Självrengörande fasader ska minska luftföroreningar

2002-08-20 23:00  

Husfasader som rengör sig själva – och dessutom förbättrar luftkvaliteten i städerna. Det är målet för ett nytt EU-stött forskningsprojekt.

Målet för projektet är att utveckla nya fasadbeläggningar, som utnyttjar det faktum att titandioxid fungerar som katalysator under inverkan av ljus.

Illustration: Ingemar Franzén
Principen är inte ny. Självrengörande fönsterglas och keramikplattor täckta med ett tunt skikt titandioxid finns redan på marknaden. Men att tillämpa systemet på exempelvis rappade fasader är betydligt svårare, förklarar Robert Copé, samordnare för projektet på det franska byggforskningsinstitutet CSTB:

- Att lägga på tunna skikt metalloxid på glasskivor i fabriken är välkänd teknik. Men det är en helt annan sak att hitta en metod som fungerar på en byggarbetsplats.

- I några experimentbyggnader i Frankrike och Italien har man blandat in titandioxid i cementen. Det tycks fungera, men är inte särskilt rationellt: det är ju bara på ytan den gör nytta.

Under inverkan av solljusets UV-strålning, omvandlar titandioxiden syre och vattenånga som finns i luften till fria radikaler. Dessa är mycket reaktiva och förenar sig med vissa luftföroreningar, framförallt kväveoxider och organiska partiklar. Istället för att angripa fasaden förvandlas dessa utsläpp till relativt harmlösa ämnen, som sköljs bort i nästa regn.

Helt underhållsfria fasader går inte att åstadkomma, säger Robert Copé. Men kan man fördubbla tiden mellan varje fasadrenovering har man sparat mycket pengar: i Prag, som har många gamla byggnader och svår luftförorening, beräknas fasadunderhållet kosta över 1 000 kronor per invånare och år.

Men målet för forskningsprojektet är inte bara att skydda fasaderna, framhåller han:
- Vi hoppas kunna visa att titandioxiden binder så mycket föroreningar att stadsluften faktiskt blir bättre, på gator med tät biltrafik till exempel. Det fungerar i laboratorieskala. Nu ska vi undersöka om effekten håller i sig under verkliga förhållanden, bland annat med hjälp av aerodynamisk expertis.

Projektet är ett samarbete mellan ett tiotal företag och forskningsinstitut och kostar 32 miljoner kronor. Huvudinriktningen är nybyggen, men deltagarna ska också testa om tekniken går att använda för att skydda äldre byggnader.

Det är mycket svårare. För att respektera de historiska byggnadernas karaktär måste det skyddande skiktet vara genomskinligt och färglöst, samtidigt som det måste stå emot titandioxidens fotokatalytiska effekt.

- Idag har vi ingen lösning på detta, säger Robert Copé. Men jag har gott hopp om att vi ska hitta något som fungerar.

De nya fasadmaterialen ska demonstreras för allmänheten i samband med OS i Aten 2004. Dock bara på nya byggnader i OS-byn:
- Parthenon är vi inte färdiga att ge oss på än, säger Robert Copé.

Miki Agerberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer