Forskare: Tekniker ligger ”20–30 år” framåt

2019-11-07 06:00  

Bolagen hoppas uppnå nettonollutsläpp med hjälp av tekniker som ännu inte har prövats i stor skala. Forskare betonar att flera av spåren som företagen räknar med har en lång väg kvar till marknad.

Ny Tekniks kartläggning visar att flera av Sveriges största utsläppare arbetar för att minska sina koldioxidutsläpp med hjälp av förnybar energi, biobränslen och återvunna material.

Men för att åstadkomma radikala förändringar hoppas bolagen på betydligt mer omogna tekniker.

Det handlar till exempel om vätgas som ska göra stålproduktionen i princip koldioxidfri, men framför allt om koldioxidavskiljning och lagring eller användning, alltså CCS eller CCU.

– Det här är tekniker som tar lång tid att utveckla och det är lätt att glömma bort. Det kan ta 20–30 år eller mer från ett lyckat pilotförsök till dess att tekniken har blivit storskalig och har tagit över marknaden, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH.

Läs mer: De största utsläpparna vill lagra koldioxid

Hans Hellsmark, docent i innovation och omställningsstudier på Chalmers, håller med.

– De alternativ som har störst potential att bidra till minskade utsläpp är också de som har lägst mognadsgrad i dag. Det är typiskt att vi har stora förhoppningar på tekniker som bara finns på pappret. Vi har sett det förr. Även i början på 2000-talet hoppades man stort på CCS. Sedan störtdök intresset, berättar han.

CCS en viktig pusselbit

Trots detta är både Göran Finnveden och Hans Hellsmark övertygade om att CCS är en viktig pusselbit om de svenska bolagen ska klara sina utsläppsmål.

Läs mer: LKAB siktar på el för att bli koldioxidfri

Tidigare i år presenterade forskningsinstitutet Rise en rapport om statens roll i processindustrins klimatomställning, som Hans Hellsmark är medförfattare till. Där uppges CCS, elektrifiering och vätgas ha stor potential, men samtliga är alternativ som befinner sig ”i en tidig eller mycket tidig utvecklingsfas”. Och teknisk utveckling räcker inte för att nå hela vägen fram, säger Hans Hellsmark. Det gäller inte minst för det i dag så omdebatterade CCS.

– Det rent tekniska kommer man att kunna lösa relativt enkelt. Det är desto svårare att lösa sådant som samarbeten, regelverk, infrastruktur, styrmedel, en social acceptans för tekniken och en acceptans för de initialt höga kostnaderna som är förknippade med omogen teknik, säger Hans Hellsmark.

En central fråga är vem som är beredd att bygga och finansierar en första CCS-anläggning, som kommer att bli den allra dyraste och utgå från en teknik som snabbast riskerar att bli gammal.

Läs mer: Därför satsar bolagen på biobränsle

I Norge har CCS kommit betydligt längre än här och används i oljeproduktionen. Men inte heller där finns något slutgiltigt beslut om att satsa på tekniken inom andra sektorer.

– Kan man inte svara på vem som bygger den första anläggningen då kan vi inte tala om tekniken som att den finns, säger Hans Hellsmark.

Kan finnas fog för oro

Göran Finnveden ser att kritikerna av CCS oroas över att tekniken kan användas som en ursäkt av företagen för att slippa arbeta för att minska sina utsläpp. Det är en relevant kommentar, tycker han. Det andra är risken för att den koldioxid som lagras läcker ut igen.

Så här långt verkar CCS-tekniken lovande, men det är först när den testas i stor skala som man kan identifiera och åtgärda eventuella barnsjukdomar, säger Göran Finnveden.

– Ur den aspekten finns en viktig skillnad mellan CCS och Beccs (koldioxidlagring från biomassa, reds anm). Om vi använder CCS för att fånga in och lagra koldioxid, som sedan läcker ut, då har det blivit ett utsläpp. Men om vi använder Beccs för att åstadkomma negativa utsläpp och det läcker ut lite koldioxid från den processen, då har vi ändå minskat mängden koldioxid i atmosfären.

Långt kvar till bred användning av CCS

"Även under mycket goda förhållanden skulle det ändå kunna ta 5–10 år att få till en storskalig CCS-anläggning i Sverige. Och det kan ta ytterligare 10–20 år innan man har löst avgörande frågor och kan börja använda tekniken på bred front i många sektorer samtidigt", säger Hans Hellsmark, docent i innovation och omställningsstudier på Chalmers till Ny Teknik.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt