Östhammar vill få avloppsnätet rustat för att hysa slutförvaret

2019-12-20 10:10  

Kärnkraftsbranschens plan är att förvara använt kärnbränsle i Östhammars kommun i minst 100 000 år. Kommunen begär nu att staten och kärnkraftsbolagen ska bekosta upprustning av väg 288 respektive vatten- och avloppssystemet.

Planen är att kärnbränslet ska förvaras 500 meter ned i berget på Forsmarkshalvön i Östhammars kommun. Men än har regeringen inte gett sitt tillstånd.

Östhammars kommun har vetorätt i slutförvarsfrågan men har inte heller tagit ställning än. Jacob Spangenberg (C), kommunalråd i Östhammar, tror dock att ärendet kan tas upp i kommunfullmäktige nästa år.

– Förhoppningsvis före halvårsskiftet, säger han.

Läs mer: Förvarar kärnavfall i 500 år – nu är en utbyggnad ett steg närmare

Men det finns flera viktiga frågor som måste besvaras innan kommunen är redo att gå till beslut, enligt det remissvar som har lämnats till regeringen. Framför allt handlar det om det långsiktiga ansvaret för slutförvaret.

Kommunen föreslår provdrift i en pilotanläggning

Kommunen konstaterar att kärnkraftsbolagens ansvar enligt kärntekniklagen upphör när förvaret har förslutits. Därför vill kommunen att det lagstiftas att staten har ett sistahandsansvar för det deponerade kärnbränslet och slutförvaret.

– X år efter förslutningen kommer det inte att finnas någon verksamhetsutövare kvar. Vi ställer tydliga krav på regeringen att staten ska ha ett sistahandsansvar oavsett om det finns en verksamhetsutövare eller ej, säger Jacob Spangenberg.

Det använda kärnbränslet ska placeras i kapslar av koppar med en inneslutning av gjutjärn. Bilden är från Finlands planerade slutförvar. Foto: Anna Orring

Lagstiftningen behöver dock inte ha trätt i kraft för att Östhammars kommunledning ska känna sig redo att låta kommunfullmäktige avgöra vetorättsfrågan, enligt kommunalrådet. Men den behöver åtminstone vara tydligt föreslagen.

En annan viktig fråga som kommunen vill ha klarlagd handlar om provdrift av en del av slutförvaret. I dagsläget tycker kommunen att det är oklart i kärntekniklagen vad som egentligen ska ingå i en provdrift av ett slutförvar. Östhammar föreslår att en del av slutförvaret utformas som en pilotanläggning som kan utvärderas under provdrift.

Avloppsnätet klarar inte den väntade befolkningsökningen

I sitt remissvar påtalar Östhammar att kommunen står inför flera utmaningar om den blir värd för slutförvaret. Främst handlar det om belastningen på vatten- och avloppssystemet samt länsväg 288 mellan Uppsala och Östhammar. Därför begär kommunen att staten ska skjuta till pengar för att rusta upp en vägsträcka om nära två mil, samt att kärnkraftsbolagen genom Svensk kärnbränslehantering bekostar en upprustning av kommunens vatten- och avloppssystem.

– Enligt lagstiftningen får kommunen finansiering via kärnavfallsfonden i dag, men så fort regeringen har fattat sitt beslut får kommunen inte några pengar längre. Det tycker vi är fullständigt orimligt. Vi kommer att få jobba oerhört hårt med frågan även efter att SKB har fått tillstånd att börja deponera, säger Jacob Spangenberg.

Så här väntas slutförvaret se ut ovan jord. Foto: Lasse Modin

Kommunen trycker på att slutförvaret bidrar till en lösning på ett nationellt avfallsproblem och att staten därför måste ta ett större ansvar. I dagsläget är situationen pressad i vatten- och avloppsnätet i området. Det saknas kapacitet och resurser för att tillgodose den befolkningstillväxt som väntas om slutförvaret etableras i Forsmark.

Men hur mycket pengar det skulle kunna röra sig om kan inte Jacob Spangenberg svara på.

– Det går inte att säga i dag. Det blir en förhandling på något sätt, säger han.

Gäller utbyggnadsbehovet i VA-nätet just Forsmarkshalvön eller hela kommunen?

– Hela kommunen. Logiken är att många kommer att bosätta sig vid kusten, i Östhammar och Öregrund, och där finns det enorma behov när det gäller VA framöver, säger Jacob Spangenberg.

Kommunalrådet: "Vi kan lägga av i morgon"

Östhammars kommun vill att frågan om investeringar i länsväg 288 och VA-nätet ska regleras i regeringens tillåtlighetsbeslut. Men enligt Jacob Spangenberg ska kommunens begäran inte tolkas som utpressning.

Så ni säger inte nej till slutförvaret om ni inte får pengarna?

– Nej det är inte så vi menar i remissvaret. Man kan inte hålla på med den typen av utpressning. Men det är viktigt för alla att förstå att processen är frivillig. Vi kan lägga av i morgon om vi inte tycker att processen fungerar tillfredsställande, säger han.

Ni borde ha ett ganska bra förhandlingsläge, kunde ni inte ha önskat er större saker, till exempel en Hyperloop till Östhammar?

– Haha, ja det var du som sa det. Jag passar på frågan, säger Jacob Spangenberg.

Slutförvaret för använt kärnbränsle

Formellt heter det Kärnbränsleförvaret och planeras på 500 meters djup i berget i Forsmark. Det ska kunna ta emot 12 000 ton använt kärnbränsle. Planerna drivs av Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ägs av kärnkraftsbolagen. SKB hoppas på byggstart i början av 2020-talet och räknar med tio års byggtid.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt