Förslaget: Ingen kilometerskatt på landsbygden

2019-11-14 12:00  
Cecilia Hult, projektledare på IVL. Foto: Johan Kristensson

Dyrt i staden och billigt på landet. Så kan en framtida kilometerskatt för personbilar bli om IVL får bestämma.

(Artikeln är uppdaterad)

Svenska Miljöinstitutet IVL har i ett forskningsprojekt tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola utrett hur en ny beskattning av personbilar i Sverige skulle kunna se ut. Under konferensen Hållbara Transporter som anordnas på torsdagen i Stockholm berättade Cecilia Hult, projektledare på IVL, om vilka slutsatser de landat i.

I dag beskattas personbilstrafik genom bland annat skatt på fossila drivmedel och fordonsskatt. I takt med att de laddbara bilarna blir fler kommer statens intäkter att minska.

– Vi kan inte beskatta framtidens vägtrafik genom skatt på fossila bränslen. Tittar man på Norge syns det här tydligt. Där har de höga skatter på försäljning av fossilbilar men inga skatter på elbilar. Som vi alla vet har elbilarna boostat i Norge och skatteintäkterna därmed sjunkit. De sitter i en värre situation än vi eftersom vi har skatter på användning av drivmedel, sa Cecilia Hult.

IVL föreslår geografisk differentiering

Hon definierar kilometerskatten som en avståndsbaserad skatt som beror på hur långt bilen kör. Den kan också bero på var bilen körs och vilken bil som kör. IVL har bedrivit forskningsprojektet i ungefär två år nu. Arbetet är finansierat av Energimyndigheten.

Hon påpekade att trafiken i städer, lite beroende på hur man räknar, i dag är underbeskattad och landsbygden överbeskattad. Detta när de samhällsekonomiska kostnaderna räknas in, i form av buller, olyckor, koldioxidutsläpp, luftföroreningar och underhåll av infrastruktur.

Därför föreslår IVL en geografisk differentiering av kilometerskatten. I större städer blir det dyrare på grund av mer trängsel och fler alternativa färdmedel. På landsbygden föreslås kostnaden däremot bli noll kronor, bland annat därför att skatten helt enkelt kan bli för dyr att samla in. Mindre städer och större vägar beläggs med en mellantaxa för att bekosta bland vägunderhåll.

IVL:s har kommit fram till att kostnaden för en laddbar bil i staden skulle kunna vara 4,50-5 kronor per mil. I mindre städer och på större vägar 0,40-1,60 kr/mil och på landsbygden alltså 0 kr/mil.

För en bil med förbränningsmotor är samhällskostnaden högre och därmed även skatten. För en bil i större städer kan det innebära 4,5-6 kronor per mil, för mindre städer och större vägar 0,5-2 kr/mil och för landsbygden 0 kr/mil på. Hon betonar att koldioxidskatten på bränslet inte är medtaget och därmed tillkommer.

– Så länge det finns fossil koldioxid i bränslet ska det finnas en koldioxidskatt, säger hon.

Tar tid att införa kilometerskatt

En viktig poäng är att det alltid måste vara billigare att köra en laddbar bil än en bil som drivs av fossila bränslen. Samtidigt måste hänsyn tas så att en bränsletörstig suv betalar mer än en liten och snål bil, sa hon. Men beroende på hur långt omställningen har kommit kanske det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att inkludera bilar med förbränningsmotor.

Hon påpekar även att det kan tillkomma en trängselavgift, likt den som finns i Stockholm och Göteborg, men att det ännu saknas forskning på det området.

Syftet med skatten är att säkra framtida skatteintäkter och att nå beslutade klimatmål, som till 2030 innebär att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska ha sänkts med 70 procent jämfört med utgångsåret 2010. Till 2045 ska Sverige ha inte ha några nettoutsläpp alls.

Det kommer dock ta tid att införa en kilometerskatt. Enligt Cecilia Hult mellan sex och tolv år, förmodligen någonstans däremellan.

– 2030-målet kommer att vara nära eller passerat. Kilometerskatten kan inte vara avgörande för att nå klimatmålen i närtid, säger hon.

Halvvägs till 2030-målet

Med nuvarande beslutad politik kommer Sverige komma ungefär halvvägs till 2030-målet.

För att kunna samla in kilometerskatten behövs någon form av teknisk lösning. IVL har inte studerat det i detalj men konstaterar att en lösning med satellitbaserad positionering, som gps, sannolikt är den bäst lämpade, förmodligen i kombination med någon form av markbaserad lösning med kortvågsteknik, till exempel med 5g, eller avläsning av registreringsskyltar.

Detta för att förare inte ska kunna fuska genom att manipulera gps-signalen. I varje bil måste det alltså sitta någon form av gps-enhet. Integritetsaspekten blir förstås viktig ur det här hänseendet.

Cecilia Hult påpekar att laddbara bilar i Kina måste skicka iväg position och laddstatus till myndigheterna.

– Så vill vi inte ha det i Sverige, sa hon och menade att det till exempel kan lösas genom att en tredje part vet var du befinner dig, på samma sätt som att din mobiloperatör vet det men inte staten.

En publicerad rapport med slutsatserna sammanställda är att vänta innan december, enligt Cecilia Hult.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt