Ingenjören bakom bluetooth prisas – i samma sällskap som Edison

2021-02-01 12:08  

1909 blev Thomas Alva Edison den första att tilldelas den Adelsköldska medaljen av Kungliga vetenskapsakademien. Nu hamnar Sven Mattisson i samma sällskap. Svensken prisas för ”sin pionjärinsats inom radiokommunikation”.

Tekniken finns i dag i nästan alla konsumentnära teknikprylar och är en förutsättning för att kunna koppla ihop saker trådlöst på det sätt som vi i dag tar för självklart. Men det var inte så länge sedan bluetooth-tekniken uppfanns av Sven Mattisson och hans kollegor på Ericsson.

I dag jobbar han kvar på Ericsson och är adjungerad professor vid Lunds Tekniska Högskola LTH. Han är den elfte personen att få medaljen på 112 år.

– Det känns lite overkligt, jag är väldigt tacksam, säger huvudpersonen själv.

”För sin pionjärinsats inom radiokommunikation, specifikt den analoga radioteknikens miniatyrisering och strömsnålhet, vilket har varit helt avgörande för utvecklingen av standarden bluetooth”, lyder Kungliga Vetenskapsakademiens motivering.

– Jag tycker det är väldigt trevligt att elektronikkonstruktioner lyfts fram. Edison arbetade också mycket med det fältet. Det är också trevligt att industriell verksamhet, som verkligen gagnar folk, uppmärksammas, säger Sven Mattisson.

Läs mer: Svenska bluetooth-uppfinnaren sågar kontaktspårning med bluetooth

Han betonar dock att han inte är ensam bakom bluetooth-tekniken.

– Jag tänker på alla dem som gjort stora insatser utan att få någon medalj, säger Sven Mattisson och nämner särskilt Ericsson-kollegan Jaap Haartsen.

KVA uppger för Ny Teknik att man utrett frågan om vem som gjorde vad vid utvecklingen av bluetooth. Akademiens slutsats är att det är oomtvistat att Sven Mattissons idéer ligger till grund för tekniken, och att bluetooth inte hade uppstått utan dem.

Skrattade åt priset

Det har nu gått drygt 22 år sedan Ericsson presenterade tekniken som många idag tar för givet i sina mobiltelefoner. Men redan när Sven Mattisson började på Ericsson tre år tidigare, 1995, fanns en idé om att skapa en trådlös kabelersättning.

Mycket av tekniken fanns redan, det handlade om att göra den billig och strömsnål. Målet var att en enhet skulle ha tio meters räckvidd och som kostade fem dollar att tillverka. Dessutom skulle den gå att bygga in i en mobiltelefon.

– Andra företag skrattade åt den prislappen, eftersom de inte trodde att det skulle gå att göra så billigt. Försöker du ta så mycket betalt i dag skrattar de också, i dag är det alldeles för dyrt, säger Sven Mattisson.

Bluetooth-tekniken lanserades 1998. Foto: Ericsson.

En annan utmaning var att enheten inte fick ta någon stor plats. Att använda traditionell radioteknik med flera filter och kretsar var alltså uteslutet.

– Vi var tvungna att få in allt på en enda kiselkrets. Det krävde att vi tänkte nytt för att ta oss runt problemen, säger Mattisson.

Militären gav med sig

Lösningen blev en teknik som uppfanns av bland andra den österrikisk-amerikanska filmstjärnan och uppfinnaren Hedy Lamarr. Enkelt förklarat byter enheterna som kommunicerar med varandra hela tiden frekvens för att undvika störningar. Det gör att enheten inte behöver filtrera speciellt mycket, vilket gör den mindre och billigare.

Skådespelerskan och uppfinnaren Hedy Lamarr som Jeanne d'Arc i filmen "The story of mankind" från 1957. Foto: Foto: Everett Collection/TT

Räckvidden och känsligheten var dock inte den bästa.

– Riktiga radiokonstruktörer gillade det inte, men vi visste att det var bra nog. Om känsligheten var dålig kunde man ju flytta enheterna närmare varandra.

Lanseringen 1998 skedde i ett konsortium med flera andra bolag, som Toshiba, IBM, Intel och Nokia. Att tekniken tidigt byggdes in i Nokias och Ericssons telefoner var en viktig faktor bakom det stora genomslaget. En annan var att standarden fick användas gratis av alla som ville. Men allt var inte frid och fröjd.

– Det fanns vissa regulatoriska begränsningar. Till exempel var bandet där bluetooth verkar blockerat av militären i flera länder, som i Frankrike. Men de gav så småningom med sig.

Sedan dess har flera nya generationer av tekniken kommit, senast bluetooth 5.0 som gör att enheter på långt avstånd kan kommunicera med varandra via andra enheter mellan dem, så kallad mesh-uppkoppling.

År 2000 fotades Sven Mattisson och kollegan Jaap Haartsen som "Blues Brothers" – fast de var ju "Bluetooth Brothers"... Idén kom från fotografen Kennet Ruona när duon skulle porträttersas i en tidning. Foto: Kennet Ruona

Namn från Röde Orm

Det lite speciella namnet då? Fröet till det såddes när Sven Mattisson från Ericsson och Jim Kardach från Intel skulle presentera konceptet, som då hette MC Link, för ett konsortium i Toronto.

– Det gick inget vidare. Efteråt tog jag och Jim en öl och vi pratade om vikingar, som han var intresserad av, berättar Sven Mattisson.

När han kom hem till Lund skickade han ett exemplar av vikingaromanen Röde Orm till sin Intel-kollega.

– Han tyckte att tinget (ett slags möte, reds anm) som kung Harald Blåtand har i boken var en bra modell för samarbete, och föreslog bluetooth som internt arbetsnamn.

Så blev det. När det sedan var dags för lansering i maj 1998 hade mängder med förslag på olika mer eller mindre märkliga namn och förkortningar kommit.

– Men inget av det flög. Det fick bli bluetooth.

Vilken är den viktigaste faktorn bakom framgången?

– Vi hade skickligheten och turen att satsa på rätt teknik. Och vi arbetade i en miljö som var fruktsam med rätt stöd från Ericsson men också från LTH. Tillfället gör tjuven, säger Sven Mattisson med ett skratt.

Bluetooth-standard kontrolleras av organisation

I varje enhet som använder bluetooth-teknik finns en krets som agerar både sändare och mottagare. Två eller flera enheter kan upprätta en förbindelse med varandra inom frekvensområdet 2,45 GHz på ISM-bandet.

Symbolen är en kombination av runan Haglaz, som liknar H, och Berkanan, som liknar B, alltså Harald Blåtands två initialer.

I dag kontrolleras bluetooth-standarden av den icke-vinstdrivande organisationen Bluetooth Special Interest Group. Organisationen grundades av Ericsson, Nokia, Intel och Toshiba men i dag är även en mängd andra företag medlemmar.

Henning Eklund

Mer om: Ericsson LTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt