Så ska banbrytande gensaxen bli ett vapen mot sjukdomar

2021-05-17 14:39  
Forskare vid MIT och Broad Institute har utvecklat "prime editing" en genredigeringsmetod som de menar är bättre än Crispr-Cas9. Foto: Science Photo Library

Från oro för ”Crispr-bebisar” till Nobelpris – här är fem artiklar om den omtalade gensaxen. 

Nobelprisvinnaren och upptäckaren av gensaxen Crispr-Cas9 Jennifer Doudna tror att vi kommer att kunna “crispra allt” i framtiden. Det sa hon i en intervju med Ny Teknik 2019.

Crispr öppnar för sådant som tåligare grödor och behandling av ärftliga sjukdomar. Men den är långt ifrån mogen för tillämpning på mänskliga embryon, anser hon.

I USA testar forskare för första gången Crispr direkt inuti människor för att försöka ge blinda synen tillbaka. Läs mer om det arbetet och om möjligheterna och utmaningarna med gensaxen i nedanstående artiklar. 

 

Gensaxen används inuti människor för första gången 

Kan patienter som blivit blinda på grund av en genetisk mutation få synen tillbaka? Forskare undersöker möjligheten med hjälp av Crispr. Det är också första gången som man testar gensaxen för att redigera dna direkt inuti en människokropp. 

Läs mer om försöken här.

 

En illustration av ett enzym som tillför en metylgrupp till en dna-sträng. Arkivbild.

”Mildare” Crispr kan bli vapen mot alzheimer 

De kallar det ”Crispr Off” och ”Crispr On”, en ny och skonsammare version av gensaxen Crispr som kan slå av eller på gener med stor precision. Verktyget öppnar för behandling av alzheimer, då det är möjligt att tysta den gen som kodar för det ökända tau-proteinet, som tros bidra till att nervceller i hjärnan dör.  

“Vi kan tysta en stor majoritet av alla gener, utan några dna-skador”, säger forskarna. 

Läs mer om den skonsammare versionen av Crispr här.

Den här musen har ingått i en annan studie kring Duchennes muskeldystrofi, som medför en fortskridande muskelsvaghet. Fotad vid AFM, den franska muskeldystrofi-föreningen i Evry.  Foto: Science Photo Library 

Mus blev kvitt ovanlig mutation med hjälp av Crispr  

Forskare har för första gången korrigerat en ovanlig mutation i levande djur med hjälp av Crispr. Försöket gick ut på att kopiera en patients ovanliga mutation i en mus. Den livshotande sjukdom som mutationen orsakar medför en fortskridande muskelsvaghet. Sedan har forskarna korrigerat mutationen i musen genom att använda sig av gensaxen.  

Läs mer om försöket att korrigera mutationen i den gen som kodar för proteinet dystrofin här.

”Grödor som är gjorda med Crispr kommer att komma in i EU ändå”, menar Torbjörn Fagerström. Foto: Unsplash

EU bromsar Crispr-grödor: “Remarkabelt att det har blivit en politisk fråga” 

Ett EU-beslut har försvårat möjligheten för ”gensaxade” grödor att nå marknaden. Samtidigt har vetenskapssamhället för länge sedan konstaterat att det inte finns någon anledning att förvänta sig några allvarliga risker med Crispr-grödor, enligt Torbjörn Fagerström, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och professor emeritus i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.  

Han sitter i KVA:s GM-grupp, vars syfte är att följa utvecklingen av genmodifierade organismer, GMO, och folkbilda om dessa. 

– Det är så remarkabelt att det har blivit en politisk fråga, fast det är en vetenskaplig fråga. Crispr är en mycket mer specifik teknik för att åstadkomma mutationer än andra metoder. Riskerna med Crispr är mycket mindre och man vet precis vad man gör, säger han till Ny Teknik. 

Läs mer om debatten om gensaxen och växtförädling här.

Jennifer Doudna. Foto: TT och Science Photo Library
 

Doudna om gensaxen: ”I framtiden kan vi crispra allt” 

Gensaxen Crispr kan ge oss kryddigare tomater, grönare bränslen och metoder för att bota sjukdomar. Men ett vanskligt experiment riskerar att överskugga allt. ”Min oro är en generell backlash” säger Crispr-upptäckaren Jennifer Doudna till Ny Teknik. 

– Jag tror att vi i framtiden kan crispra allt, det är så det verkar just nu. Tekniken verkar fungera bra i praktiskt taget alla celltyper och organismer där människor har testat det och även in vitro. Och i allt högre utsträckning listar människor ut hur man kan kontrollera den dna-redigering som sker med hjälp av Crispr. Den här utvecklingen kommer bara att fortsätta, säger hon. 

Läs Ny Tekniks intervju med Jennifer Doudna här.

Ania Obminska

Mer om: Crispr Genteknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt