Regeringens experter: Slutförvar för kärnavfall kräver mer forskning

2019-10-16 06:00  

De vetenskapliga experterna i Kärnavfallsrådet är inte nöjda med Svensk kärnbränslehanterings nya utredningar om slutförvaret för använt kärnbränsle. De rekommenderar mer forskning. Och miljörörelsen vill frånta SKB ansvaret att ta fram metoden.

Förra året prövade mark- och miljödomstolen frågan om slutförvaret kunde tillåtas enligt miljöbalken. Domstolen ansåg att flera former av korrosion på kopparkapseln behövde utredas ytterligare och sköt ärendet över till regeringen.

SKB lämnade nyligen in sina kompletteringar till regeringen. Det handlar bland annat om 25 rapporter och vetenskapliga publikationer som redogör för nya experiment och tekniska analyser.

Bolaget drar slutsatsen att metoden för slutförvaret fortfarande är säker. En form av korrosion, så kallad mikrogalvanisk korrosion, har inte kunnat uteslutas, men enligt SKB skulle den endast ha en marginell påverkan under en miljon år. Den beräknade stråldosen skulle som värst endast bli en tiondel av Strålsäkerhetsmyndighetens krav, konstaterar SKB.

Utestående frågor om kopparkapseln

Nu har ett 40-tal organisationer och myndigheter gett sina synpunkter på kompletteringarna från SKB. Allvarliga farhågor kommer från Kärnavfallsrådet, regeringens egen tvärvetenskapliga kommitté, som anser att det finns flera obesvarade frågor, bland annat om försprödnings- och korrosionsprocesser.

Strålsäkerhetsmyndigheten har tidigare uttalat att det finns förutsättningar för att tillåta slutförvaret och påpekat att kärntekniklagen innebär att prövning sker även i efterföljande steg. Men Kärnavfallsrådet konstaterar att det inte är säkert att den stegvisa prövningen kommer att ge svar på de utestående frågorna om kopparkapselns skyddsförmåga.

De viktigaste osäkerheterna är, enligt Kärnavfallsrådet, korrosion som riskerar att uppstå vid reaktion med sulfid samt deformation av kopparmaterialet i så kallad krypduktilitet.

Miljörörelsen vill att metoden med djupa borrhål utreds

Men även gjutjärnsinsatsen i kapseln kan drabbas av flera försprödningsmekanismer, enligt rådets forskare. Och om insatsen spricker är det möjligt att även kopparkapseln spricker, vilket kan resultera i utsläpp av radioaktiva ämnen, konstaterar Kärnavfallsrådet.

Rekommendationen från Kärnavfallsrådet är att inga kapslar får deponeras innan mer forskning visar att SKB:s antaganden är vetenskapligt säkerställda.

Ännu vassare kritik kommer från miljörörelsen. Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöföreningarnas kärnavfallsgranskning svarar gemensamt att de inte tycker att SKB har visat att slutförvaret uppfyller miljöbalkens krav på lång sikt.

Det är framför allt kopparmaterialet i kapslarna som oroar föreningarna. De befarar att ett stort antal kapslar kan gå sönder redan inom några hundratals år.

Miljöföreningarna menar att SKB inte har hörsammat upprepade krav från regeringen att utreda andra metoder än KBS-3 och pekar särskilt på att metoden med djupa borrhål bör undersökas.

Kävlinge kallar KTH-forskare ”alternativa”

KBS-3 är namnet på den metod som SKB har valt för slutförvaret. Den bygger på de tre barriärerna kapsel, bentonitlera och omgivande berg. Tanken är att förvaret ska byggas 500 meter ned i berget i Forsmark i Östhammars kommun.

Miljöföreningarna rekommenderar att SKB fråntas ansvaret för att utreda slutförvarsmetoden. ”Dagens organisation har inte lyckats ta till sig nya tekniska rön på ett sådant sätt att man förmått ompröva de metodval man gjort, vilket inneburit en beklaglig låsning vid en metod som är behäftad med avgörande brister enligt övertygande forskningsrapporter.”

Luleå tekniska universitet tycker att SKB har gjort ett gott arbete, men tar upp en detalj som SKB inte har berört. LTU rekommenderar att bentonitlerans absorption av grundvatten övervakas så att man kan säkerställa att den blir tillräckligt tät. Processen att absorbera vatten kan ta många år men är en nyckelparameter för att leran ska bli tät och svårgenomtränglig, påpekar LTU-forskarna.

Barsebäckskommunen Kävlinge tycker att SKB har gjort en föredömlig insats och passar på att ge en känga till de forskare från KTH som lyfte korrosionsfrågor vid domstolsförhandlingarna. Kommunföreträdarna kallar forskarna för ”alternativa.”

Östhammars kommun har vetorätt

Enligt departementsråd Björn Dufva kommer regeringen inte att fatta något tillståndsbeslut om slutförvaret i år. Möjligen kan det ske under 2020.

De två kommuner som berörs av det planerade slutförvaret, Östhammar, där kärnavfallet ska placeras, och Oskarshamn, där avfallet ska stoppas i kapslar, har begärt förlängd svarstid i remissomgången. Och Östhammar har vetorätt.

– Regeringen kan inte ge besked förrän Östhammar har sagt sitt i vetofrågan. Om Östhammar säger nej är frågan borta från bordet, säger Björn Dufva.

Använt kärnbränsle och slutförvar

Det kärnbränsle som har använts i Sveriges kärnkraftverk förvaras i dag i vattenbassänger i marknivå i mellanlagret Clab i Oskarshamn. Planen är att ett underjordsförvar ska byggas för långsiktig förvaring.

Svensk kärnbränslehantering, SKB, är bolaget som kärnkraftsägarna har bildat för att hantera frågan.

Efter 40 år av utredningsarbete vill SKB använda metoden som kallas KBS-3. Metoden bygger på de tre barriärerna kapsel, bentonitlera och det omgivande berget. Platsen som har valts ut är 500 meter ned i berggrunden i Forsmark i Roslagen.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt