Här ska växter rena bort ”evighetskemikalierna”

2021-09-21 06:00  

Giftiga PFAS-kemikalier finns i mängder av svenska vattendrag. Inom kort testas en ny reningsmetod hos ett läkemedelsföretag norr om Stockholm. Starrväxter ska planteras för att ta upp de svårfångade kemikalierna.

PFAS står för poly- och perfluorerade alkylsubstanser och är en grupp långlivade och skadliga kemikalier. De kallas ibland för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i naturen. Ämnena har förorenat vattendrag på flera håll i Sverige, främst på grund av övningar med brandsläckningsskum.

Det är både komplicerat och dyrt att rena mark och vatten från PFAS. Kemikaliegruppen består av cirka 6 000 olika ämnen, med delvis olika egenskaper. Därför är det svårt att hitta en enda metod som fungerar för att ta bort flera PFAS-ämnen från mark och vatten.

På företaget Fresenius Kabi i Kungsängen utanför Stockholm är det därför en kombination av två reningsmetoder som ska testas: Aktivt kol och starrväxter.

Plantor som planterades ut i Igelbäcken i Solna. Foto: Clean Nature

Fresenius Kabi tillverkar råvaror till intravenösa näringslösningar och anestesiläkemedel. Det betyder att brandfarliga lösningsmedel som etanol och aceton hanteras. PFAS finns i det brandskum som är laddat i sprinkleranläggningen.

– I dagsläget finns inget alternativ som fungerar på den typ av bränder vi kan råka ut för, säger Emma Ifverberg, miljökoordinator på Fresenius Kabi.

Slingrande dike med grus, stenar och växter

De PFAS-kemikalier som finns i mark och vatten på området kommer från storskaliga övningar som har gjorts med sprinkleranläggningen. Även värstingen i PFAS-gruppen, perfluoroktansulfonat (PFOS) har spridits eftersom det ingick i brandskummet för ungefär 20 år sedan.

Enligt Emma Ifverberg klassas tillverkningen hos Fresenius Kabi som farlig verksamhet och fullskaleövningar med sprinklersystemet var tidigare praxis. Numera görs mindre tester av sprinklern, men den vätska som sprutas ut samlas då upp och skickas på destruktion.

Fresenius Kabis tillverkningsområde i Kungsängen utanför Stockholm. Foto: Fresenius Kabi

Nu ska företaget utvärdera kombinationsmetoden med aktivt kol och starrväxter för att rena vattnet på området. På så sätt kan man hindra PFAS-ämnena från att spridas vidare. Företaget Clean Nature har anlitats för att plantera ut starrväxter och installera filter med aktivt kol.

Ett slingrande dike, cirka 200 meter långt, har grävts på fastigheten. Här ska aktivt kol blandas ned löst i leran och installeras i form av filter. Senare i vår ska starrväxter planteras ut.

– Vi kommer att använda grus och stenar i olika dimensioner för att få vattnet att cirkulera så mycket som möjligt så att sannolikheten ökar för att varje PFAS-molekyl någon gång under resan stöter på aktivt kol eller växter, berättar Jarmo Spiik, en av grundarna till Clean Nature.

”För korta kolkedjor har vi i dag inte en bra metod”

Aktivt kol i filter är den vanligaste metoden för att rena PFAS från vatten. Det är effektivt men dyrt, eftersom kolet måste bytas ut regelbundet. Dessutom lyckas inte filtermetoden fånga upp PFAS-ämnen med korta kolkedjor. Det är främst de långa molekylerna som fastnar i kolet.

Starrväxter har däremot i pilotförsök visat sig vara bra på att fånga upp just de korta PFAS-molekylerna. Tanken är att växterna ska planteras ut i diket, skördas några månader senare och sedan skickas på förbränning.

Clean Natures verksamhet bygger på forskning från Stockholms universitet och SLU. Förra året testades starrväxter i Igelbäcken i Solna, som har förorenats av den gamla flygplatsen i Barkarby.

– Vi ser att PFAS-ämnen tas upp väl av växterna, särskilt de korta kolkedjorna. De längre kolkedjorna binds i marken och är inte lika rörliga och därför svårare för växterna att ta upp, säger Lutz Ahrens, docent i organisk miljökemi på SLU.

Starrväxternas förmåga att ta upp PFAS-kemikalier testades förra året i Igelbäcken i Solna. Här ligger flottar med starrväxter strax under vattenytan. Foto: Clean Nature

Han är mycket hoppfull över kombinationsmetoden. Vattnets PFAS-halt ska mätas i båda ändarna av det 200 meter långa diket för att se om kol och växter lyckas rena vattnet.

– Om det fungerar kan vi använda metoden på många platser i Sverige. För korta kolkedjor har vi i dag inte en bra metod för att rena vatten, säger han.

”Växterna har mycket lägre kostnad”

Starrväxter kan antingen placeras ut direkt i vattendraget eller planteras i små flottar på vattenytan. Lutz Ahrens ser inga hinder för att använda kombinationsmetoden på våtmarker, sjöar, dammsystem eller diken.

– Man behöver en del utrymme, så den kanske inte kan användas i stadskärnor, men alla brandövningsplatser borde den vara aktuell för. De ligger ofta lite utanför städerna, säger han.

Jarmo Spiik på Clean Nature pekar också på att växterna har en stor fördel jämfört med aktivt kol:

– De är oerhört mycket billigare än att byta kol hela tiden. Växterna har mycket lägre kostnad jämfört med alla andra filtermetoder, säger han.

”Det är en cocktail av PFAS-ämnen”

Problemet med att filtrera vatten med aktivt kol är inte bara att det är en dyr metod. Det kan också leda till att koncentrationen av korta PFAS-kedjor ökar i vattendraget.

– De korta kolkedjor som först fastnar i filtret ersätts av längre kedjor över tid. Då frigörs de korta kedjorna så att koncentrationen av sådana PFAS-molekyler ökar nedströms filtret. Det är ett stort problem, för kolfiltren blir mättade väldigt fort, säger Lutz Ahrens.

Samtidigt verkar kortare PFAS-kedjor användas alltmer, till exempel i brandskum, sedan PFOS blev förbjudet. Det är en trend som Kemikalieinspektionen lyfte fram i en rapport 2015 och som även Lutz Ahrens har sett i en egen färsk studie, där innehållet i flera olika brandskum har analyserats.

– Vi ser att det är en blandning. Det är inte bara en PFAS som ingår i brandskummen, det är en cocktail av PFAS-ämnen, säger han.

På en och samma brandövningsplats kan också flera olika typer av brandskum ha använts över tid. Det gör att saneringen blir mycket svårare.

– Det blir besvärligt att utvärdera markens innehåll och hitta den rätta behandlingsmetoden. Man behöver en metod som fungerar för alla PFAS-ämnen, säger han.

Testet i det slingrande diket betraktas av både Fresenius Kabi och Clean Nature som ett pilotförsök för att utvärdera metoden. Planen är att det ska löpa på två år.

PFAS

Alla PFAS består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer.

Bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns, vilket gör att PFAS är mycket stabila ämnen.

En del PFAS bryts inte ner alls medan andra bryts ner extremt långsamt, till andra PFAS-ämnen.

Inga studier har kunnat visa att det sker en fullständig nedbrytning i miljön. Det innebär att PFAS-ämnen stannar kvar i miljön i någon form för alltid.

PFOS (perfluoroktansulfonat), PFOA (perfluoroktansyra) och PFNA (perfluornonansyra) är klassade som skadliga för reproduktionsförmågan och misstänks vara cancerframkallande.

För flertalet PFAS-ämnen saknas kunskap om hur de påverkar människor och miljö.

PFAS kan spridas långväga via luft och vatten, vilket innebär att de kan påvisas i områden där ingen tillverkning eller användning har förekommit, till exempel i arktiska miljöer.

PFAS i korta eller långa kedjor

Det är PFAS-ämnen med långa kolkedjor som generellt har betraktats som farligast, till exempel PFOS och PFOA, som båda har åtta kolatomer.

De långa PFAS-molekylerna är mer bioackumulerande vilket gör att de ansamlas i kroppen. Därför har man trott att de kan tillfoga mer skada än kortare PFAS-kedjor som lämnar kroppen snabbare.

På senare tid har den slutsatsen dock ifrågasatts allt mer. Flera studier har publicerats som visar att även kortare PFAS-kedjor medför hälsorisker.

Linda Nohrstedt

Mer om: PFAS Vatten

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt