Två av tre vill veta om de bär sjukdoms-gener

2016-07-07 09:53  

Ska den som bär på en gen som kan orsaka en dödlig sjukdom få veta det? Ja, anser den isländska forskaren och bioteknikentreprenören Kari Stefansson. Två av tre svenskar håller med, enligt en ny undersökning.

Säg att du känner dig helt frisk och inte har testat dig för någon sjukdom. En dag kontaktas du av en läkare som berättar att du bär på en gen som ökar risken att dö i cancer med 86 procent. Vill du ha ett sådant meddelande?

Under förutsättning att sjukdomen går att behandla svarar 65 procent av svenskarna ja. Närmare 40 procent svarar ja även om det inte finns någon behandling.

Det framgår av en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning och som presenterades vid ett seminarium under den pågående Almedalsveckan.

Drygt en fjärdedel av svenskarna svarar nej. De föredrar att inte veta om de bär på en farlig sjukdomsgen.

Kari Stefansson

Han anser att det är självklart att den som bär på en gen som kan orsaka en dödlig sjukdom ska få veta det.

– I andra sammanhang försöker vi alltid rädda liv. Om någon försvinner i vildmarken skickar vi ut hundratals människor för att leta. Vi lagstiftar om bilbälten och varningstexter på cigarettpaket, säger Kari Stefansson.

På Island är det fullt möjligt att hitta och informera personer som bär på gener som ger ökad risk för svåra sjukdomar. Det eftersom Decode Genomics under närmare 20 år byggt upp en gendatabas över befolkningen.

Läs mer:

Läs mer: Supersnabb teknik designar alla gener

Informationen används för att hitta kopplingar mellan gener och sjukdomar som kan leda till nya läkemedel.

Kari Stefansson anser att den också ska användas för att varna personer som till exempel bär på bröstcancergenen BRCA2. Men hittills har de isländska myndigheterna sagt nej.

– Med en knapptryckning kan vi få fram 12 000 islänningar som med 85 procents sannolikhet kommer att utveckla dödlig cancer. Men all data är krypterad och nyckeln finns hos myndigheterna, säger han.

I takt med att det blir allt billigare att läsa hela arvsmassor – priset ligger i dag på omkring 10 000 kronor – kommer allt fler att få hela sitt dna kartlagt.

Hittills har Decode kartlagt hela arvsmassan hos 25 000 islänningar och för varje månad ökar antalet med 3 000. Ytterligare 160 000 har fått miljoner kritiska punkter i sitt dna kartlagda. Tack vare andra data, bland annat om släktskap, kan generna karläggas även hos personer som inte undersökts.

Läs mer:

Läs mer: Nyfunna generna är tändningsnyckeln för nytt liv

Kartläggningen har bland annat visat att närmare en procent av islänningarna bär på genen BRCA2.

– Kvinnor som bär på denna gen dör 12 år före genomsnittet. Män dör sju år i förtid. Ska vi låta dessa personer dö när det finns åtgärder att sätta in, frågar Kari Stefansson.

Han påpekar att man i andra sammanhang inte håller inne med information.

– En läkare som upptäcker förhöjt kolesterol talar om det även om patienten inte bett om det.

Även inom polisen används sedan länge dna-profiler för att lösa brott. I undersökningen, där 1 000 svenskar intervjuats, anser 37 procent att polisen ska få tillgång till ett register med svenskarnas dna-profiler.

Bara en procent anser däremot att försäkringsbolag ska ha rätt till dna-information för att sätta mer rättvisa premier.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt