Här byggs Sveriges största landbaserade laxodling

2022-05-31 16:51  

I Säffle i södra Värmland byggs just nu Sveriges största landbaserade laxodling. Den ska stå klar 2026 och då producera 10 000 ton laxar per år. Men redan nästa år kommer de första ynglen att simma runt i odlingstankarna.

Landodlad fisk är en ny matindustri som håller på att växa fram i Sverige. Redan i dag odlas arter som rödstrimma och clarias – men framöver kommer även odlad lax från Säffle att kunna serveras på tallrikarna.

Bakom satsningen ligger företaget Premium Svensk Lax AB, som i dagarna byter namn till Reocean.

– Sverige har stor efterfrågan på lax samtidigt som vi har tillgång till enorma arealer, vattenmängder, teknik och kompetens. I dagsläget kommer nästan all lax från Norge men Sverige är ett gynnsamt land för livsmedelsproduktion och därför har vi tagit oss an denna utmaning, säger Katarina Klingspor, ordförande för Reocean, som på en pressträff på tisdagen presenterade de stora planerna.

Vattnet renas och återvinns i laxodlingen

Strax söder om Säffle förbereds nu 150 000 kvadratmeter mark där en anläggning på nästan 60 000 kvadratmeter kommer att stå. Mycket av utrymmet går åt till de 88 tankar där laxynglen, även kallade smolt, växer till sig.

– Det är en helintegrerad anläggning där laxen växer från ägg till skörd. System är slutet och 99,99 procent av vattnet återvinns, samtidigt som vi har full kontroll på vattenkvalitet och miljö, säger Morten Malle, vd för Reocean.

Tekniken som används kallas för RAS – recirkulerande akvakultursystem. Det är ett system där vattnet cirkulerar, renas och återanvänds i ett eget slutet kretslopp.

Enligt företaget minskar RAS vattenanvändningen och ökar kontrollen i hela systemet, jämfört med andra tekniker. Ambitionen är dessutom att använda allt spill från laxen till bland annat biogas.

Målet: Odla fram en femtedel av svenska laxkonsumtionen

Efter slakt av laxarna kommer företaget även att förädla fisken innan den skickas iväg med dagliga leveranser. År 2025 ska de första laxarna vara redo för leverans och när produktionen året efter är uppe i full fart så produceras 10 000 ton lax per år, vilket motsvarar ungefär 20 procent av Sveriges totala laxkonsumtion.

– Detta kommer att bli en riktigt ”game changer” för svensk livsmedelsindustri. Alla tillstånd som bygglov och miljötillstånd är på plats, och vi har jobbat hårt de senaste dagarna. Nu är vi redo att praktiskt börja bygga själva anläggningen, säger Morten Malle.

Laxodlingen i Säffle ska rymma 88 tankar där laxynglen växer till sig. Foto: Reocean

Säffle är en ort med knappt 10 000 invånare och varje arbetstillfälle räknas. Laxfabriken kommer att kräva 100-110 anställda personer, något som kommunen ser positivt på.

– Detta är Säffles största industrietablering någonsin och att få en av Sveriges största matsatsningar till kommunen passar oss ”som fisken i handsken”, säger Dag Rogne, kommunstyrelsens ordförande.

Matjättarna Ica, Axfood och Coop stöttar

Ica, Axfood och Coop stödjer satsningen och på pressträffen betonade representanter från alla tre bolag att svensk matproduktion mår bra av innovation.

– Innovation är något som verkligen behövs i livsmedelsindustrin, inte minst för att kunna försörja befolkningen och skapa ett mer hållbart system. Lax är den fisk som vi säljer mest av i våra butiker och vi ser fram emot att få sälja också denna lax, säger Klas Balkow, vd för Axfood.

Laxfabriken kostar 2,3 miljarder kronor att bygga, och pengarna kommer bland annat att tas in med hjälp av medieveteranen och tidigare MTG-vd:n Pelle Törnberg.

– Detta är för livsmedelsindustrin vad Northvolt är för mobilitet. Vi är en grupp investerare som tänker att vi genom att vara maximalt snälla mot miljön också kan tjäna maximalt med pengar, säger Pelle Törnberg.

Laxsatsning i Smögen kan gå om intet

Reocean är dock inte ensamma om att vilja skapa en anläggning för landbaserad lax. Quality Salmon utanför Smögen var ett projekt som förväntades locka investeringar på 17–20 miljarder kronor och skapa tusentals jobb. Ny Teknik skrev om satsningen i juni 2021.

Läs mer: Ny matindustri växer fram i Sverige: ”Ett stort experiment”

Nyligen dömdes dock Quality Salmons vd och styrelseordföranden Roy Høiås till villkorlig dom och böter för bokföringsbrott – samtidigt som Quality Salmon jagas av Kronofogden för obetalda skulder och av Ekobrottsmyndigheten för brister i årsredovisningen. Bedömare säger till Ny Teknik att Quality Salmons projekt med största sannolikhet inte kommer att bli av.

I skuggan av Quality Salomon finns dock den mindre satsningen Smögenlax. Det är ett bolag som ligger i startgroparna för att bygga sin landbaserade laxodling med en kapacitet på 6 000 ton lax per år.

– Vi har finansieringen klar men har inte ännu fått vårt miljötillstånd och har därför ingen exakt tidsplan i dagsläget. Däremot har vi fått en dom med oss från Mark- och miljööverdomstolen om att Mark- och miljödomstolen ska ge oss ett tillstånd, men just nu är det bara söligt med långsam hantering, säger Joel Oresten, vd för Smögenlax, till Ny Teknik.

En stor skillnad mellan laxfabrikerna är att den i Säffle använder sötvatten från Vänern medan den i Smögen använder saltvatten från Västerhavet. Frågan är om det blir någon smakskillnad?

– Vi har haft en testodling igång i tre år och vet att vi får bra smak på vår fisk. Jag vet inte om det faktiskt bli någon kvalitetsskillnad mellan söt- och saltvatten, men saltvatten är ju det mest naturliga och vi tror att laxen växer lite bättre i det, säger Joel Oresten.

 

Här är tidsplanen för laxfabriken i Säffle

2020: Miljötillstånd

2021: Markarbete, partnerskap

2022: Bygglov

2023: Första yngel i bassängerna

2025: Första laxarna på svenskarnas bord

2026: Full produktion, 10 000 ton lax/år

20XX: Möjlighet att expandera till fler marknader

Reningssystem för laxuppfödningen

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att i stor skala och på marknadsmässiga villkor odla laxar i bassängerna under hela deras liv.

Den stora utvecklingen har skett när det gäller vattenreningen.

RAS är en förkortning för recirculating aquaculture system. Vattnet rör sig hela tiden, renas och återanvänds. Tekniken har länge använts för att odla smolt, alltså unglaxar, som sedan sätts ut i havet där de får växa sig vuxna. 

• Vattenreningens utmaningar:

Filtrera bort partiklar från havs- eller sjövattnet. ”Med dagens moderna trumfilter eller skivfilter kan du komma åt 60-70 procent av partiklarna”, sa Anders Kiessling, professor i akvakultur vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, till Ny Teknik i en tidigare artikel.

• Syresätta vattnet. 

• Få bort koldioxid ur vattnet, vilket i regel görs genom att låta vattnet passera över en stor yta över lång tid. Slutligen skapar fiskarna ammoniak i vattnet när de bryter ner protein. ”Det renas på biologisk väg, med bakterier, men först övergår ammoniak till ammonium som är mindre giftigt. Bakterierna använder sedan ammonium och omvandlar det till nitrit och sedan nitrat” säger Anders Kiessling. Nitratet är är anledningen till att allt vatten inte kan återanvändas. Men på de bästa anläggningarna återvinns 99,9 procent av vattnet.

Anders Frick

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt