Krav på ny utredning efter nya Estoniabilder som visar hål i skrovet

2020-09-28 15:34  

Estland kräver en ny undersökning av passagerarfartyget Estonia, som sjönk för 26 år sedan. Samma krav kommer från överlevande från katastrofen. Kravet ställs efter uppgifter om ett stort hål i Estonias skrov i en ny dokumentärserie.

(Texten är uppdaterad)

I tisdags var Estlands premiärminister Jüri Ratas på besök i Stockholm hos statsminister Stefan Löfven (S).

– Det är klart att uppgifterna från Estoniadokumentären adresserades på det mötet, säger statsministerns pressekreterare Gösta Brunnander till TT.

– En rad andra frågor togs också upp, men detta var naturligtvis en av anledningarna till mötet.

Sverige, Finland och Estland har gemensamt beslutat att utvärdera de nya rönen, meddelar ländernas utrikesministrar i ett pressmeddelande, där de betonar att de litar på de slutsatser som presenterats av den internationella haverikommissionens slutrapport från 1997.

"Den grundläggande idén med detta avtal är att skydda M/S Estonia, som en sista viloplats för katastrofens offer, från störande aktiviteter".

Krav på ny Estonia-undersökning

Estlands premiärminister ställer krav på att en ny teknisk undersökning ska genomföras, rapporterar Aftonbladet.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger Ratas enligt det estniska etermediebolaget ERR, skriver tidningen.

Enligt Brunnander ska Ratas ha sagt på pressträffen att han ska kontakta sina statsministerkollegor i Sverige och Finland.

– De har önskat ett samtal under dagen, och det är målsättningen, säger Gösta Brunnander.

Men än så länge har Stefan Löfven och Jüri Ratas inte haft någon kontakt under måndagen.

Stort hål

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", på Dplay.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

"Något har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet för Miljöpartiet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Bilderna visar att Estonia gick till botten efter en kollision med ett annat fartyg. Det krävs ett objekt med en tyngd mellan 1000 och 5000 ton för att orsaka den omfattande skadan, och då handlar det inte om en container, säger han på en pressträff.

Ångström menar att det handlade om ett militärt fartyg.

– Hade det varit ett civilt fartyg hade vi känt till det i dag, därför drar jag slutsatsen att det handlar om ett militärt fartyg. Nu handlar det om att ta reda på vilket fartyg det var, vilken nationalitet det hade, och varför det befann sig så nära Estonia.

"Fullständigt solklart"

Kent Härstedt, tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna och överlevande från katastrofen, menar att den nya upptäckten skapar många frågor.

– Det blir ännu ett frågetecken kring varför den officiella utredningen inte hittat hålet i skrovet. Det ställer så stora frågetecken att de tre regeringarna måste ta det på allvar och tillsätta en ny utredning. Varför har man missat detta?, säger han på pressträffen.

Etnologen och fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm stämmer in i kravet på en ny utredning.

– Ser man på hålet på filmen är det fullständigt solklart att det orsakats av ett annat fartyg. Och då blir det vatteninträngning, och då går det fort, säger han.

Fakta: Estoniakatastrofen

Estoniakatastrofen inträffade för 26 år sedan, under natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyades under måndagen kravet i en debattartikel.

Mer om: Estonia

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt