Elizabeth Holmes på väg till ett förhör i tingsrätten i San Jose, Kalifornien den 4 november 2019. (vänster). Till höger fotas hon på huvudkontoret i Palo Alto 2014, poserandes med en droppe blod. Foto: Yichuan Cao/Sipa USA/TT ovh Martin E. Klimek/USA Today Network/Sipa USA/TT

För tidig med sin dröm? Nu börjar rättegången mot Theranos-grundaren

2021-08-30 06:00  

Silicon Valley-bolaget Theranos affärsidé var att använda endast en droppe blod för att göra hundratals tester, och ge provsvar inom några timmar. Då var det omöjligt. Nu inleds rättegången mot grundaren Elizabeth Holmes – samtidigt som allt mer pekar mot att hennes vision kan realiseras.

Ania Obminska

(Uppdaterad)

Elizabeth Holmes vision var egentligen inte unik. Den hade många inom medicinen haft. En idé om att vi en dag, genom bara ett stick i fingret och utifrån en enda bloddroppe skulle kunna få svar om vår framtid och vår hälsa.

Hon grundade 2003 det Silicon Valley-baserade bolaget Theranos och lovade att tekniken snart skulle funka, drog in miljarder i investeringar och marknadsförde en maskin med funktioner som inte fanns. 

– Hon trodde väl att den tekniken skulle hinna utvecklas under tiden, fast det inte fanns tekniskt fog för det då. Det kan ha funnits en tanke på att om bolaget bara fick in tillräckligt mycket pengar och hade en tillräckligt bra konstellation av människor så skulle det gå att lösa, reflekterar Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid Uppsala universitet.

Läs mer: Theranos: Skandalen som skakade Silicon Valley

I oktober 2015 avslöjade Wall Street Journal-journalisten John Carreyrou att Theranos använde traditionella maskiner för att göra blodanalyser. Den egenutvecklade portabla enheten som kallades Edison, den som skulle vara automatiserad och funka på mikroskopiska blodvolymer, visade när den användes felaktiga och missvisande resultat.

En droppe blod skulle räcka för att göra hundratals tester, lovade Theranos. Foto: Science Photo Library

Avslöjandet skulle bli början på slutet för Theranos, som slutligen lades ner 2018. När rättegången mot Elizabeth Holmes inleds i början av september 2021 står hon bland annat åtalad för bedrägeri. Hon anklagas för att ha vilselett investerare att satsa stora belopp i Theranos, men har nekat till anklagelserna. 

Om hon blir dömd riskerar hon upp till 20 års fängelse.

Det står mer eller mindre klart i dag att Theranos var ett luftslott. Men tekniken har utvecklats sen bolaget grundades. I dag är vi betydligt närmare den dagen då Elizabeth Holmes idé kan realiseras. Den tycks inte längre lika omöjlig. 

Redskapen för diagnostik har utvecklats de senaste decennierna, berättar Ulf Gyllensten. En av de framdrivande faktorerna är visionen om att utifrån ett prov kunna säga något om en individs nuvarande hälsostatus – och om framtiden. 

Ökat intresse för sin egen hälsa

Det finns flera skäl till att det är hit många vill. Ett är att kostnaderna inom vården ökar. Och att åtgärda sjukdomar är ofta betydligt dyrare än att agera innan en sjukdom har brutit ut.

– Kan du utifrån ett stick i fingret säga något predikativt då kan du också agera mer preventivt, säger Ulf Gyllensten.

Ulf Gyllensten är professor i medicinsk molekylärgenetik vid Uppsala universitet och verksamt vid Scilifelab. Foto: Privat

Det kan innebära ekonomiska besparingar, men också undvika lidande.

Ett annat skäl är den växande trend som innebär att många vill och kan ta reda på mer om sin egen hälsa med hjälp av exempelvis wearables som smarta klockor.

Utvecklingen är att vi tar allt större ansvar för vår egen hälsa, enligt Ulf Gyllensten.

– Självprovtagning har ökat enormt med coronapandemin. Det finns prover som vi kan ta hemma och som kan avläsas direkt, men också sådana vi tar hemma och sedan skickar in för analys, säger han. 

Läs mer: ”Tiden hos Theranos är mitt livs trauma”

Under pandemin har till exempel kvinnor som screenas för livmoderhalscancer själva fått ta testet på hemmaplan. Det har varit ett sätt att undvika smitta.

– Sådant här kommer att fortsätta som en trend, bland annat för att avlasta vården, säger Ulf Gyllensten.

Coronapandemin har inneburit att mycket pengar har investerats på området, att det skett mycket teknisk utveckling och att fler pusselbitar finns nu finns på plats för att ta steget vidare.

Det kommer att boosta hemprovtagningsidén. Det hade inte skett utan covid-19.

Corona tog enligt Ulf Gyllensten helt över diagnostikbranschen. Men nu när corona förhoppningsvis är på väg ner finns en stor labbkapacitet, och då börjar branschen se sig om efter nya områden att rikta in sig på. 

Det finns ett stort sug från industrin att identifiera vilken slags tester man ska göra framöver, säger Ulf Gyllensten. 

– En del av de metoder som har utvecklats för testning och analys under pandemin kommer nog inte att fungera på annat. Men en del kommer nog att visa sig vara användbara på väldigt många andra sjukdomar. Det kommer att boosta hemprovtagningsidén. Det hade inte skett utan covid-19.

Allt fler jobbar också med att utifrån mycket små blodmängder analysera ett stort antal proteiner, för att säga något om vår hälsa och om sjukdom. 

Tekniken börjar komma ikapp

Uppsalabaserade Olink är ett sådant exempel. Med teknik utvecklad vid Uppsala universitet kan bolaget i mindre än en droppe blod analysera tusentals proteiner samtidigt. Olink uppger att de kan se signaler till sjukdom tidigare jämfört med masspektrometri, som är den konventionella metoden för att analysera proteiner i blodet i dag. Analyserna ska också gå snabbare.

– Teknikerna börjar komma upp på en nivå som Theranos hade behövt. Sen hade Elizabeth Holmes visionen att all analys skulle kunna ske i en liten låda. Dit har vi inte kommit än, säger Ulf Gyllensten.

Elisabeth Holmes. Foto: Drew Kelly

Han tror att ett skäl till det är att det som är på gång nu framför allt är inriktat mot den kliniska världen. Sjukhus behöver en snabbhet i flöden och små, portabla enheter är inte lika högt prioriterat.

– Men i framtiden skulle vårdcentraler och apotek kunna göra analyser lokalt och då vill man ha en liten låda där man kör kanske några prov i taget i stället för ett större antal, och får ett snabbt svar. Där är vi inte ännu. Men vi är på väg åt det hållet, säger Ulf Gyllensten.

Sett till vilka svar man kan ge har forskningen kommit längre på dna-sidan än på proteinsidan, säger Ulf Gyllensten. Att titta på flera proteiner samtidigt utifrån små mängder blod är ”ganska nytt”.

– Forskare undersöker nu i stor omfattning vilka proteiner som kan ge bäst information om risken att drabbas av specifika sjukdomar, berättar han.

Ulf Gyllensten tror att vi redan om fem år kommer att kunna läsa av tusentals proteiner utifrån en enda droppe blod, enkelt och billigt. Detta kan ge oss en bild av vår hälsostatus och risken att drabbas av olika sjukdomar. Detta, menar han, kommer att medföra en revolution i vår förmåga att i tid upptäcka och behandla sjukdom. Dessutom kan det fungera som en motivation att förbättra vår hälsa genom att ändra livsstil.

Elizabeth Holmes hade kanske en övertro på hur mycket man skulle kunna göra med en bloddroppe när hon drev Theranos. Och att mäta så mycket som möjligt är inte heller idealet. Än viktigare är att ta reda på vad som faktiskt är värt att mäta, för att veta vad som är värt att agera på. Men Ulf Gyllensten sammanfattar det som att Elizabeth Holmes var före sin tid.

– Det var inget fel på hennes idé, men hon drog in för mycket förväntningar och hade en för kort tidsram för ett förverkligande. Om hon hade jobbat mer långsamt med samma målsättning hade det kanske funkat, säger Ulf Gyllensten.

Fotnot: I den tidigare version av artikeln stod det att rättegången mot Elizabeth Holmes skulle inledas i slutet av augusti 2021. Datumet sköts senare upp, till den 8 september 2021.

Fakta: Theranos – en tidslinje

2003 – Den då 19-åriga Elizabeth Holmes grundar Theranos, som till en början kallas Real-Time Cures. Bolaget vill möjliggöra snabba och automatiserade blodtester utifrån ett stick i fingret och en enda bloddroppe. Tekniken ska testa för en rad olika sjukdomar. 

Namnet Theranos är en kombination av orden “therapy” och “diagnosis”.

2004 – Vid slutet av året har Theranos dragit in närmare 6 miljoner amerikanska dollar från investerare.

2005 – En första prototyp av Theranos enhet presenteras. Den grundar sig på mikrofluiditik och biokemi och kallas Theranos 1.0. Planen är att licensiera tekniken till läkemedelsbolag, som ska använda denna under sin läkemedelsutveckling för att hitta bivekningar.

2006 – Theranos ekonomichef får sparken. Han ska ha ifrågasatt bolagets teknik och trovärdighet. 

2007 – Theranos utvecklar en ny prototyp. Den får namnet Edison, efter uppfinnaren Thomas Edison. Maskinen bygger på en robot utvecklad av amerikanska Fisnar, men har modifierats.

2009 – Ramesh “Sunny” Balwani börjar på Theranos i september 2009. Han blir ansvarig för bolagets dagliga verksamhet. Hans officiella titel är “president”, vilket på svenska kan likställas med verkställande direktör.

2011 – Theranos utvecklar sitt “Minilab”, en enhet som ska kunna utföra flera olika slags blodtester.

2012 – Som ett betaförsök tar Theranos över blodtestverksamheten för en av stormarknadskedjan Safeways hälsokliniker för anställda. Safeways medicinske chef uttrycker oro för avvikelser i Theranos testresultat. 

Theranos skriver avtal med apotekskedjan Walgreens. Samarbetet innebär att Therans ska lansera sin enhet i kedjans butiker. 

2013 – Theranos lanserar en ny modell av sin enhet, trots att flera av bolagets forskare har  sagt att tekniken inte är redo för det ännu.

2014 – Theranos är värderat till 9 miljarder amerikanska dollar. I en intervju med det amerikanska affärsmagasinet Fortunet uppger Elizabeth Holmes att bolaget kan utföra över 200 tester, och gör sig redo för att öka antalet till över 1 000. 

2015 – I början av året får Wall Street Journal-journalisten John Carreyrou ett tips om Theranos. Han kontaktar en tidigare labbchef på bolaget, och får kännedom om hur bolaget agerat oetiskt och skadligt. Bland annat hade Theranos levererat falska och opålitliga testresultat. 

I juli samma år får Theranos ett första godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. 

I oktober publiceras John Carreyrous första granskande artikel om Theranos. Han berättar om hur bolaget kämpat för att få sin teknik att fungera. 

I dokument med koppling till FDA står det att Theranos har skeppat en medicinsk enhet som ännu inte är godkänd.

I november har samarbetet med Safeway fallerat.

2016 – CMS, som reglerar labb för blodtester, ser att ett av Theranos labb innebär en säkerhetsrisk för patienter. I april startar den amerikanska fristående myndigheten United States Securities and Exchange Commission, SEC, en utredning av mot bolaget.

I maj lämnar bolagets verkställande direktör Sunny Balwani bolaget. 

I juni avslutar Walgreens samarbetet med Theranos. En månad senare förbjuder CMS Elizabeth Holmes att verka inom labbtestningsindustrin. 

Några månader senare stänger Theranos ner sina kliniska labb och säger upp över 300 av sina anställda. Allt fokus läggs på Minilab-tekniken. Men nu börjar stämningarna komma, från bland annat investerare och Walgreens.

2018 – I mars åtalar SEC Elizabeth Holmes, Sunny Balwani och bolaget för omfattande bedrägeri. Theranos och Elizabeth Holmes ingår i en förlikning som bland annat innebär att Holmes inte får driva ett börsnoterat bolag de närmaste tio åren.

Theranos säger upp de flesta av sina återstående anställda.

I juni slutar Elizabeth Holmes som vd för Theranos. Amerikanska Department of Justice åtalar henne och Sunny Balwani för bedrägeri. 

I september stänger Theranos ner.

2021 – Den 8 september inleds rättegången mot Elizabeth Holmes i den federala rätten i San Jose, Kalifornien. Rättegången mot Ramesh Balwani är inplanerad i början av nästa år.

Källa: Business Insider.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer