Professor om Sydvästlänken: ”Pinsamt att ingen förutsåg problemet”

2019-08-23 06:00  

Omriktarstationerna har trilskats och nu måste alla skarvar i likströmsdelen bytas ut. Bristerna i stamnätets jätteprojekt Sydvästlänken får experter att ifrågasätta kunskapsnivån inom Elkraftssverige och regelverket kring upphandlingar.

Den nya elförbindelsen Sydvästlänken mellan mellersta och södra Sverige blir minst 5,5 år försenad. Det har varit svårt att få tekniken att fungera i omriktarstationerna, där elektriciteten ska omvandlas mellan likström och växelström, och nu har det även uppdagats att det finns skarvfel i markkabeln. Det betyder att 570 skarvar i förbindelsens likströmsdel ska bytas ut.

Markkabeln har levererats av ABB och är av ungefär samma konstruktion som användes i elförbindelsen Nordbalt mellan Sverige och Litauen. Där uppstod upprepade skarvfel som ledde till att alla skarvar byttes ut förra året.

”Skarvarna hade testats enligt konstens alla regler”

Math Bollen, professor i elkraftsteknik vid Luleå tekniska universitet, reagerar på att bristerna i skarvarna inte upptäcktes innan kablarna lades plats.

– Det är pinsamt att ingen förutsåg problemet. Någonstans borde det ha funnits kunskap i Elkraftssverige som talade för att skarvarna borde göras om. Uppenbarligen har kunskapen inte funnits på rätt ställe. Vi på högskolor och universitet får ta ett visst ansvar för att kunskap inte kommer ut, säger han.

Svenska kraftnäts projektchef Sverker Ekehage uppger att skarvarna hade testats ”enligt konstens alla regler” innan kablarna lades på plats och att de uppkomna felen var svåra att förutse.

– Men ”konstens regler” är ofta baserad på gammal teknik. Man vet inte vad som kommer att hända med ny teknik, säger Math Bollen.

Ifrågasätter regelverket för offentliga upphandlingar

Han tycker att projektet illustrerar en nackdel med offentliga upphandlingar. Det finns en risk att leverantörer lovar mer än de kan hålla för att få kontraktet.

– Jag kan ha viss förståelse för att man som leverantör lovar att göra något fortare än man säkert vet att man klarar av. Men det är en risk när man använder teknik som man aldrig tidigare har använt. Jag tror att Alstom hade minst erfarenhet av den här tekniken vid tiden för upphandlingen, säger Math Bollen.

Liknande uppfattning har hans kollega på KTH, elkraftsprofessor Lars Nordström:

– Jag undrar om tekniskt komplicerade system verkligen måste upphandlas på det sätt som sker i dag. Något mer flexibelt system med delad risk och belöning skulle nog vara samhällsekonomiskt mer lönsamt, säger han.

”VSC-tekniken ökade svårigheterna”

Alstom fick kontraktet på att leverera tekniken till omriktarstationerna i Sydvästlänken men efter uppköp är det nu upp till GE Grid att få ordning på den.

GE Grid har tidigare sagt till Ny Teknik att projektet var bolagets första med HVDC av VSC-typ. VSC står för voltage source converter och är en relativt ny teknik som gör det möjligt att styra omvandlingen mellan likström och växelström snabbare än vid traditionell HVDC. VSC gör också omvandlingen oberoende av det omgivande elnätets spänning.

Math Bollen tycker att VSC var rätt val för Sydvästlänkens likströmsdel. Men han ifrågasätter om Alstom/GE hade tillräckligt med kunskap om den.

– Jag tror att VSC-tekniken ökade svårigheterna. Med all ny teknik kommer saker man inte har förväntat, säger han.

Ny Teknik har sökt GE Grid men ännu inte fått svar på några frågor.

Sydvästlänken

Sydvästlänken är 43 mil lång och beräknas kosta 7,3 miljarder kronor.

Den norra delen, mellan Hallsberg och Barkeryd, består av en 18 mil lång växelströmsförbindelse med 400 kilovolts luftledningar. Den togs i drift 2015.

Den södra delen, mellan Barkeryd och Hurva, utgörs av en 25 mil lång likströmsförbindelse med två parallella kablar om 600 MW vardera och 300 kilovolts spänning. 19 mil går i markkabel och 6 mil i luftledning. Den södra delen tros kunna tas i drift 2020.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt