Så återskapade de Stephen Hawkings röst

2018-03-31 07:00  
Professor Stephen Hawking under en presskonferens 2014.

I nästan tre decennier använde fysikern Stephen Hawking sig av en och samma röstteknik. Först under sitt sista år i livet fann han en värdig ersättare till sin Calltext 5010.

Den brittiske fysikern, kosmologen och författaren Stephen Hawking förlorade som en följd av sin ALS-sjukdom rösten 1985, men kunde med teknikens hjälp snart börja tala igen. I över trettio år använde han sig av talsyntesapparaten Speech Plus Calltext 5010, som bidrog till att göra hans röst så distinkt.

Inuti apparaten fanns ett hårdvarukort med två datachip, ett från Intel och ett från Nec, med programvara som byggde på MIT-forskaren Dennis Klatts arbete som företaget Speech Plus senare vidareutvecklade och kommersialiserade. Med sin kind kunde Stephen Hawking välja ut textbitar på en videoskärm, som talsyntesapparaten omvandlade till tal.

Alla gillade inte den robotliknande rösten som Calltext gav upphov till, men Stephen Hawking fäste sig vid den och gjorde den till sin egen, berättar San Francisco Chronicle.

Läs mer: Stephen Hawkings sista teori kan vara hans viktigaste upptäckt

Stephen Hawking ska ha sett det som en fördel att den syntetiska rösten var enkel att förstå och höra, inte minst i de hörsalar och amfiteatrar där han ofta fick tala. Hans enda invändning ska ha varit att rösten inte var brittisk, utan amerikansk.

Många försökte återskapa Hawkings röst, få lyckades

Det blev allt annat än enkelt att försöka hitta en värdig ersättare till Calltext 5010, även långt efter att apparaten slutade tillverkas. Genom åren var det många som försökte.

År 1996 lyckades till exempel teknikföretaget Nuance i amerikanska Massachusetts göra en uppgradering av Speech Plus, men den röst som Calltext då skapade var fylligare, snabbare och mindre robotliknande. Hawking gillade den inte, utan valde att fortsätta med sin Calltext.

"Jag behåller den eftersom jag inte har hört en röst jag gillar mer och för att jag har identifierat mig med den", sade han.

Men det skulle komma en lösning.

Ingenjören Eric Dorsey jobbade på företaget som tillverkade Calltext 5010 på 1980-talet. Åtminstone 20 000 rader av hans egen kod ska ha ingått i programvaran.

Många år senare, år 2014, fick Eric Dorsey ett mejl. Avsändaren var Jonathan Wood, teknisk assistent till Stephen Hawking och ansvarig för Hawkings kommunikationssystem. Det är nu Eric Dorsey får reda på att den världskände fysikern fortfarande använder en Calltext 5010, med programvara som uppdaterades i mitten av 1980-talet.

Egentligen ville inte Stephen Hawking byta ut sin talsyntesapparat, men hårdvaran hade börjat bli sliten. Kunde Eric Dorsey göra något åt saken?

Att använda sig av röstassistenter som exempelvis Siri var inget alternativ eftersom det kräver internetuppkoppling. Stephen Hawking var dessutom ha kvar sin röst. En möjlig lösning var därför att försöka återskapa talsyntesen i ny programvara.

Tog tre och ett halvt år att hitta rätt

Eric Dorsey och de övriga i teamet bestämde sig för att bygga en emulator som kunde härma programvaran från 1986. De använde chippen från en gammal Calltexts kretskort och fick skriva emulatorn till Intel-chippet från grunden. Det tog ungefär tre och ett halvt år innan de hittade rätt.

I januari 2017 fick Stephen Hawking höra resultatet i sitt hem i Cambridge. Äntligen blev han nöjd. En version av rösten laddades in på en Raspberry Pi och kunde sedan anslutas till Stephen Hawkings röstlåda på baksidan av hans rullstol. För första gången kunde han prata med den röst som han såg som sin egen, utan att bära på en trettio år gammal apparat.

Stephen Hawking använde emulatorn in i det sista. Han dog, 76 år gammal, i mars.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt