Svenska metoden vid översvämningar – materialet suger upp vatten

2022-05-03 12:00  

Kan ett utplacerat material som absorberar dagvatten skydda städer vid skyfall? Nu hoppas Luleå tekniska universitet att en hydrogel ska kunna göra jobbet.

Översvämningar, som exempelvis efter fjolårets skyfall i Gävle och Dalarna, kostar stora belopp.

Nu tittar Luleå tekniska universitet och Drizzle, Vinnovas centrum för dagvattenhantering, på om man kan mildra effekterna i städer genom att placera ut material som suger upp och samlar på sig vatten.

– Vi är flera olika forskningsämnen som samarbetar. VA-teknik som jobbar med dagvatten är väldigt duktiga på den biten, vi är väldigt duktiga på strömningsmekanik – med flöden genom porösa material. Sedan diskuterar vi med forskare från Materialvetenskap som är väldigt duktiga på att framställa spännande material, förhoppningsvis kan vi göra någonting tillsammans inom det här projektet, säger Sofia Larsson, forskare i strömningslära vid LTU, till Ny Teknik.

Tre möjliga koncept – modeller med ”typregn”

I dagsläget är tanken att det skulle kunna vara en hydrogel. Forskarna jobbar utifrån tre koncept: Materialet placeras på ytor som hustak och parkeringshus, hydrogelen sätts runt exempelvis lyktstolpar eller bropelare – eller fristående enheter som växer till när regnet kommer.

– Om det här blir verklighet så kan man ju placera ut flera små installationer i miljön, på strategiska ställen. Så det behöver inte vara en typ av magasin som kan suga upp allt vatten som kommer, säger hon.

Tanken är att materialet antingen placeras på ytor som hustak eller sätts runt exempelvis lyktstolpar – men det kan också vara fristående enheter som växer till när hydrogelen suger upp regnvatten Foto: LTU

I ett första steg har hennes team inom strömningslära gjort modeller över olika former av så kallat typregn, som återkommer med ett visst tidsintervall och en viss intensitet. Forskarnas beräkningar visar att koncepten fungerar i teorin. Nästa steg blir att bygga en experimentuppställning för att validera beräkningarna.

Undersöker sågspån och andra biobaserade material

Men nyckeln i hela konceptet är materialet. Gruppen Trä- och bionanokompositer på LTU arbetar med med att utveckla hydrogel från biobaserade material, exempelvis sågspån, som är ett spännande material att undersöka vidare. Enligt Sofia kan hydrogelen ha olika former, allt från små kulor till att vara tunt som ett papper.

Sofia Larsson är forskare i strömningslära vid Luleå tekniska universitet. Foto: LTU

– Det är jätteviktigt att det här materialet inte är dåligt för miljön, för man vill ju inte föra in någonting som inte har funnits där tidigare. Det ska vara en ren produkt utan kemikalier, säger hon. 

Till hösten 2022 ska experimenten i labbskala startas, och Sofia räknar med att något kommer att vara publicerat senast i oktober. I den kontrollerade miljön vill forskarna även kunna simulera torkningsprocessen, med fläktar och en ljuskälla som kan representera solen.

Efterföljande steg kan vara att testa materialet på ett verkligt tak innan man för arbetet vidare till stor skala. Sofia utesluter inte att man även undersöker möjligheten att skapa barriärer av hydrogel som kan rullas ut.

John Edgren

Mer om: Översvämning

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt