Energi
28 miljoner ska ge energisnål elektronik
Energimyndigheten och Vinnova satsar tillsammans 28 miljoner kronor i ett nytt projekt som ska ge energisnåla komponenter av kiselkarbid och galliumarsenid. Främst är komponenterna tänkta för radiobasstationer och radaranläggningar.
Projektet är en del av en ännu större satsning där Energimyndigheten, Vinnova och industrin tillsammans satsar 200 miljoner kronor på att utveckla energieffektiv elektronik.
Satsningen att utveckla komponenter av kiselkarbid och galliumnitrid drivs av Ericsson, Saab Avitronics, Saab Microwave Systems, Norstel, Norse Semiconductor Laboratories, Infineon Technologies, NXP Semiconductors och Chalmers tekniska högskola, som tillsammans satsar ytterligare 28 miljoner. Sammanlagt handlar det alltså om 56 miljoner kronor under fyra år.
I första hand ska komponenterna användas i energieffektiva radiobasstationer eller radaranläggningar, men det finns fler användningsområden:
- Satsningen på elektronik av kiselkarbid är ett viktigt led i att minska elförbrukningen och den banar väg för elhybridfordonen, säger Svante Söderholm, handläggare på Energimyndigheten.
Tidigare har Vinnova och Energimyndigheten gett stöd på 60 miljoner kronor till Linköpings universitet och Norstel för forsknings och utveckling av kiselkarbid. Acreo, KTH och TranSic har tillsammans också fått 12 miljoner kronor för att utveckla kiselkarbidkomponenter för kraftelektronik.
- Energisnåla lösningar har stor potential. Det är viktigt att de svenska företagen profilerar sig mot mer energieffektiva lösningar för att skaffa sig konkurrensfördelar, säger Jonas Wallberg, enhetschef på Vinnova.
