Premium
Nytänkarna: Här är datorns väg framåt
Små, kreativa och nytänkande. När transistorerna snart inte går att göra mindre är det uppstartsbolagen som ska hjälpa datorindustrin att ta nästa kliv.
– Tidigare brukade vi ta upp dödförklaringen av Moores lag i våra pitchar. Men det brukade leda till att folk blev mer intresserade av att diskutera det än att prata om vår produkt, så vi slutade att nämna det, säger André Kelkkanen, vd för Zeropoint Technologies.
Moores lag har varit tongivande för den moderna datorutvecklingen. Lagen, formulerad av Intelgrundaren Gordon Moore, säger i något modifierad form att komponenter på ett chip kommer att dubblas på 18 månader. Som en följd av det skulle även datakraften per krona fördubblas under samma tid.
Kretstillverkarna har hittills kontinuerligt kunnat krympa transistorerna på chipen, men snart sätter fysikens lagar stopp för dagens tillverkningsprocesser.
När Ny Teknik når André Kelkkanen har han precis landat i Kalifornien. Där, på klassisk mark för tillverkning av transistorer, komponenter och mikrochip, ska han träffa flera storbolag som har visat intresse för det unga Göteborgsbolagets innovativa teknik.
Stigande priser på minneskomponenter i kombination med ett ökat behov av minneskapacitet i datorer, mobiler och plattor sätter rejäl press på tekniktillverkarna. Zeropoint Technologies erbjuder en möjlig lösning.
Zeropoint Technologies halverar minnesbehovet
Med hjälp av ett egenutvecklat ip-block, en slags skräddarsydd krets som placeras på processorkortet, och algoritmer kan bolaget komprimera data som går mellan arbetsminnet och cpu:n, datorns huvudprocessor. Resultatet: ett halverat minnesbehov – och minskad strömförbrukning, enligt bolaget.
– En server med ett minne på 1 terabyte skulle kunna klara sig på 500 gigabyte, vilket innebär en enorm kostnadsbesparing. Vi räknar också med att kunna halvera energiförbrukningen. Vi har inte lösningen för att hålla Moores lag vid liv, men precis som med transistorer blir det allt svårare att bygga minnen tätare. Med vår teknik behöver tillverkarna bara stoppa in hälften så mycket minne, säger André Kelkkanen.
Minneskomprimering i sig är inget nytt, men till skillnad från andra, mjukvarubaserade lösningar sker Zeropoint Technologies komprimering på hårdvarunivå nära processorn, vilket gör den betydligt snabbare.
– Vi kan packa upp och ned data i hastighet på 20 – 40 gigabyte i sekunden. Det finns andra som gör hårdvarukomprimering, men vi har en generell approach som fungerar för många olika typer av data. Tekniken är kompatibel med både ARM- och X86-kärnor, vilket gör att den kan användas i såväl mobiler som servrar.
Lång väg att gå men ser en hoppfull framtid
Bolagets affärsidé går ut att licensiera tekniken till tillverkarna. Men vägen dit är lång. Innan Zeropoint Technologies ip-block kan byggas i framtidens datorer måste tekniken testas och utvärderas i tillverkarnas labb. Just nu förs dialog med två tre större aktörer i USA om eventuella utvärderingsprojekt.
André Kelkkanen ser dock hoppfullt på framtiden.
– Vi är i en väldigt spännande fas just nu. Målet är att skriva avtal med ett par stora tillverkare under 2019, säger han.
Smoltek, även de från Göteborg, har också dragit till sig halvledarindustrins blickar. Det börsnoterade bolaget, med bakgrund på Chalmers, satsar på att odla kondensatorer i nanostrukturer direkt på högpresterande datorprocessorer, vilket sparar plats på chippet.
– Halvledartillverkarna har gått in i väggen när det gäller geometrisk skalning. Nu tittar man snarare på hur man kan paketera en komplett, integrerad krets. Det är ett sätt att vidmakthålla trenden med krympning av elektroniken, säger Anders Johansson, vd för Smoltek.
Nyligen visade bolaget upp prototyper av nya kolnanofiber-baserade kondensatorer med en kapacitansdensitet på 200 nanofarad (nF) per kvadratmillimeter.
Anders Johansson är övertygad om att de nya prototyperna ska göra Smolteks teknik mer attraktiv för ägarna. Än så länge har Göteborgsbolaget inte skrivit sitt första avtal för licensiering av tekniken, men Johansson bedyrar att intresset från branschen är stort.
– Vårt mål är att kunna se den integrerade kondensatorn i volymproduktion om två eller tre år.