Om muttern skruvas på i andra änden – blir det åt höger eller vänster?

2022-09-11 10:59  
Foto: Mujo Korach/TT

MINIPROBLEM. Tidigt i skruvens historia handtillverkades de och kunde vara både höger- och vänstergängade. I dag är allt standardiserat. Men hur skruvar man på en mutter i ”fel” ände – om skruvhuvudet är kapat?

(Se svaret längre ned på sidan)

I år fyller SIS, Swedish Standards Institute,100 år. Det började 1922 med att Industriförbundet och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) tog initiativ till bildandet av Svenska Industrins Standardiseringskommission, SIS. Det nuvarande namnet kom till 2001 efter en sammanslagning av sju befintliga standardiseringsorgan.  

SIS första standard fastställdes 1923 och gällde formatet som standarderna ska tryckas på, nämligen A4. Till en början avsåg standarderna tekniska frågor men i dag handlar det om allt från städtjänster till svenska flaggans färger, skogsmaskiner och kirurgiska implantat.  

En viktig fråga i standardernas barndom gällde gängor på skruvar och muttrar. När de tillverkades för hand varierade gängornas utseende från plats till plats och även riktningen (höger- och vänstergängning) kunde variera.

En lösning på problemet presenterades i England av Joseph Whitworth år 1841, och snart blev hans system dominerande. Men det var baserat på längdenheten tum och i Europa utvecklades ett snarlikt system baserat på längdenheten millimeter.  

Det kallas M-gänga, metrisk gänga eller ISO M-gänga, och var bland de första standarder som antogs av ISO (International Organization for Standardization) när den bildades 1947. M-gängan dominerar nu i världen. Men redan 1920 hade SMS (Sveriges Maskinindustriförenings Standardkommitté) fastställt standarder för gängor och fästelement.  

När man skruvar åt en mutter på en vanlig högergängad skruv vrider man muttern medurs. Antag nu att man kapar av huvudet på skruven och försöker att skruva på muttern från huvudändan i stället. Ska man då fortfarande vrida muttern medurs för att den skall röra sig mot skruvens mitt?

Läs mer: ”Quetta-mycket” – behöver vi nya namn på tiopotenser?

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Lösning

Ja, man ska fortfarande skruva medurs. Om man i det första (normala) fallet vill skruva av muttern igen (vilket motsvarar att skruva på muttern vid den avkapade sidan) skall man vrida den moturs. Men sett från den ända där skruvhuvudet satt så blir även detta medurs.

Skruven uppfattas alltså som högergängad i båda fallen. Begreppen medurs och moturs förutsätter att man definierar en naturlig riktning, till exempel ”framåt”, sett från betraktarens utgångspunkt. Samma gäller begreppen ”vänster” och ”höger”, vilket förklarar varför vänster blir höger men upp inte blir ner i en hallspegel.

Läs mer: Ingenjören tar sig an antika problem med pennan

Apropå gängor och standarder kan det vara skäl att kommentera skillnaden mellan skruv och bult. Många kallar en stor skruv för bult. Enligt Risktermbanken (finns på nätet) är en bult en ”cylinderformad, ogängad eller delvis gängad fästanordning med huvud, avsedd för sammanfogning eller hopkoppling av objekt”.

Enligt gällande svensk standard är bultar alltid ogängade. Men i praktiken, till exempel inom handeln, kan det som benämns bult även ha gängor nedtill. Det man ofta kallar hjulbultar på en bil heter egentligen hjulskruvar eftersom de har gängor. 

Problemskrivare. Göran Grimvall är professor emeritus i teoretisk fysik vid KTH i Stockholm, och har medverkat i Ny Teknik sedan 1979. Foto: Jörgen Appelgren

Göran Grimvall är professor emeritus i teoretisk fysik vid KTH och har medarbetat i Ny Teknik med miniproblem sedan 1979.

Göran Grimvall

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt