”Hur ska vi kunna lyssna på forskare efter det här?”

2020-04-16 14:20  
Foto: BYRMO CAROLINA/Aftonbladet

Forskare och experter med mer eller mindre fast mark under fötterna har blivit coronapandemins stjärnor. Hur kommer vår tilltro till vetenskapen påverkas av den hätska debatt som nu spelas upp inför öppen ridå, undrar Ny Tekniks reporter Simon Campanello.

– Jag vill inte att ni ska lyssna på mig, jag vill att ni ska lyssna på forskarna, sa klimataktivisten Greta Thunberg när hon i september höll ett anförande för den amerikanska kongressen.

För klimatrörelsen har det blivit ett mantra. 97 procent av forskarkåren är eniga om att det är vi, mänskligheten, som har orsakat klimatförändringarna. Så lyssna på dem!

Greta fick på sätt och vis som hon ville. För det enda vi gör i Sverige denna pandemins vår 2020 är att lyssna på forskare. Fast den här gången råder ingen 97-procentig konsensus.

Det bäddar för smärtsamma scener. Som när 22 av dessa forskare skriver ett debattinlägg i Dagens Nyheter där de bygger sina resonemang på siffror som sedan visar sig vara omsorgsfullt utvalda för att måla upp en extra mörk bild av vår samtid.

Eller som när sagda 22 forskare försvarar sig mot kritiken med brasklappen att ”de citerade siffrorna i sig är i vårt tycke mindre viktiga än den principiella utveckling av pandemin vi försöker peka på”.

Läs mer: ”Debattörer riskerar förtroendet för forskarvärlden”

Ett argument som vem som helst som läst en metodkurs på universitetet nog kan skjuta i sank, och som inte direkt gör underverk för de undertecknades trovärdighet. Ett beteende som i förlängningen riskerar att undergräva auktoriteten hos en hel yrkeskår.

Jag kan köpa att nätkrigare beväpnade med Excel-ark tar över mitt Twitter-flöde. Att som statistikglad lekman försöka bringa klarhet i en kaotisk situation är nog en bra terapiövning. Men jag förväntar mig mer än så från riktiga epidemiologer och virusforskare.

Forskare har så klart alltid trätat sinsemellan, men ändå varit överens om grundläggande vetenskaplig metodik. Nu verkar meningsmotståndarna befinna sig i helt olika världar. Samtidigt som deras dispyter spelas upp på bästa sändningstid.

Men som så ofta sker i hätska debatter är det lättare att göra sig hörd genom att skrika högt än att sakligt och korrekt resonera sig fram till något. Jämför hur många som delat artikeln av de 22 jämfört med hur många som delat de betydligt mer sansade replikerna.

Som de 22 forskarna själva konstaterar i sin debattartikel råder här i Sverige ”i media krig om hur man bör hantera krisen”.

Läs mer: Världen jagar efter botemedel mot covid-19

Och vem är jag att säga vilken sida som är den rätta? Om det är Folkhälsomyndigheten eller dess antagonister som sitter på svaret.

En sak är säker. Jag kan inte ta reda på svaret genom att ”lyssna på forskarna”. För forskarna skriker lika högt som Excel-ryttarna som twittrar ut sina senaste rön eller influencers som hävdar att kosttillskotten de kränger på Instagram kan stoppa en pandemi.

Det gör mig lite orolig för hur det ska gå när coronapandemin är över, och vi ska återgå till det vi normalt gör. Som att diskutera hur vi ska få bukt med mänsklighetens koldioxidutsläpp för att undvika att våra barn får genomlida en klimatapokalyps. En av många frågor där det är viktigare att lyssna på forskare och vetenskap än på en glad Twittrare med hemmagjorda Excel-ark.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt