Framtidens operationer kan ske i förstärkt verklighet

2018-05-04 06:00  

Framtidens operationer kan utföras i en förstärkt verklighet. Microsoft satsar hårt för att få vården att anamma headsettet Hololens – och de verkar vara på god väg att lyckas.

Den franske kirurgen Thomas Grégory bröt ny mark när han i december förra året blev först i världen med att genomföra en operation iförd en Hololens, Microsofts headset som kan användas för att projicera hologram i ditt synfält.

3d-modeller som flyter i luften i rummet omkring dig. En upplevelse som kan delas digitalt med människor världen över.

När Thomas Grégory genomförde sin historiska operation satt läkare i fyra andra länder och följde varje steg via Hololens. Samtidigt som han kunde projicera anatomiska modeller i luften omkring sig.

– Man kan se det som en naturlig utveckling i hur vi interagerar med datorer. Från mekaniska metoder som mus och tangentbord till mer naturliga gränssnitt som pekskärmar och röststyrning, säger Simon Kos.

Läs mer: Förstärkt verklighet visar kirurgen vägen

Han är en australiensisk doktor som i dag är chef över avdelningen som Microsoft kallar Worldwide Health. En division som samlar många av teknikjättens stora satsningar på medtech och it-tjänster inom vården.

Hololens är knappast någon kassako jämfört med Microsofts molntjänster, men headsettet är helt klart en symbol för hur modern it-teknik gör ett raskt intåg i sjukvården.

– Hololens tar gränssnittet till en ny nivå. Det har röststyrning, det följer dina ögonrörelser och du kan styra det med gester, fortsätter Simon Kos.

Headsettet kan bli ett naturligt redskap

För en läkare i en operationssal är det kanske snart en naturlig del vid avancerade kirurgisk ingrepp. När kolleger runt om i världen ska konsulteras. När anatomiska modeller, instruktioner och viktiga dokument kan projiceras på kommando.

Fast nu spolar vi nog några år framåt i tiden.

Hololens har fått ett visst fotfäste i hälsosektorn. Simon Kos uppskattar att det finns ”hundratals” sjukhus, lärosäten och medtechbolag som i någon utsträckning använder headsettet. Främst i träningssyfte, som hos kanadensiska CAE Healthcare.

Läs mer: Specialbyggd vr-station hjälper NCC att planera smartare

Läkare tränar ofta procedurer på dockor, eller övar stygn på svinhud. Med Hololens får övningarna en extra dimension.

– CAE lägger hologram ovanpå mannekängerna så att du faktiskt kan se ett bultande hjärta, följa röret genom kroppen när du intuberar eller se bäbisen i mammans mage när du övar på att genomföra en förlossning, säger Simon Kos.

En av Microsofts partners är Case Western Reserve University i Ohio som varit med och testkört Hololens i utbildningssyfte sedan start. I dag använder de headsettet i stora delar av sin träning.

Läs mer: Hololens ska få barn att plugga

I andra situationer kan ett headset ersätta befintlig medicinsk utrustning.

– Folk har börjat testa virtuella ultraljud på Hololens. I stället för en stor ultraljudsmaskin har de en trådlös sond som pratar med headsettet och plötsligt har den som hanterar apparaten ena handen fri, säger Simon Kos.

– Förut hade de en hand på maskinen och en hand på patienten, och flyttade blicken fram och tillbaka. Med Hololens kan de se båda delarna samtidigt.

Megatrenderna ai och molnet

Bakom futuristiska Hololens och dess mixade verklighet döljer sig två megatrender – ai och molnet. Headsettet förlitar sig till stor del på artificiell intelligens för att kunna kartlägga sin omgivning, och det är djupt integrerat i Microsofts molntjänster.

Det är också två trender som Simon Kos föga förvånande talar sig varm för. Precis som industrin kunnat digitalisera och automatisera kan sjukvården göra det – bara de anammar ai och molnet.

– Vi pratar alltid om att det inte finns tillräckligt med läkare, sjuksköterskor eller vårdplatser. Men om vi kan börja automatisera några funktioner kan vi faktiskt börja matcha tillgång och efterfrågan, säger Simon Kos.

Han nämner en rad exempel där ai redan kunnat göra skillnad. Robotar som analyserar röntgenbilder, algoritmer som förutspår hjärtproblem, ai-tjänster som upptäcker försäkringsbedrägerier.

Läs mer: Svenska Tobii gör ögonspårning till standard i Windows

Eller som startup-bolaget Iris som gör teknik för att upptäcka ögonförändringar hos personer med diabetes. Deras ai-lösning som använder bildigenkänning har efter tillräckligt mycket träning blivit både träffsäkrare och snabbare än en mänsklig läkare.

– Nu har det gått så långt att om du går till en ögondoktor för att få en diagnos kommer det ta längre tid, kosta mer, vara obekvämare och dessutom ha lägre träffsäkerhet än om en maskin ställde diagnosen.

Läs mer: Masken styr armeringen på ESS-bygget

Men som kommer problemet med datan. Patientuppgifter är otroligt känslig information, men de behövs för att kunna träna ai-modeller.

Simon Kos efterlyser en ny modell. Den data du delar med vården i dag ska i regel bara få användas av vårdpersonal i syfte att ställa diagnoser och behandla dina åkommor.

– Men frågar du patienter om det är okej att deras data kan anonymiseras och delas för att kunna användas för att utveckla nya tekniker och metoder för att behandla andra människors sjukdomar, då tror jag att nio av tio hade svarat ja, säger han.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt