Oljebolag satsar på snabbspår till vindpark i havet

Vindparken Trollvind planeras i närheten av de tre olje- och gasplattformarna Troll A, B och C. Här syns Troll A. Foto: Equinor

Equinor siktar på att ha en vindpark i drift utanför Bergen redan 2027. Men planerna går vid sidan av den statligt kontrollerade processen och sticker i ögonen på andra vindkraftsutvecklare.

Den norska regeringen har pekat ut två områden för havsbaserad vindkraft, Sørlige Nordsjø II och Utsira Nord, och ska auktionera ut rätten att bygga vindparker där.

Men i mitten av juni meddelade plötsligt Equinor, Petoro, Total Energies, Shell och Conoco Phillips sina planer på en park med flytande vindkraft på en helt annan plats, en bit utanför Bergen.

De har nu ansökt om tillstånd för 1 GW vindkraft i närheten av plattformarna på olje- och gasfälten Troll och Oseberg. Men parken, som kallas för Trollvind, ska också ha elanslutning till land. Planen är att parken ska stå klar redan 2027.

Projekt kopplade till havsinstallationer kan godkännas på andra villkor än havsbaserade vindkraftsparker kopplade till mark. Om den norska regeringen följer petroleumlagen i stället för havsenergilagen kan Equinor expandera snabbare och utan konkurrens.

”Aktörerna måste behandlas lika”

Teknisk Ukeblad har kontaktat flera vindkraftsaktörer, som vill bygga vindkraft i de två statligt utpekade vindkraftsområdena. Företagen reagerar på att Equinor kan få tillgång till ett stort område för havsbaserad vindkraft utan konkurrens.

– Aktörerna måste behandlas lika, säger Olav Rommetveit i vindkraftsföretaget Zephyr till TU.

Läs mer: Tidplanen osäker för svenska vindparken

Det finns också farhågor för ett scenario där ”vinnaren tar allt”. Om Equinor går snabbt fram kan bolaget och dess underleverantörer lägga beslag på mycket teknik och expertis.

Man befarar även att Trollvind lägger beslag på leverantörskapacitet, kanske på bekostnad av dem som ska utveckla flytande vindkraftsparker på Utsira Nord. Framför allt kan det skapa press på tillverkningen av de nedsänkta konstruktioner som krävs för en del koncept för flytande vindkraft.

”För tidigt att säga”

Men statssekreterare Elisabeth Sæther på olje- och energidepartementet sätter ner foten och säger att ett eventuellt vindkraftsområde vid Trollfältet måste konkurrensutsättas.

”Vi anser att havsenergilagen fullt ut måste ligga till grund för det skissade projektet”, skriver hon till TU.

Beskedet från olje- och energidepartementet betyder troligen att Equinors plan om 1 GW vindkraft till 2027 går i stöpet. Om havsenergilagen ligger till grund för utbyggnaden i området ska en konsekvensutredning göras och anbudskriterier sättas för en öppen auktion, som sedan ska genomföras.

Är det realistiskt att bygga ut 1 GW på Trollvind redan 2027, samtidigt som man följer rutinerna för ärendehandläggning?

”Vi utgår från att en ordentlig ärendehandläggning av projektet ska genomföras i enlighet med havsenergilagen. Hur lång tid detta kommer att ta beror på flera faktorer, bland annat hur mycket kunskap och data som finns för det aktuella området. Det är för tidigt att säga om licensprocessen kan genomföras inom den tidsplan som Equinor och partners skissat på”, svarar Elisabeth Sæther.

”Vi är lika optimistiska i dag”

Equinor säger dock till TU att bolaget inte har bett om någon särbehandling för Trollvind. I sin ansökan ber bolaget om en process i linje med havsenergilagen.

Läs mer: Danmark ska bli ”ett stort grönt kraftverk för Europa”

Går det fortfarande att bygga ut Trollvind före 2027?

– Ja, vi är lika optimistiska i dag som förra veckan med 2027. Men det är ett stort jobb och vi är i en tidig fas, säger Equinors presstalesperson Magnus Frantzen Eidsvold.

”Trollvind är en idé i ett tidigt skede”

Både Equinors plattformar och landanläggningen på Kollsnes, som ska få elektriciteten från Trollvind, omfattas av petroleumlagen. Det möjliggör utveckling av vindkraft till havs utan konsekvensbedömning och konkurrensutsättning.

Är användning av petroleumlagen fortfarande aktuell?

– Vi förväntar oss att de behandlar vår ansökan i enlighet med gällande lagar och förordningar. Det är upp till myndigheterna att klargöra detta. De gör det nu och kommer tillbaka till oss när det är klart, säger Magnus Frantzen Eidsvold.

Vill ni bygga ut Trollvind oavsett vilken lagstiftning som ligger till grund?

– Ja, alla regelverk är förtydligade av departementet och det förhåller vi oss till. Trollvind är en idé i ett tidigt skede. Det finns ett stort jobb att göra inför ett eventuellt investeringsbeslut 2023, säger Magnus Frantzen Eidsvold.

”Vi kallar det för greenwashing”

År 2020 beslutade stortinget att skärpa kraven på utsläppsminskningar från den norska kontinentalsockeln från 40 till 50 procent till 2030. Därför har olje- och gasbolag börjat se sig om efter el för att driva sina anläggningar. Satsningarna har dock kallats för greenwashing av kritiker.

– Vi kallar det för greenwashing för att vi anser att olje- och gasindustrin ska fasas ut, inte expanderas, och eftersom den ska fasas ut är det inte vettigt att investera i marginella förbättringar, sa Truls Gulowsen på Friends of the Earth Norway tidigare till Reuters.

Olje- och gasutvinning i Norge

Olje- och gasutvinning står för 27 procent av Norges utsläpp av växthusgaser. Det är den näst största källan till utsläpp i landet efter transportsektorn.

År 2020 motsvarade utsläppen från olje- och gasutvinningen 13,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Elektrifiering bedöms kunna minska utsläppen till strax under 9 miljoner ton till 2030, enligt den norska regeringen.

Källa: Sintef, Reuters

Linda Nohrstedt

Ellen Viseth

Mer om: Vindkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt