Här är årets 10 hetaste trender inom teknik

2017-01-16 06:00  

Nytt år, ny teknik. Vilka områden kommer att vara i fokus under 2017? Vi har tittat på blockkedjor, batterityper, artificiell intelligens – och sju andra tekniktrender.

Blockkedjor bygger nya möjligheter

Det började med den digitala kryptovalutan bitcoin. Tekniken med blockkedjor gör att enskilda digitala betalningar verifieras av alla dem som ingår i nätverket, utan inblandning av banker eller institutioner.

Men den decentraliserade digitala strukturen går att använda för fler områden där en transaktion, ett dokument eller en vara av något slag behöver kunna följas i en säker och transparent kedja, som är svår att manipulera.

Nu är tekniken i fokus både för små innovativa startup-företag, för storbankerna och för några av våra äldsta statliga myndigheter.

Svenska Lantmäteriet, med rötter i 1600-talet, drev under förra året ett projekt med företaget Chromaway för att undersöka om handlingar kring fastighetsavtal kan skickas med hjälp av blockkedjor, i stället för som i dag i en tidsödande analog process. Estniska Funderbeam har tagit hjälp av samma svenska företag för att bygga upp en handelsplats för nystartade teknikföretag. Riksbanken utreder att börja ge ut en e-krona. Nordea och SEB är tillsammans med ett 50-tal av världens stora banker med i ett konsortium lett av företaget R3 för att utveckla standarder och tjänster som bygger på blockkedjor. Nu väntar vi på de praktiska tillämpningarna.

Runt om i världen pågår en rad försök att använda blockkedjor även för annat än finansiella transaktioner. I musikindustrin kan tekniken utmana streamingföretag och skivbolag. Det finns också både förhoppningar och en del konkreta försök att hantera stora globala problem. Som att miljarder människor inte har en säkerställd identitet – här deltar Microsoft i samarbeten för att hitta metoder som bygger på blockkedjor – eller för att säkerställa ursprung för högriskvaror.

 

Små och stora energilager

Litiumjonbatterierna sitter i mobiler, datorer, personbilar och flygplan. Utvecklingen av batteritypen har satt avtryck i elektrifieringen av fordon och för högpresterande tunna mobiler.

Men det finns problem med litiumjonbatterier, som att utvinningen av litium är svårtillgänglig. Forskare och företag arbetar hårt för att utveckla nya batteritekniker och förbättra litiumjonbatterierna.

Samtidigt kommer intresset för att lagra energi att öka. Hembatterier för enskilda bostadshus med egen elproduktion slår sannolikt igenom på marknaden under 2017. Energilager i större skala anläggs i anslutning till produktion av förnybar el, som vindkraftsparker. Både nya och gamla tekniker för energilager tas i bruk. Pumpkraftverk har funnits länge. Andra metoder är tryckluftslagring, vätgaslagring, superkondensatorer och supraledare.

 

Koldioxid flyttas från atmosfären

I den rapport som FN:s miljöpanel IPCC lade fram 2014 har koldioxidlagring (CCS, carbon capture and storage) och så kallad bio-CCS en viktig roll i flera scenarier för jordens klimat när mängden koldioxid ska begränsas till max 450 ppm (parts per million). Bio-CCS går ut på att använda träd och växters förmåga att bilda koldioxid. När biomassa eldas upp för el- eller värmeproduktion avskiljs koldioxiden i utsläppen och lagras.

Men strategin är omstridd. Tekniken bedöms bli dyr, och det stora tekniska genombrottet har inte kommit. Kan lagring av koldioxid också göra att viktiga åtgärder för att få ned utsläppen skjuts på framtiden?, oroar sig kritiker.

I början av året ska etanol- och livsmedelsföretaget Archer Midland Company i Illinois tillsammans med USA:s energidepartement starta det första storskaliga projektet för bio-CCS. I en akvifer 2 000 meter under jord ska en miljon ton koldioxid lagras per år.

Branschorganisationen Global CCS Institute listar 21 projekt i större skala som pågår eller är på gång att starta jorden runt. Tillsammans ska de fånga in 40 miljoner ton koldioxid per år.

 

Kraften finns i kanten

Begreppen är ”edge computing” eller ”fog computing”. Innebörden är att databearbetningen sker i utkanten av molnet, nära marken (som i att dimma är ett marknära moln) och användaren.

När allt fler saker blir uppkopplade till internet krävs stora infrastrukturer för att hantera alla data, speciellt video och audio, som skickas och ska bearbetas. Det kräver snabbhet, bandbredd och ett lågt pris.

Men många av de uppkopplade sakerna har behov av att analyserna sker snabbt och tillförlitligt, som i självkörande fordon.

Lösningen är ett nytt slags nätarkitektur där delar av eller hela beräkningar kan ske i datahuben på en uppkopplad pryl eller i en router, till exempel. Följden blir att det bara är viss data som behöver skickas vidare till molnet för bearbetning där, vilket i sin tur minskar belastningen på nätverken, sänker kostnaderna och ökar säkerheten.

Ett svenskt exempel är unga bolaget Modcam, som utvecklat en sensormodul som använder edge computing-teknik för att kunna genomföra avancerade bildanalyser direkt på själva enheten.

 

Kvantdatorer kommer ut från labben

Både storföretag och forskningsvärlden lägger stora pengar på att utveckla kvantdatorer.

Förhoppningen är att kunna göra komplicerade beräkningar som dagens datorer inte klarar av.

Google, IBM och Microsoft satsar stort på var sitt håll för att utveckla både hårdvara och mjukvara. IBM lanserade våren 2016 en kvantprocessor med fem kvantbitar tillgänglig för allmänheten via en molntjänst, ”Quantum Experience”, för att bjuda in till tester av tekniken. Microsoft rekryterade förra året framstående forskare inom området, och Google drog igång sitt stora arbete på området 2014. I år förväntas konkreta resultat komma fram från storföretagens arbete.

I EU förbereds för ett stort forskningsprogram, ”Quantum flagship”, som ska starta 2018, där 1 miljard euro satsas på att utveckla teknik om kvantdatorer.

 

Elektrifierade fordon

En stor bred trend där allt som kan köras på el också kommer att göra det: bilar, tunga fordon, båtar, flygplan.

I det här numret av Ny Teknik berättar vi om sladdlös laddning av bussar i kollektivtrafiken, och om stora gruvfordon som körs på el.

 

Förarlöst i praktiken – i trafiken

De självkörande fordonen har utvecklats under många år, men kommer i år att dyka upp ute i trafiken i Sverige.

I Göteborg drar Volvo Cars projekt Drive Me igång, där självkörande bilar ska testas av privatpersoner på olika vägsträckor i staden. Senare i år levereras också de nya vagnarna till Stockholms tunnelbana. De byggs för att kunna köras förarlöst, men inget beslut är ännu taget om de faktiskt ska köras utan förare.

 

5g i praktiken

2020 är året då Europa ska få en ny standard för mobilnät, 5g. Men tävlingen om att vara först pågår. Världens telekom- och mobiljättar ska i år genomföra 5g-tester i större skala, och inleder samarbeten i många nya konstellationer.

Svenska Ericsson satsade under teknikmässan CES i Las Vegas i förra veckan stort på att visa upp ny 5g-teknik, och presenterade samarbeten med bland andra amerikanska Qualcomm och AT&T för tester i USA i höst.

Även nationer förbereder sig. EU uppmanar sina medlemsländer att lägga fast planer för utbyggnad av 5g-nät, och industrin att planera för och börja testa nya funktioner som blir möjliga med 5g.

Under tiden knyts allt större förhoppningar till vad det nya mobilnätet ska klara av i form av ett helt digitaliserat och mer inkluderande samhälle: gigabituppkopplingar till allt fler, en enorm mängd uppkopplade saker inom industri, den offentliga sektorn, trafik- och transportsystem och i hemmen.

 

Ai i allt

I början av förra året vann Googles ai Alpha Go över världsmästaren i det kinesiska brädspelet go, vilket var ett viktigt genombrott för ai och maskininlärning.

Nu flyttar ai in i tekniken som finns i och omkring självkörande bilar och andra former av förarlösa och autonoma fordon.

I hälso- och sjukvården tar ai plats både som beslutsstöd för val av diagnoser och behandlingar och för att göra prognoser och skapa trygghetssystem.

Svenska Lytics och Aifloo, som Ny Teknik har berättat om, är två unga nya företag som använder sig av ai. Bland svenska innovativa unga teknikföretag är ai en trend, som vi berättar mer om på sidan 9.

Internetjättarna satsar på ai-funktioner i de digitala tjänsterna för att ännu mer anpassa dem till individer. ”Ai first” är Googles nya motto, enligt Sverigechefen Anna Wikland, när hon deltog i en trendspaning i Stockholm i november. Enligt MIT Technology Review är två viktiga ai-trender i år att Kina satsar stort på ai-utveckling och att datorers förmåga att förstå, analysera och översätta talat språk är ett viktigt område för ai-forskare.

 

Vr och ar i allt

Verkligheten räcker inte till, i år heller. Virtual reality, augmented reality och mixed reality hittar till allt fler områden.

I Sverige utsågs vr-glasögon till årets julklapp förra året, men frågan är om den tekniska utvecklingen av vr-seten för spel och nöje gör det till en mer attraktiv present i år, eller kommande år – både utrustning och innehåll blir antagligen mer användarvänliga, intressanta och ekonomiskt tillgängliga.

Tekniken flyttar också in i andra branscher i behov av att visualisera något som inte finns än eller i alla fall inte finns på plats där kunden är. Som nybyggda bostäder, eller kommande bilmodeller. Det är också ett verktyg för utvecklingsarbetet. ”Användningspotentialen verkar oändlig för utbildning, design, forskning och produktutveckling”, sa Martin Andersson, marketing innovation manager på Volvo till Ny Teknik i höstas. Sajten augmentedreality.org bedömer att över hälften, 60 procent, av den ar-utrustning i form av smarta glasögon som finns nu på marknaden är avsedd för kommersiella eller industriella ändamål.

I byggbranschen och inom samhällsplanering blir vr-teknik ett effektivt sätt att berätta hur det ska se ut. Ett aktuellt exempel är den omtalade ombyggnaden av Slussen i Stockholm, där allmänheten kan gå på vr-promenad för att se hur slutresultatet är tänkt. Byggnadsnämnder runt om i Sverige får troligen vänja sig vid att sätta på sig ett vr-set när de ska bedöma bygglovsansökningar.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt