Stopplagen ger problem för prestigeprojektet Norra Djurgårdsstaden

2015-01-28 07:16  

En av förra bostadsministerns sista åtgärder var att införa en stopplag för skärpta lokala energikrav på byggnader. Lagen skapar problem för Stockholms Norra Djurgårdsstaden.

Den förra bostadsministern Stefan Attefall (KD) drev igenom stopplagen för att hindra kommuner från att ställa hårdare energikrav på nya byggnader än Boverkets byggregler.

Bakgrunden var att många kommuner ställde egna krav för att framhålla sin miljöprofil, och enligt en utredning ledde dessa till 10–15 procents ökade byggkostnader.

Stefan Attefall försvarade stopplagen med att den skulle leda till ett effektivare byggande. Tanken var att kostnaden för nyproduktion skulle gå ner om en större del av byggnaden kunde förproduceras genom att till exempel projekteringsunderlag från olika delar av landet kunde återanvändas.

– Merkostnaden med olika regler står inte i proportion till miljövinster, sa Stefan Attefall i slutet av 2013.

Riksdagen beslutade om stopplagen i somras och den 1 januari i år trädde den i kraft. Den sätter nu käppar i hjulet för Stockholms stora prestigeprojekt Norra Djurgårdsstaden.

Stadens vision är att Norra Djurgårdsstaden ska bli en stadsdel i världsklass och ett internationellt föredöme för stadsutveckling. Inom projektet ställer staden särskilda krav på byggherrarna när det gäller energiprestanda, andel grönyta i området och mängd egengenererad energi.

När Ny Teknik ringer till Stockholms stads projektchef för Norra Djurgårdsstaden, Staffan Lorentz, vet han inte hur man inom projektet ska förhålla sig till den nya stopplagen.

– Tillämpar man den helt fullt ut så är det en massa av våra tekniska egenskapskrav som man då inte skulle få ställa. Där har vi inte fått tydliga direktiv om vi ska göra frivilliga överenskommelser eller ta bort sådana krav överlag, säger han.

Dagen efter meddelar han att projektledningen kommer att fortsätta ställa sina särkrav eftersom politikerna inte har gett något annat besked. Men saken kommer inte att ställas på sin spets förrän vid nästa markanvisning, strax efter sommaren.

– Då kommer vi förhoppningsvis ha fått tydligare direktiv kring hur vi ska hantera kravställningen, säger Staffan Lorentz.

Han anser att stopplagen har skapat osäkerheter inom projektet men ser ändå möjliga lösningar.

– Skulle vi inte avtalsmässigt ställa krav på byggherrarna skulle vi ändå kunna driva ett långtgående miljöarbete genom att följa upp byggherrarna som på frivillig basis redovisar hur långt de har kommit, säger han.

Ett sådant frivilligt ansvar tror han att byggherrarna skulle ta på sig, men ser samtidigt en risk för att hållbarhetsarbetet tappar fart om staden inte ställer hårda krav.

Även Josefin Wangel, miljöforskare på KTH, ser en risk för att hållbarhetsutvecklingen stannar av på grund av den nya stopplagen.

– Eftersom Norra Djurgårdsstaden framhålls som ett spjutspetsområde hoppas jag att byggherrarna kommer att fortsätta vilja driva utvecklingen framåt. Men staden blir beroende av byggherrarnas välvilja och det är osäkert om de vill ta ansvaret för en hållbar stadsutveckling, säger hon.

En annan kommun som kommer att fortsätta med särkraven vid markförsäljning är Växjö.

– Vi känner oss inte bekväma med att sänka vår ambitionsnivå, vi kommer att hävda att vi har rätt att driva på utvecklingen, säger kommunalråd Per Schöldberg (C).



Följ Ny Teknik på Facebook!

Norra Djurgårdsstaden

  • 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser ska byggas i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Hittills har ungefär 1 000 lägenheter färdigställts.
  • Stadens utgifter för projektet väntas landa på ungefär 20 miljarder kronor, vilket ska täckas av intäkter från försäljning av fastigheter och upplåtelse av mark.
  • Visionen är att Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel i världsklass och en internationell förebild för hållbart stadsbyggande.
  • Målsättningen innebär att koldioxidutsläppen ska understiga 1,5 ton per person år 2020 och att stadsdelen är fossilbränslefri år 2030.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt