Geologin avslöjar: ”Mirakelgrottan” kan ha varit vår äldsta bostad

2021-04-28 07:00  

Genom magnetism och kvartspartiklar har forskare kunnat åldersbestämma mycket gamla fynd från Wonderwerkgrottan i Sydafrika. Upptäckterna lär oss mer om våra mänskliga föregångares tidiga historia – och när de flyttade till sin första bostad.

Vad har hänt? 

Forskare vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och universitetet i Toronto visar i en ny studie hur gamla några av de äldsta arkeologiska fynden som gjorts i grottor är. Platsen är Wonderwerkgrottan (Wonderwerk betyder mirakel på afrikaans) i den sydafrikanska delen av Kalahariöknen. Den har tidigare pekats ut som en av de grottor som tidigast har bebotts av hominider, alltså primater som tillhör samma familj som människan. Men fram till nu har man inte vetat hur gamla fynden från grottan är.

Läs mer: 60 år sedan – Vasa lyftes från sin lervagga

Hur gamla är de då?

Forskarna säger sig med säkerhet kunna säga att våra mänskliga förfäder tillverkade eller i alla fall använde stenverktyg i Olodowanstil i Wonderwerkgrottan för 1,8 miljoner år sedan. De så kallade Oldowan-stenverktygen är den första typen av verktyg som tillverkats av hominider, och det handlar ofta om stenar som har formats av en annan sten för att exempelvis kunna skära mer effektivt. 

Vidare har forskarna visat att det för drygt en miljon år sedan skedde ett skifte i grottan, från Oldowan-verktyg till mer moderna verktyg som enkla stenyxor. Ungefär samtidigt finns de äldsta beläggen för eld inne i grottan i form av aska och brända skelettdelar.

Läs mer: Studie: Växtlighetens upptag av koldioxid kan minska

1,8 eller en miljon år – det är väl långt ifrån de äldsta fynden av verktyg och eld? 

Jepp, så är det. I Östafrika har flera fynd av Oldowan-verktyg konstaterats vara så gamla som 2,6 miljoner år. Även betydligt äldre fynd av aska som tros ha koppling till hominider har gjorts. 

Men det finns en viktig skillnad. Alla de äldre fynden har skett utomhus. Med de nya dateringarna från Wonderwerk är fynden av både stenverktyg och eld därifrån de äldsta som gjorts inuti i en grotta. På frågan ”när började människans förfäder flytta till grottor” är rätt svar numera alltså: ”vad vi vet – för cirka 1,8 miljoner år sedan”. 

Ingången till Wonderwerk, den grotta som kan ha varit hominidernas första bostad. Foto: Michael Chazan

Vilka var det som tillverkade verktygen och eldade i grottan? 

Vi vet i alla fall att det inte var vad vi idag skulle kalla för människor (Homo sapiens sapiens). Men det kan ha varit vad många menar är den första arten i vårt släkte, Homo habilis. Fast det kan också ha rört sig om en annan art. Så här säger forskaren och arkeologen Liora Kolska Horwitz till Interesting Engineering:

– Det finns flera alternativ och grottan ger oss inga ledtrådar. Vid den här tiden fanns det åtminstone två arter från släktet Australopithecus i södra Afrika, men också tidiga arter av Homo (det släkte människan tillhör, reds anm). Eftersom vi inte är några äventyrliga risktagare gissar vi på en tidig art av Homo.

Läs mer: De kan upptäcka vulkanutbrott åratal i förväg

Hur gör man för att ta reda på hur gammal en bit sten är? 

I forskarlaget ingick både arkeologer och geologer, och de senare analyserade ett 2,5 meter tjockt jordlager med paleomagnetism. 

– Vi avlägsnade försiktigt hundratals små bitar sediment från grottans väggar och mätte deras magnetism. Vår labbanalys visar att några prover var magnetiserade mot syd snarare än nord, vilket är riktningen på magnetfältet i dag. Eftersom den exakta tidpunkten för det magnetiska ”bytet av riktning” är allmänt känd gör det att vi kan säga hur gamla olika jordlager i grottan är, förklarar Ron Shaar, professor vid Hebreiska universitetet, i ett pressmeddelande

Forskarna har också använt sig av en annan metod för att åldersbestämma fynden. 

– Kvartspartiklar i sand har en inbyggd geologisk klocka som börjar ticka när de hamnar i en grotta. I labbet har vi kunnat mäta koncentrationen av vissa isotoper i partiklarna för att kunna räkna ut hur lång tid som passerad sedan sandkornen kommit in i grottan, säger Ari Matmon, professor på hebreiska universitetet, i pressmeddelandet. 

Studien ”Magnetostratigraphy and cosmogenic dating of Wonderwerk Cave: New constraints for the chronology of the South African Earlier Stone Age” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Quaternary Science Reviews. 

Henning Eklund

Mer om: Arkeologi Geologi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt