva på resistensutvecklingen, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet.

Anledningen till att det är bekymmersamt är att många miljöer, bland annat i reningsverk, innehåller en blandning av antibiotika, tungmetaller och biocider som kan förstärka varandra, menar han. Därför är kommunala avloppsreningsverk och slam extra intressanta för forskarna. Här möter många kemikalier sjukdomsframkallande bakterier, och risken att resistensgener förs över är stor.

Även båtbottenfärger ligger i fokus. I havet utanför Göteborg har forskarna placerat plattor som målats med olika typer av båtbottenfärg. Men de antibakteriella ämnena slår inte ut alla bakterier. De som koloniserat ytan undersöks i labb för att se om de även bär på resistensgener mot antibiotika.

– Hypotesen är att båtarnas trafik över världshaven gör att bakterierna liftar till andra delar av världen där de sedan kan bidra till att sprida eventuella antibiotikaresistenta gener, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Överläkare Olov Aspevall, vid enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten, känner till att metaller som koppar och silver kopplats till antibiotikaresistens.

– Biocider och antibiotikaresistens är inte lika undersökt. Men det har kommit en del rapporter om att det bakteriedödande medlet klorhexidin kopplats till resistensutveckling.

Han menar att det är viktigt att få kunskap om alla faktorer som kan bidra till den ökande antibiotikaresistensen.

– Det här är något man ska ta på allvar. Men när det gäller att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens är det absolut viktigaste att ta tag i den okontrollerade användningen av antibiotika i andra delar av världen, säger han.

Forskarnas resultat har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Mbio.

Umeå fokuserar på rötslam

  • Mats Tysklind och hans forskargrupp vid Umeå universitet har studerat vilka metaller, biocider och antibiotika som finns i rötslam från tre stora svenska reningsverk.
  • Listan toppas av metallerna zink och koppar. Tensiden bensalkoniumklorid, som bland annat finns i medel för fasadtvätt, ligger högst bland kemikalierna. Ciprofloxacin är den antibiotika som är vanligast.
  • I projektet Interact studeras drygt 60 ämnen som valts ut i samarbete med Kemikalieinspektionen.