Warrol: ”Konkurrensen är stenhård – regeringen förstår inte riktigt det”

2020-12-11 06:00  

Den svenska civilingenjören är unikt väl rustad för Industri 4.0, och Sverige har goda förutsättningar att ta täten i omställningen. Men det behövs en mer helhjärtad industripolitik, tycker Cecilia Warrol, programchef för Produktion 2030.

Teknikföretagens Cecilia Warrol är programchef för innovationsprogrammet Produktion 2030. Hon är också en person med stort engagemang i, och många åsikter om, den svenska industrin och dess förutsättningar.

Bland annat vill hon se en långsiktigare och mer sammanhållen forsknings- och industripolitik från regeringens sida.

– Det bekymrar mig att flera av våra konkurrentländer, Tyskland och Italien till exempel, har fortlöpande Industri 4.0-program på regeringsnivå medan vi inte har det. Sverige, som trots sin ringa storlek har världsledande industri och innovation, förtjänar större politiskt engagemang för industrin än vad vi ser idag, säger hon.

Sverige har flera unika förutsättningar, som en god digital infrastruktur men också kulturella aspekter som medbestämmande och att kunna kritisera dåliga lösningar, menar Cecilia Warrol. Foto: Tobias Ohls

Dock föreslår regeringen industrisatsningar för 950 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2021. Bland annat ska det så kallade Industriklivet utvidgas till att omfatta fler sektorer som biodrivmedel, vätgas, batteriproduktion och nya tekniker för återvinning av plast.

Därtill föreslår regeringen att Vinnova får 545 miljoner i förstärkta anslag för 2021, och att forskningsinstitutet Rise tillförs 200 miljoner för att utveckla testbäddar för bioraffinaderi.

– Och det är ju jättepositivt. Men en stark signal från regeringen vore att utbildningsdepartementet och näringslivsdepartementet samarbetade kring industrifrågorna. Under Mikael Damberg (närings- och innovationsminister 2014-2019, reds. anm.) hade man mycket tydligare dialog mellan departementen, och tydligare direktiv till regeringstjänstemännen att det här är viktiga frågor, säger Cecilia Warrol.

Läs mer: Han ska få industrin att fatta grejen med VR

Teknikföretagen, tillsammans med andra branschorganisationer samt fackförbund, har regelbundna samtal med regeringsföreträdare där man tar upp olika industrirelevanta frågor.

– Men det är inte alltid vi når fram hela vägen. Den internationella konkurrensen om industrins investeringar är stenhård, och jag tycker inte att nuvarande regeringsföreträdare riktigt förstår det, säger Cecilia Warrol.

Och Sverige står inför många utmaningar. Inte minst kommer demografin att få stor inverkan på tekniksektorn, menar Cecilia Warrol.

– Vi har inte framför oss de stora kullar av teknikintresserade ungdomar som vi tidigare hade, och är det något som behövs i Industri 4.0-omställningen så är det en ganska hög utbildningsnivå. Vi kan inte förlita oss enbart på det uppväxande släktet utan måste även kompetenshöja bland folk som redan är ute i yrkeslivet.

Produktionschef Ibrahim Dusi på SKF i Göteborg. D-fabriken öppnade 2017 och är företagets mest digitaliserade och uppkopplade fabrik. Foto: Sören Håkanlind

Ett pågående initiativ med det syftet är utbildningssatsningen Ingenjör 4.0, som lanserats inom ramen för Produktion 2030. Tillsammans med 13 universitet och högskolor utvecklar man kursmoduler som ska svara mot den pågående digitaliseringen av industrin.

– Det handlar om korta kurser på två-tre dagar, som adresserar olika ämnen inom Industri 4.0 på ganska hög nivå, och som riktar sig till industrianställda med ingenjörsbakgrund. Idag finns åtta kursmoduler inom olika ämnen som autonoma robotar, AI, cyberfysiska system och så vidare, säger Cecilia Warrol.

Ingenjör 4.0 – upp till 64 moduler

I somras kördes en pilotomgång där 60 personer, från sju olika företag, sammantaget konsumerade 270 kursmoduler.

– Resultaten har varit väldigt positiva. I nästa steg, under vintern och våren, siktar vi på att fortbilda minst 1 000 personer yrkesverksamma i svensk industri, säger Cecilia Warrol.

Fullt utbyggt kan Ingenjör 4.0 innehålla upp till 64 moduler inom 16 utbildningsområden, och bedöms ha potential att nå minst en procent av industrins ingenjörer.

Läs mer: Han driver bryggeriet helt själv – tack vare automatisering

Och fortbildning kommer att behövas i de stora omställningar Cecilia Warrol ser framför sig.

– En stor utmaning för Sverige är elektrifieringen, inte minst eftersom vi har en stor fordonsindustri. Och den påverkar många branscher inom en stor del av industrin, eftersom en så stor del av det industriella systemet är riktat mot fordon: komponenter, underhållsteknik, drivlinor, med mera… elbilsutvecklingen får stora ringar på vattnet.

På lite längre sikt tror hon att många bilföretag kommer att slås ut i den pågående omställningen. Cecilia Warrol exemplifierar med Teslas pågående jättefabriksbygge i Grünheide utanför Berlin, som väntas skapa 10 000 nya jobb och påbörjats utan att man ens har bygglovet klart.

– Elektrifieringen är en väldigt disruptiv kraft. Konkurrensen snedvrids också av stora statliga subventioner till fordonsindustrier i USA och länder i Asien, vilket kan slå hårt mot bilföretag i Europa.

”Bra laguppställning”

Men i grund och botten har Sverige alla chanser att blomstra i den så kallade fjärde industriella revolutionen.

– Vi har en väldigt bra laguppställning, trots vår litenhet som land. De stora tillverkningsföretagen har mycket forsknings och utveckling i Sverige, och de statligt finansierade forskningsinstituten har bred kompetens – även om industrin och instituten kunde vara bättre på att hitta fram till varandra och hjälpas åt. Vår förmåga att samarbeta tvärs över organisationer kommer att vara avgörande för vår innovationsförmåga i framtiden, säger Cecilia Warrol.

Cecilia Warrol är specialist i industriell forskning och produktion. Foto: Tobias Ohls

Hon pekar också på unika aspekter som Sverige har gott om.

– Till exempel de mjuka faktorer som också finns inbäddade i Industri 4.0. Medbestämmande, eget ansvar, att du vågar larma om något inte stämmer… den kulturella basen i Sverige. Nu generaliserar jag, men Sverige sticker ut mycket i en internationell jämförelse. Man behöver bara gå till Danmark eller Tyskland för att hitta en mycket hårdare styrning.

Men den hårda kärnan i Industri 4.0 är trots allt digitalisering.

– Och vi har en ganska bra digital infrastruktur. Nästan alla har tillgång till bredband och 4g, vi har en hög kapacitet att samla data och en hög teknikmognad, säger Cecilia Warrol.

Hon vill också lyfta fram den svenska civilingenjören som fenomen.

– Vi har ett unikt utbildningskoncept där man blandar teori och praktik. Jag ska inte överdriva skillnaderna mot andra länder, men i Europa är det jättevanligt att de praktiska momenten är mer av ett add-on, inte alls lika tillgängliga som i svensk civilingenjörsutbildning. Till det kommer den svenska trygghetsnormen, som gör att man vågar vara kreativ på jobbet utan att vara rädd att få sparken.

Kemiingenjör och industriexpert

Teknikföretagens programchef för det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030.

Bakgrund: Civilingenjör Kemiteknik från Lunds tekniska högskola, och Executive MBA. Tidigare erfarenhet inom bland annat processindustrin, Sveriges Tekniska Attachéer och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Specialist i industriell forskning och produktion på Teknikföretagen sedan 2006.

Drivkraft: Att bidra till ökad samhällsnytta av forskning och innovationer inom teknik, att stärka samverkan mellan företag och forskare, samt en vilja att fler beslutsfattare ska förstå vilken enorm kraft det finns i svensk industri för att lösa utmaningar och bidra till ett hållbart samhälle.

Tommy Harnesk

Mer om: Industri

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt