Värmetillförseln till ”Domedagsglaciären” större än man tidigare trott

2021-04-12 15:28  

Thwaites-glaciären påverkas av varma strömmar från flera håll. Tillförseln är även större än vad forskarna hittills har trott. Det visar mätningar från undervattensfarkosten Ran. 

2019 körde den svenska obemannade undervattensfarkosten Ran in under den Västantarktiska Thwaites-glaciärens flytande isfront. Thwaites kallas även för Domedagsglaciären eftersom den är en av de glaciärer som kan få störst betydelse för havsvattenhöjningen – och där avsmältningen ökar som snabbast. 

Som mest hade farkosten 550 meter is över sig. Målet var att samla in data om havsströmmarnas styrka, temperatur samt salt- och syrgashalt. Det var första gången en undervattensfarkost befunnit sig under glaciären. 

– Det stora målet är att försöka förutsäga hur stor risken är för en väsentligt ökad vattennivåhöjning. Just nu står hela Västantarktis för omkring 8 procent (av den totala vattennivåhöjningen, reds. anm), så det är inte så mycket. Men vi tror att det finns en risk för att den kan öka, säger Anna Wåhlin, professor i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet, till Ny Teknik.

Större tillförsel av varmt vatten

Dykningarna visar att tillförseln av varma strömmar är större än vad forskarna tidigare har trott. Resultaten och slutsatserna har nyligen blivit publicerade i den vetenskapliga tidskriften Science Advances

Sedan tidigare är det känt att minst tre kanaler leder varmt vatten in under glaciären norrifrån. Nu kan forskarna visa att djupvattnet även står i förbindelse med havsbukten Pine Island Bay österut. 

– Att vi har två olika källor för vatten under glaciären är det mest förvånande resultatet, säger Anna Wåhlin.

Anna Wåhlin, professor i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet. Foto: Simon Campanello

Tidigare antogs denna väg vara blockerad av en undervattensrygg. Den nya informationen kan bidra till säkrare slutsatser om hur fort avsmältningen går. Men också ge dystrare prognos för glaciärens existens. Den vilar på punkter på botten som riskerar att smälta snabbare när de angrips av strömmar från flera håll, vilket får till följd att den glider utåt mot havet.

Läs mer: Nyupptäckta rörelser oväntat hot mot Antarktis

0,8 terawatt värmetillförsel

Forskarna lyckades även mäta värmetransporten i en av de tre tidigare kända kanalerna. Den uppgick till 0,8 TW, motsvarande vad 270 kärnkraftverk i storlek som Forsmark 1 genererar. Värmen är tillräcklig för att smälta 75 kubikkilometer is per år. Som jämförelse innehåller Vänern runt 150 kubikkilometer vatten. 

– Man kan räkna ut värmetransporten om man mäter hur snabbt vattnet strömmar och hur varmt det är. Man boxar så att säga in strömmen, säger Anna Wåhlin. 

De andra två kanalerna har forskarna ännu inte lyckats boxa in, men Anna Wahlin påpekar att de kunde detektera varmt strömmande vatten på platserna. 

Nya dykningar är planerade till januari 2022.  

– Då hoppas vi kunna fortsätta där vi lämnade, säger hon. 

Vid förra expeditionen upptäckte de bland annat vattenmassor med olika tungt vatten, som när de möts resulterar i omblandning.  

– Vi är intresserade av att veta vad som händer då. Vid mycket turbulens är det lättare för det varma vattnet att komma åt isen. Det kan hända att det finns hotspots för blandning och smältning i närheterna av kanalerna. Vi misstänker att det är så, men har inte kunnat mäta det ännu, säger Anna Wåhlin.

Läs mer: Svenska forskare löser smältgåtan i Antarktis

”Exceptionella förhållanden”

Dykningarna ska göras i samma område som tidigare, om forskarna kommer åt det. 

– Det var lite is när vi var där senast. Men förhållandena är exceptionella och det är inte säkert att vi kommer dit denna gång. Vi har förstås en plan B och C. En möjlighet är att gå in österifrån. Det området vet vi mindre om, men vi såg en källa för varmt vatten där. Det blir intressant, säger hon. 

Räcker undervattensfarkosten Ran till? 

– Ja, det ska hon klara. Hon kan gå långt nog och har den utrustning som behövs. Men miljön är riskfylld och det kan hända saker. Jag har börjat tänka att vi kanske borde ha två undervattensfarkoster. Själva expeditionen utgör den stora kostnaden. En isbrytare kostar en miljon kronor om dagen, plus löner. Det känns lite skakigt om något skulle hända Ran. Då är allt förgäves. Men vi har inte riktigt pengar att köpa en till, säger hon.

 

Texten har uppdaterats.

Fakta: Ran

Modell: Kongsberg Hugin 
Maxdjup: 3 000 meter 
Batteri: Fyra utbytbara litiumpolymerbatterier om 40 kWh. 
Drifttid: 41 timmar vid i genomsnitt 3 knops fart. 
Maxfart: 6 knop 
Längd: 7,5 meter 
Diameter: 87,5 centimeter 
Vikt: Cirka 1 800 kilogram 
Inköpspris: Cirka 25 miljoner kronor för farkosten, och ytterligare 9 miljoner för programvara, sensorer och annan utrustning. Pengarna till köpet har donerats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. 

 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt