Skandalerna som skakar Huawei

Det här var året då Huawei skulle bli världens största tillverkare av mobiltelefoner. Det var året då de på allvar skulle börja bygga nästa generations mobilnätverk, 5g. I stället talar alla om den mindre smickrande historien om den kinesiska telekomjätten.

Peter Ottsjö

Linda Nohrstedt

Simon Campanello

Man vet att det är allvarligt när den annars så medieskygga Ren Zhengfei, Huaweis grundare, träder fram ur skuggorna. I mitten av januari höll han en sällsynt pressträff inför västerländska reportrar.

Den 1 december 2018 greps hans dotter, Meng Wanzhou, i Kanada, på begäran av amerikanskt rättsväsende. Över två månader senare vet vi varför: Meng, Huaweis finanschef, har åtalats av USA för bedrägeri mot amerikanska banker och myndigheter. Kanada har än så länge inte beslutat om en eventuell utlämning.

Utöver att händelsen kan tolkas som en ren provokation i det pågående handelskriget mellan Kina och USA, så har den också fått ett tilltagande antal västländer att börja tvivla på avsikterna hos ett av världens största telekomföretag.

Ren Zhengfei, Huaweis grundare, vid en pressträff den 15 januari i år. Foto: Vincent Yu

I USA och Japan är Huawei i praktiken bannlysta. Nya Zeeland och Australien har förbjudit bolaget från att leverera nätverksprodukter för 5g-teknik. Storbritannien, Kanada, Tyskland och Norge överväger liknande åtgärder. Och häromdagen kunde Ny Teknik berätta att Sveriges nya digitaliseringsminister Anders Ygeman funderar i samma banor.

– Vi bör överväga att införa en sådan möjlighet (att stoppa ett företag från att delta i 5g-utbyggnaden, red:s anm). Sedan ska vi komma ihåg att det än så länge inte finns några konkreta exempel där man kan visa på att något företag har använt sig av den här möjligheten för att spionera. Det har väckts allvarliga farhågor för att man skulle kunna (spionera, red:s anm), det är ett nog så starkt skäl för att vi ska skaffa oss den möjligheten att stoppa, sa Anders Ygeman till Ny Teknik.

Svårt att se att Huawei skulle bryta mot kinesisk lag.

En återkommande sådan allvarlig farhåga med att köpa in utrustning från Huawei är den kinesiska underrättelselagen från 2017. Där står det att alla kinesiska medborgare och företag är skyldiga att hjälpa den nationella underrättelsetjänsten.

På den oväntade pressträffen med västerländska journalister uppgav Ren Zhengfei att Huawei aldrig har mottagit någon sådan förfrågan från kinesisk underrättelsetjänst, och att företaget alltid skulle sätta sina kunders integritet och säkerhet i första rummet.

– Vi skulle definitivt säga nej till en sådan förfrågan. Vi skulle hellre lägga ner Huawei än att göra något som skulle skada våra kunders intressen, sa Ren Zhengfei enligt South China Morning Post, när en journalist frågade hur Huawei skulle agera om den kinesiska underrättelsetjänsten bad om hjälp att spionera på en kund.

Richard Yu, en Huawei-chef, visar upp 5g-utrustning på en presskonferens i Peking i januari 2018. Foto: Andy Wong

Men alla är inte så övertygade om den saken. Jerker Hellström är forskningsledare på Asienprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han tror inte att Huawei kan säga nej till de kinesiska myndigheterna.

– Det skulle i så fall strida mot kinesisk lag. Det är svårt att se att Huawei skulle bryta mot kinesisk lag för att tillgodose sina kunder, säger Jerker Hellström.

Gazmend Huskaj, doktorand i cyberoperationer vid Försvarshögskolan, delar den uppfattningen.

– Utbyggnaden av 5g innebär att Huawei skulle vara ansvarig för att bygga ut ”ryggraden” i 5g-infrastrukturen, vilket innebär att företaget skulle ha tillgång till all kommunikation som flödar i 5g-nätet. Man bjuder i princip in kinesisk signalunderrättelsetjänst i landet, särskilt med tanke på ovan nämnda lagstiftning, då den innebär att den kinesiska staten kan utöva påtryckning på sin befolkning, säger han.

Vilka risker finns med att köpa in 5g-utrustning från Huawei?

– Man tar en stor risk.

– Vi har sett hur statsapparater använder sig av informations -och kommunikationsteknik för att avlyssna sina egna och andra länders befolkningar, och för att stjäla idéer, immaterialrätt och forskningsresultat. Då innebär det att man måste börja fundera: hur påverkar det här Sveriges nationella säkerhet?

Ett intressant exempel, på tal om att bjuda in kinesiska spioner, är dataintrånget hos den Afrikanska unionen. Det upptäcktes för två år sedan och blev offentligt efter ett avslöjande av den franska dagstidningen Le Monde. Några bevis för att Huawei ska ha legat bakom intrånget existerar inte, men i en utgåva av bolagets interntidning Winwin från 2012 uppgav Huawei att de vad gäller informations- och kommunikationsteknik såg sig som en mycket viktig partner till AU-kommissionen.

Huawei installerade teknik i AU-kommissionens nya högkvarter i Addis Abeba. Foto: Xinhua

Dataintrånget ägde rum i den Afrikanska unionens högkvarter i Etiopens huvudstad Addis Abeba. Högkvarteret, ett skrytbygge i marmor och glas, syns på långt håll: den hundra meter höga skyskrapan var vid tiden för invigningen 2012 huvudstadens högsta.

Kina har under flera årtionden uppvaktat Afrika med ambition att bli kontinentens viktigaste handelspartner och högkvarteret porträtterades som en symbol för de allt mer intima kinesisk-afrikanska relationerna. Bygget ska ha kostat 200 miljoner dollar och Kina betalade varenda cent. De ansvarade till och med för att ställa dit kontorsmöblerna.

Huawei anlitades för att installera en molnlösning där databearbetning, lagring och resursallokeringstjänster ingick. Molnlösningen, lovade Huawei, skulle göra AU-kommissionens 600 årliga konferenser – med delegater från hela världen – både informationssäkra och effektiva.

Men i början av januari 2017 upptäckte it-ingenjörer på högkvarteret i Addis Abeba något märkligt. Varje natt mellan tolv och två noterade de toppar i trafiken, trots att ingen jobbade vid den tiden. Vid närmre efterforskningar fann de att konfidentiell data kopierades till och lagrades på servrar i Shanghai. Därpå, uppgav Le Monde, ska säkerhetsexperter ha hittat avlyssningsutrustning gömda i väggar och lådor.

Den Afrikanska unionen ska sedan dess ha bytt ut sina servrar och tackat nej till erbjudanden från kinesiska bolag om att få konfigurera dem. Kina kallade Le Mondes avslöjande ”absurt” och representanter för den Afrikanska unionen avfärdade uppgifterna i artikeln.

Vid pressträffen i januari i år var det en reporter som frågade om Huaweis roll i dataintrånget hos AU-kommissionen. Ren Zhengfei viftade snabbt bort frågan med att ”det där inte hade något med Huawei att göra”, trots företagets delaktighet i konstruktionen av AU-kommissionens it-system.

Den för Huawei ovälkomna berättelsen har blivit en som bolaget inte kan kontrollera.

För House Intelligence Committee, det amerikanska representanthusets tillsynskommitté för landets underrättelseverksamhet, lär Le Mondes granskning ha tagits emot som en bekräftelse på något de hävdat i många år. För sju år sedan släppte kommittén en rapport vars slutsats gick ut på att Huawei och en annan kinesisk leverantör av mobilnätutrustning, ZTE, utgjorde ett hot mot det amerikanska rikets säkerhet. Enligt rapporten ska kommittén ha tagit del av interna dokument från före detta Huawei-anställda som visade att Huawei tjänstgjorde åt Folkets befrielsearmés division för cyberkrigföring.

Ännu en för Huawei besvärande rapport kom i juli 2018. Brittiska Huawei cyber security evaluation centre oversight board, HCSEC – en panel som för brittiska myndigheters räkning granskar Huawei-produkter – slog fast att ”tekniska problem har identifierats i Huaweis ingenjörsprocesser” och att dessa leder till ”nya risker i Englands telekommunikationsnätverk”. GCHQ, brittiska motsvarigheten till FRA, är en av myndigheterna som deltar i granskningen.

– De slår i princip fast att det blir väldigt svårt att lita på Huaweis produkter, och att man som nation tar en väldigt stor risk att implementera deras produkter produkter utan en ordentlig hot- och riskbedömning, säger Gazmend Huskaj på Försvarshögskolan.

Men trots alla misstankar om samröre med den kinesiska regimen, trots oron från amerikanska myndigheter om eventuella risker med kinesisk nätverksutrustning, har Huawei under 10-talet med stor framgång skrivit sin egen historia.

På 32 år har Ren Zhengfei byggt ett imperium med över 180 000 anställda. Företaget har kunder i 170 länder och hade ifjol intäkter på 108 miljarder dollar. Stärkta av den kritikerrosade telefonen P20 Pro har Huawei passerat Apple som världens näst största tillverkare av smarta telefoner. På nätverkssidan har företaget sedan länge kört om Ericsson och lägger hisnande belopp på forskning och utveckling.

Inför utrullningen av 5g-nätverk runt om i världen framstod det ibland som om Huaweis version av berättelsen, den om den pigga, snabba, innovativa kinesiska konkurrenten till gamla etablerade telekomdrakar, skulle komma att skymma den om en skrupelfri gigant med starka lojalitetsband till den kinesiska regimen.

Så var det åtminstone fram till 1 december ifjol, då finanschefen Meng Wanzhou, dotter till grundaren Ren Zhengfei, greps i Kanada.

Huaweis finanschef, Meng Wanzhou, greps i Kanada den 1 december 2018. Foto: Darryl Dyck

Den för Huawei ovälkomna berättelsen har blivit en som bolaget inte kan kontrollera. Utöver att en av deras högsta chefer kan komma att utlämnas till USA så har amerikanska åklagare väckt två separata åtal mot Meng och Huawei.

Dels misstänks telekomjätten för bankbedrägeri och brott mot USA:s sanktioner mot Iran. Dels ska bolaget ha försökt stjäla företagshemligheter från T-Mobile, en av alla de kunder vars intressen Huawei svurit att aldrig åsamka någon skada.

– Det oerhörda inflytande som Kina har över kinesiska bolag som Huawei utgör ett hot mot både ekonomisk och nationell säkerhet, sa FBI-chefen Christopher Wray vid en presskonferens i samband med tillkännagivandet av åtalen.

Huawei svarade att ”bolaget förnekar att Huawei eller dess dotterbolag har begått några av de påstådda överträdelserna av amerikansk lag, så som angivits i åtalen. Huawei känner inte till att fröken Meng ska ha gjort något fel och är av övertygelsen att amerikansk domstol kommer att nå samma slutsats”.

Enligt åtalet mot Meng ska Huawei ha vilselett internationella banker och amerikanska myndigheter när det gällde Huaweis samröre med bolagen Skycom och Canicula Holding. Skycom, en Hong Kong-baserad försäljare av utrustning, verkade på den iranska marknaden. Canicula Holding, ett skalbolag skrivet på Mauritius, ska ha varit Skycoms ägare.

I själva verket, uppger amerikanska åklagare, kontrollerade Huawei både Skycom och Canicula. På så sätt kunde Huawei kringgå det dåvarande iranska handelsembargot. Historien har varit känd ända sedan 2012, då Steve Stecklow, en reporter på Reuters, grävde i fallet.

– Man vill att det man skriver om ska kunna ge effekt, men det tar vanligtvis inte sex år, sa en överraskad Stecklow under ett föredrag han höll vid USC, det amerikansk-kinesiska institutet, tidigare i år.

För Meng Wanzhou är uppgifterna graverande: USA hävdar att de har bevis för att Meng personligen ska ha ljugit för en av bankerna. Därtill anklagar de Mengs far, Huawei-grundaren Ren Zhengfei, för att inte ha varit sanningsenlig när han 2007 ska ha sagt till FBI-agenter att Huawei ”inte ägnade sig åt någon aktivitet i strid med amerikanska exportlagar”.

Kinesiska protester mot gripandet av Huaweis finanschef. Foto: Liau Chung-ren

Innehållet i det andra åtalet kretsar kring stöld av affärshemligheter, en aktivitet Huawei förknippats flitigt med genom åren. Både Cisco och Motorola har vid olika tillfällen stämt Huawei, men i båda fallen har bolagen förlikats utanför rättssalen.

Den här gången står Huawei anklagat för att ha stulit en komponent från en robot vid namn Tappy från operatören T-Mobile. Och det slående är att fallet bär drag av en episod i Ren Zhengfeis liv, vid tiden strax före han grundade Huawei.

Ren Zhengfei, i dag 74 år, ska på 60-talet ha studerat vid Chongqing-universitet och därefter anslutit till Folkets befrielsearmés forskningsinstitut.

– Jag gick med i armén under Kinas kulturrevolution. På den tiden var det kaos nästan överallt...svårigheterna syntes i folks diet och i deras kläder. När det var som svårast tilldelades varje kines en tredjedels meter tyg. Det skulle användas enkom för att laga hål. Så när jag var ung bar jag aldrig kläder som inte lappats, berättade Ren under pressträffen i januari i år.

Enligt Ren ska kinesiska myndigheter, med hopp om att förbättra situationen, ha köpt in avancerad utrustning från ett franskt bolag för att kunna bygga en fabrik för tillverkning av syntetiskt fiber. Ren, med sin universitetsbakgrund, sågs som en tillgång för fabriken och kunde på så sätt på nära håll studera den nya teknikens möjligheter.

– Vi lärde av oss världens mest avancerade teknik men levde själva ett liv som kunde ses som primitivt.

I vetenskapliga kretsar började Ren Zhengfei snart bli ett namn och valdes sedermera till medlem i den nationella vetenskapskonferensen. Den framskjutna positionen fick Rens arbetsledare att fråga varför Ren inte också var medlem i kommunistpartiet. Förklaringen hade med hans bakgrund att göra: Hans pappa hade under revolutionen anklagats för att vara en så kallad kapitalistfarare, en av partidiktaturen nedsättande beteckning på, som Wikipedia skriver, ”borgerligt sinnade personer”.

– Så skälet var inte att jag inte gjorde ett tillräckligt bra jobb, utan det berodde på min familjebakgrund. Men med hjälp av partiorganisationer blev jag medlem i det kommunistiska partiet.

Ren Zhengfei antogs som medlem 1978 och fyra år senare blev han utvald att delta i partikongressen 1982. Partikongressen är Kinas formellt högsta beslutande organ och Rens medverkan där är en bidragande orsak till att västnationer som USA misstänker att Huawei, som grundades 1987, har en djupare relation till den kinesiska regimen än vad bolaget medger offentligt.

– Efter att jag gick med i partiet 1978 var Kina ute efter ledare med fyra kvaliteter: Man skulle vara ung, professionell, utbildad och revolutionär. Som av en händelse besatt jag alla de egenskaperna och rekommenderades därför att bli medlem av den tolfte partikongressen. Dessvärre var jag för ung för att förstå vad den stora reformen handlade om i det historiska ögonblicket. Det var verkligen synd. Jag var en total tekniknörd på den tiden. I dag älskar jag fortfarande mitt land. Jag stödjer Kinas kommunistiska parti. Men jag kommer aldrig göra något för att skada en annan nation.

En händelse som fick Ren Zhengfei att stiga i graderna hade att göra med den franska utrustning som köpts in för tillverkningen av syntetiskt fiber. Det saknades nämligen ett instrument för att testa utrustningen. Men en tekniker uppgav för Ren att han vid utlandsresor sett liknande instrument. Teknikern beskrev så gott han kunde hur instrumenten såg ut.

– Med matematisk slutledning kunde jag ta fram en design av instrumentet i fråga...till slut uppfann jag det instrumentet.

Tappy, roboten som Huawei nu står åtalat för att ha stulit från T-Mobile, användes för att testa nya mobiltelefoner. T-Mobile ska ha lagt mycket tid och resurser på att bygga en automatiserad process där Tappy kunde trycka och känna på en telefon på samma sätt som en människa gör.

Enligt åtalet ska T-Mobile inte ha velat licensiera tekniken eftersom de ansåg att konkurrensfördelarna trumfade eventuella licensintäkter. Tappy ska ha bidragit till att långt färre kunder returnerade sina telefoner. T-Mobile vidtog säkerhetsåtgärder för att skydda sin robot: den förvarades i ett speciellt labb där bara personer med särskilt tillträde fick vistas. Övervakningskameror installerades och en vakt kontrollerade alla som kom och gick.

Med tiden beslöt T-Mobile att några av deras leverantörer av mobiltelefoner under mycket strikta förhållanden kunde få lov att använda Tappy i samband med nya lanseringar. En av leverantörerna var vid den här tiden, omkring 2012, en relativt färsk bekantskap för både T-Mobile och den amerikanska mobiltelefonimarknaden i stort: Huawei.

Enligt åtalet ska Huawei för sju år sedan ha börjat utveckla en egen testrobot för samma syften som T-Mobile, varpå Huawei i Kina bad sina amerikanska kolleger att undersöka möjligheten att licensiera eller köpa tekniken. T-Mobile tackade nej.

Vår nya minister som var ganska tydlig med att han intresserar sig för den här frågan.

Därpå ska Huawei i Kina och USA under ett års tid med olika medel försökt komma åt Tappys tekniska specifikationer. Det kulminerade den 29 maj 2013, då en Huawei-ingenjör enligt åtalet stoppade ner en av Tappys robotarmar i en laptopväska och tog sig ut ur labbet.

När T-Mobile senare konfronterade ingenjören ska han först ha förnekat stölden, bara för att senare kalla händelsen ”ett misstag”. Vid det laget hade Huawei i Kina, enligt amerikanska åklagare, redan tagit emot detaljerade bilder av Tappys arm.

Huaweis huvudkontor i den sydkinesiska staden Shenzhen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Utåt sett hävdade Huawei att ingenjören agerat helt och hållet på egen hand, men bakom den kinesiska muren ska bolaget, enligt åtalet, ha påbörjat ett bonusprogram som gick ut på att belöna medarbetare som stal affärshemligheter.

Huaweis delaktighet i installationen av den Afrikanska unionens it-system har aldrig lett till några konsekvenser och amerikanska myndigheters fientlighet mot kinesiska teknikbolag har förklarats bort som politiska vendettor. Den brittiska HCSEC-panelens farhågor var möjligen för tekniskt komplicerade för att få någon större medial spridning.

Men när Meng Wanzhou greps var det som om dammen brast. Åtminstone har det lett till att EU och flera europeiska nationer, som så länge tagit emot Huawei med öppna armar, intagit en betydligt mer skeptisk hållning.

Självfallet blir det inte bättre av att Kina och USA har en handelskonflikt.

Norsk säkerhetspolis varnar för Huaweis ”nära kopplingar” till den kinesiska regimen, och landets justitieminister Tor Mikkel Wara säger att Norge överväger regleringar. Hollands regering är i färd med att utarbeta en Kina-strategi där man ska undersöka huruvida ”kritisk teknik” kan skyddas från kinesiska staten. Tysklands förbundskansler Angela Merkel sa häromdagen att hon kräver "garantier" innan det blir tal om att Huawei ska få lov att delta i bygget av Tysklands 5g-nät. Och enligt nyhetsbyrån Reuters överväger EU-kommissionen ett förbud mot Huaweis 5g-utrustning.

I Sverige har digitaliseringsminister Anders Ygeman som sagt börjat ”luta åt” att han vill att landet skaffar sig möjligheten att styra över vilka aktörer som får ge sig in i 5g-bygget. Det är en uppfattning som svenska operatörer i nuläget inte tycks dela, och som tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, inte vill ge några synpunkter på.

– Vi följer med intresse diskussionen, nu senast er artikel med vår nya minister som var ganska tydlig med att han intresserar sig för den här frågan, säger Peter Ekstedt, presschef på PTS.

Vad tänkte du när du läste den?

– Jag kan bara notera att, vi hade ju en dialog i säkerhetsfrågor även med den tidigare ministern...Ygeman var kanske lite tydligare här, om jag får ge en personlig reflektion.

Några av PTS uppdrag går ut på att tilldela tillstånd för radiofrekvenser, samt att se över hur operatörerna sköter driftsäkerheten.

– Men vi har inte möjlighet att ställa krav på vilken typ av utrustning de här aktörerna använder, säger Peter Ekstedt och hänvisar till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap när det gäller cybersäkerhet.

De svenska operatörerna Tre, Telenor, Tele2 och Telia vill inte spekulera i vad det skulle innebära i det fall en leverantör som Huawei inte tilläts delta i utbyggnaden av 5g. Däremot tycks de i nuläget inte ha några planer på att förändra något.

– Vi följer också såklart utvecklingen i branschen och på världsmarknaden i stort, inklusive spekulationerna kring Huawei. Vi har konstaterat att det är väldigt mycket rykten och spekulationer i den offentliga debatten kring Huawei, och väldigt lite konkreta fakta. Vi fortsätter att följa diskussionerna med stort intresse, säger Joel Ibson kommunikationsansvarig på Tele2.

– Vi följer såklart debatten och utvärderar läget kontinuerligt, i dagsläget känner vi oss trygga med vårt samarbete med Huawei. Vi har väl upparbetade säkerhetsrutiner för alla våra leverantörer, säger Mårten Lundberg, kommunikationschef på Tre.

         

Kenneth Fredriksen är Sverige-chef för Huawei. Foto: Jörgen Appelgren

För Kenneth Fredriksen, Sverige-chef på Huawei, har de senaste månaderna inneburit en prövning. Vid den här tiden på året brukar han se fram emot mobilmässan MWC – där Huawei i år förväntas visa upp en vikbar telefon – men alla skandaler har kastat en skugga över förberedelserna.

– Att myndigheter säger att man ska kika på problemställningen och att man överväger säkerhetsarbetet, det är ju bara en god politikers jobb. De ska göra det. Vi önskar jobba tillsammans med myndigheter och kunder för att kunna skapa säkra och trygga nät, säger Kenneth Fredriksen, och tillägger:

– Det är väldigt få bolag som ger tillgång till information i den utsträckning vi gör. Vi är i färd med att öppna nya säkerhetscenter i Europa, inklusive Bryssel och i Norge. Vi kommer att ge kunder och myndigheter tillgång till källkoden. Det är det inte många av våra konkurrenter som gör. Så jag menar det att om man tar tag i dokumentation och fakta så kommer man snabbt att se att detta inte har något med säkerhet att göra. Det är bara en politisk diskussion. Självfallet blir det inte bättre av att Kina och USA har en handelskonflikt. Vi som ett av de största kinesiska bolagen blir naturligtvis en del av ett sådant spel. Men det är helt ofrivilligt från vår sida och inte något vi kan kontrollera, säger Kenneth Fredriksen.

Enligt kinesisk underrättelsetjänstlag måste kinesiska organisationer samarbeta med kinesisk underrättelsetjänst. Hur ska Huaweis kunder och myndigheterna i de länder där Huaweis kunder finns kunna lita på att Huawei inte prioriterar kinesisk spionverksamhet före Huaweis kunders intressen?

– Det stämmer inte att det skulle finnas en lag som säger att kinesiska företag eller medborgare ska lämna ut information eller att företag skulle installera någon typ av tekniska bakdörrar. Vi har låtit fristående advokater med expertis om kinesisk lagstiftning granska Kinas cybersäkerhetslag och de bekräftar att lagen inte ger myndigheter eller staten någon tillgång till information som förespeglas i media, säger Kenneth Fredriksen.

I en artikel i Ny Teknik öppnade digitaliseringsminister Anders Ygeman för att han lutar åt att Sverige bör skaffa sig möjligheten att förbjuda enskilda företag att delta i utbyggnaden av 5g-nätet. Vad tycker Huawei om att Ygeman uttrycker sig på det sättet?

– Vi anser att myndigheter bör ha rättslig möjlighet att stoppa aktörer om det är dokumenterat att olovligheter görs i kritisk infrastruktur. I de nya ekosystemen med många samverkande aktörer så blir det nödvändigt. Vi är övertygade om att vi kan följa alla lokala och globala säkerhetskrav, så för oss är en sådan lag inte ett problem, säger Kenneth Fredriksen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer