Sydvästlänken snart i drift – men trängseln i elnäten kvarstår

2020-11-05 06:00  

Den 18 december ska Svenska kraftnäts största investering någonsin äntligen bära frukt. Efter nära sex års försening ska Sydvästlänken tas i drift. Men flera andra flaskhalsar återstår i stamnätet.

Elförbindelsen Sydvästlänken har blivit en riktig surdeg för stamnätsägaren Svenska kraftnät, SvK. Men nu är den planerad att tas i drift den 18 december.

Det är främst omriktarstationerna, som ska omvandla likström till växelström och tvärtom, som har orsakat förseningar. Leverantören GE Grid har haft svårt att få ordning på kontrollsystemet.

Med två parallella likströmslänkar med 600 MW vardera i maximal överföringskapacitet gäller det att anläggningen är driftsäker. Eventuella fel skulle kunna leda till omfattande strömavbrott.

Efter den senaste uppgraderingen av kontrollsystemet har GE Grid genomfört fabrikstester. Nu påbörjas tester på plats för att verifiera driftsäkerheten.

Tror du att Sydvästlänken kommer att tas i drift den 18 december?

– Vi siktar på det. Men vi vet inte förrän vi har kört igenom testerna, säger Per Eckemark, Svenska kraftnäts divisionschef för nät.

Så om det blir nya uppskjutningar kommer besked om det i november?

– Eller kanske i början av december, säger Per Eckemark.

Du låter inte så trygg med att länken går igång den 18 december?

– Vi har skjutit upp drifttagningen så många gånger. För oss är driftsäkerheten helt klart prioriterad. Vi måste ta ytterligare förseningar om inte anläggningen är driftsäker, säger han.

Omriktarstationen Hurva utanför Lyby. Foto: Johan Nilsson/TT

Historien om Sydvästlänken börjar många år tillbaka. Ett stort strömavbrott i Sydsverige och Själland 2003 satte fart på diskussionerna om förstärkningar i det nordiska elsystemet. Stamnätsoperatörerna i Sverige, Finland, Norge och Danmark kom överens om att satsa på flera nya elförbindelser för att minska sårbarheten.

En av satsningarna var Sydvästlänken. Den skulle dras från Närke till Skåne, med en avstickare från Nässjö till Norge. Senare ströks dock den norska avstickaren när norrmännen valde att prioritera andra elförbindelser. Namnet Sydvästlänken blev kvar eftersom det ansågs inarbetat och känt.

2008 gjorde Svenska kraftnät sitt teknikval. Det skulle bli växelström i luftledningar i den norra delen och högspänd likström, HVDC, i nedgrävda markkablar i den södra delen.

Då trodde de flesta att saken redan var klar. Det södra kontraktet skulle gå till HVDC-specialisten ABB. Ny Teknik skrev ett par tvärsäkra artiklar på temat. En expert sa att ABB var det enda bolaget i världen som kunde bygga länken.

Omriktarstationen Hurva utanför Lyby. Foto: Johan Nilsson/TT

Men i december 2011 avgjordes upphandlingen med ett helt annat resultat. Alstom Grid, som senare köptes av GE Grid, fick i uppdrag att leverera omriktarstationerna som ska sköta omvandlingen mellan likström och växelström. Alstom hade lagt ett lägre bud än både ABB och Siemens.

ABB fick i stället kontraktet att leverera HVDC-kablarna till Sydvästlänken.

I april 2015 skulle Sydvästlänken ha tagits i drift. Men då var det bara den norra växelströmsdelen som var funktionsduglig.

På den södra delen har omriktarstationerna varit det stora sorgebarnet. Redan 2014 konstaterade Svenska kraftnät att leveransen skulle bli ett år försenad. Totalt har driftstarten skjutits upp 24 gånger.

”Skulle gissa att vi kommer att snäppa upp kraven”

Vid tiden för upphandlingen hade GE Grid inte genomfört något kommersiellt projekt med den typ av HVDC-teknik med spänningsstyva omriktare, så kallad VSC, som används i Sydvästlänken. Att bolaget ändå fick uppdraget berodde på att det hade en demonstrationsanläggning som ansågs visa att företaget behärskade tekniken.

Var det rätt att lita på att en demonstrationsanläggning var tillräcklig?

– Så här i efterhand var det inte ett bra beslut. Men kunde man inse det då? Det är lätt att vara efterklok, säger Per Eckemark.

Skulle ni göra samma val i dag, om ni hade en leverantör som endast har en demonstrationsanläggning att visa upp inom en ny teknik?

– För alla våra upphandlingar sätter vi upp krav för prekvalificering. Vi ska titta över de kraven inför kommande jobb, till exempel ska elförbindelsen Hansa Power Bridge snart handlas upp, men det jobbet har vi inte gjort än. Men vi tar med oss erfarenheterna och jag skulle gissa att vi kommer att snäppa upp kraven, säger Per Eckemark.

Likströmsdelen i Sydvästlänken blir 25 mil lång. Foto: Svenska Kraftnät

”Vi kan inte testa mer än vad vi har gjort nu”

Med ett facit om 5,5 års försening är det lätt att hävda att allt skulle ha blivit bättre om ABB hade fått uppdraget. Men inte heller ABB klarar sig igenom Sydvästlänken med hedern i behåll.

Vid en provkörning sommaren 2019 upptäcktes flera skarvfel i HVDC-kablarna. De drabbades av elektriskt genomslag så att själva skarven förstördes.

– Vi fick på kort tid ett flertal skarvfel. Upprampningen av antal fel var för snabb så vi kom fram till att de skulle bytas ut till en modifierad typ, berättar Per Eckemark.

Alla 570 skarvar i likströmslänken grävdes upp och byttes ut. Arbetet avslutades i somras.

– Vi har inte kört transmission än men provat dem enligt vår provkontroll. Vi har lagt på provspänning i fält och det har sett bra ut. Vi kan inte testa mer än vad vi har gjort nu, vi känner oss trygga med att det kommer att fungera, säger Per Eckemark.

”Problemet är att överföringskapaciteten minskar”

När Sydvästlänken väl är igång kommer den att öka överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige med upp till 25 procent. Då sjunker sannolikt elpriserna i Sydsverige.

Dessutom räknar Svenska kraftnät med att VSC-tekniken i omriktarstationerna kommer att bidra med en spänningsstabiliserande funktion lokalt. Det ger en ökad driftsäkerhet i elsystemet i området.

Men flera flaskhalsar återstår att åtgärda i stamnätet. Allra trängst är det på gränsen mellan elområde 3 och 2.

Magnus Olofsson, IVA-ledamot och flitig elsystemdebattör, har gått igenom hur den verkliga överföringskapaciteten över gränsen har sett ut sedan Sverige delades in i fyra elområden 2011.

Medan maxkapaciteten om 7 300 MW ligger oförändrad har den tilldelade kapaciteten, alltså det som marknaden faktiskt kan utnyttja, sjunkit med omkring 500 MW, vilket motsvarar drygt sju procent.

– Problemet är att överföringskapaciteten minskar över huvud taget, när det byggs vindkraft i norr som aldrig förr, säger han.

”Vi siktar på en ökning om 40 procent”

Kritiker anser att Svenska kraftnät var för långsamt i vändningarna i att förutse den kraftiga vindkraftsutbyggnaden i norr. Men nu har stamnätsägaren lanserat ett stort investeringsprogram för att förstärka kapaciteten över gränsen mellan elområde 3 och 2, det så kallade Nordsydpaketet, som ska göra det lättare att få ner vindkraftsel från norr till mellersta Sverige.

Det kommer dock att ta lång tid att genomföra. Totalt spänner det över 20 år. De första tio åren byts tre 220-kilovoltsledningar och på 2030-talet ska tre 400-kilovoltsledningar ersättas.

– Det är ledningar som är åldersstigna och behöver bytas ut, men sedan vill vi kapacitetshöja också. Vi siktar på en ökning om 40 procent över hela 20-årsperioden, säger Per Eckemark.

Även runt storstäderna är det ont om kapacitet i stamnätet, det gäller särskilt Uppsala, Stockholm, Västerås och Malmö. Svenska kraftnät försöker vidta kortsiktiga åtgärder så att behoven av mer el i storstäderna ska kunna tillgodoses, bland annat genom en omkoppling i Tuna utanför Uppsala och ett sjupunktsprogram i Skåne.

Ny vindkraft stoppas i Värmland

Magnus Olofsson anser att Svenska kraftnät har tvingats till dyra akutlösningar på grund av att tillräckliga investeringar inte har gjorts i stamnätet i tid.

– Om du har ett demokratiskt system som gör att tillståndsprocesserna blir långa för nya ledningar måste du bygga ett system med stora marginaler för osäkerheter. Svenska kraftnät har till exempel helt nyligen köpt sin första spänningsstabiliserande utrustning på flera årtionden, vilket är jättemärkligt eftersom den kostar så lite och gör så mycket, säger han.

Även i Värmland har problem dykt upp, på grund av en flaskhals längre söderut, mellan Trollhättan och Göteborg. Stamnätet kan inte ta emot mer el i Värmland, vilket ledde till att regionnätsägaren Ellevio nyligen beslutade att stoppa all anslutning av ny vind- och solkraft över 1 MW. Det drabbar bland annat två planerade vindkraftsparker öster om Karlstad.

Flaskhalsen är planerad att åtgärdas, men inte förrän 2028.

”Likström ett sätt att komma snabbare fram”

KTH-forskaren Staffan Norrga, som nu driver startupbolaget Scibreak, oroar sig för att alla problem med Sydvästlänken ska leda till att Svenska kraftnät inte törs satsa på högspänd likström i framtiden.

– När vi nu ska göra den här enorma uppgraderingen av förbindelsenätet till Norrland, varför ska man bara använda AC-teknik? Likström i Nordsydpaketet skulle kunna vara ett sätt att komma snabbare fram, säger han.

Divisionschef Per Eckemark säger att han förstår oron men känner inte igen sig i den.

– Hansa Power Bridge är en likströmsförbindelse och vi har flera viktiga HVDC-länkar i det svenska systemet. Vi tror på HVDC-tekniken, den kommer att vara en viktig del av det svenska elsystemet.

SvK: ”Mer flexibelt med AC”

Men i Nordsydpaketet är högspänd likström inte aktuellt. Det beror på att Svenska kraftnät ser växelströmstekniken som mer flexibel, robust och tillgänglig. Per Eckemark pekar på att växelströmsledningar har en livslängd om 80 år, mot likströmsledningars 40 år.

– Elsystemet förändras med tiden och då är det mer flexibelt med AC. Då kan vi klippa upp en ledning och koppla in en station eller en datahall på vägen. Har man HVDC överför man el från punkt till punkt och ska man ha avtappning eller inmatning på vägen måste man bygga en hel omriktarstation till. Dessutom har HVDC en tillgänglighet om 98,5 procent mot växelströmsteknikens 99,99 procent, säger Per Eckemark.

Nästa del: En artikel om hur södra Sverige har påverkats av förseningarna i Sydvästlänken.

Upphandlingen av omriktarstationerna

Tre bolag kvalificerade sig i upphandlingen om Sydvästlänkens omriktarstationer: Alstom Grid (som senare köptes av GE Grid), ABB och Siemens.

När slutbuden utvärderades var Alstoms lägst med 2,92 miljarder kronor och bolaget vann därför upphandlingen. ABB:s och Siemens slutbud landade på 3,05 respektive 3,51 miljarder kronor.

Sydvästlänken

Sydvästlänken är 43 mil lång och beräknas kosta 7,3 miljarder kronor.

Den norra delen, mellan Hallsberg och Barkeryd, består av en 18 mil lång växelströmsförbindelse med 400 kilovolts luftledningar. Den togs i drift 2015.

Den södra delen, mellan Barkeryd och Hurva, utgörs av en 25 mil lång likströmsförbindelse med två parallella kabelförband om 600 MW vardera och +/- 300 kilovolts spänning. 19 mil går i markkabel och 6 mil i luftledning. Den södra delen bedöms kunna tas i drift den 18 december 2020.

Tidslinje

2003. Omfattande ström-avbrott i Sydsverige och Själland. De nordiska stamnäts-operatörerna enas om förstärkningar.

2005. Planer på Sydlänken lanseras mellan Närke och Skåne

2008. Planerna utökas med en ny sträcka västerut, mellan Nässjö och Norge. Projektets nya namn blir Sydvästlänken. Svenska kraftnät väljer växelström i luftledning i den norra delen, samt likström i nedgrävd markkabel i den södra och västra delen.

2011. Alstom tilldelas kontraktet på omriktarstationerna i den södra delen och ABB får i uppdrag att leverera HVDC-kablarna.

2013. Den västliga avstickaren till Norge slopas.

2014. Svenska kraftnät meddelar att starten av Sydvästlänken blir försenad. Leveransen av omriktarstationerna från Alstom kommer ett år senare än väntat.

2015. Hela förbindelsen skulle tas i drift i april. I stället blir det bara den norra delen. Tre gånger skjuts driftstarten för södra delen upp.

2016. Sex gånger under året meddelar Svenska kraftnät uppskjuten driftstart.

2017. Fem gånger under året meddelar Svenska kraftnät uppskjuten driftstart.

2018. Fyra gånger meddelas uppskjuten driftstart.

2019. Fyra gånger meddelas förseningar. En beror på att 570 skarvar i likströmslänkarna måste bytas ut.

2020. Arbetet med byte av kabelskarvar avslutas under sommaren. Försening meddelas på grund av pandemin. Provdriften av omriktarstationerna har inte kunnat genomföras. Kommersiell drift planeras till 18 december.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt