Före detta Gripenpilot: ”Kan aldrig skydda sig helt”

2018-08-21 13:40  
Mikael Grev, före detta Gripen-pilot. Foto: Privat

Gripen har förmodligen kolliderat med tusentals fåglar. Men det är mycket ovanligt att det får allvarliga konsekvenser, enligt före detta piloten Mikael Grev som dock minns en händelse med försvarets andra plan som kunde ha slutat illa.

Mikael Grev kolliderade under sina 17 år som Gripenpilot själv med åtminstone två fåglar. I dag är han vd för Avioniq som utvecklar ett hotvärderingssystem. Saab och Avionoq marknadsför systemet gemensamt.

På tisdagen, efter kraschen i Ronneby, skrev han på Twitter först att det förmodligen har skett hundratals fågelkollisioner med Gripen genom åren. Efter kontakt med aktiv personal inom försvaret justerade han, och menar att det förmodligen rör sig om ett tusental.

– Det betraktas som ganska små saker. Det enda man ser är oftast ett svart streck. Det kan dunka till lite. Det är inget som man direkt tänker på, säger han.

Läs mer: Ett Jas Gripenplan har kraschat utanför Ronneby

Rutinen är dock alltid att avbryta flygningen om det skulle ske.

– Vid befarad kollision ska man alltid avbryta direkt, säger han.

Tisdagens kollision som ledde till att piloten sköt ut sig och planet kraschade ska enligt information från Försvarsmaktens presskonferens ha skett på cirka 1 000 meters höjd. Kollisioner är betydligt vanligare i samband med start och landning.

– Man kolliderar med fåglar där fåglar finns, upp till 400-500 meter är risken som störst. Men det finns fall där det inträffat på riktigt hög höjd, upp till 11 000 meter enligt vad jag hört.

Känner du till några andra fågelkollisioner där Gripenplan drabbats av allvarliga konsekvenser?

– Inte jag direkt, nej, men jag ska inte säga att det aldrig har hänt, säger han.

Han minns en händelse på F16 i Uppsala runt 1998. En av lärarna skulle flyga hem ett av försvarets skolplan, SK60, och kolliderade med en medelstor fågel i omkring 650 kilometer per timme. Fågeln kraschade rakt igenom vindrutan och rensade planet fullständigt bakåt. Som tur är träffade den på höger sida och inte där piloten satt, som efter en hel del besvär kunde landa planet igen.

– Hade den träffat honom hade han förmodligen inte klarat sig, säger Mikael Grev.

Läs mer: Så fungerar Gripenplanets raketstol

Vindrutan eller motorn är de känsligaste punkterna på planet vid en fågelkollision. Gripenplanen är utformade för att tåla en hel del. Men trots att vindrutan är flera centimeter tjock och motorn från Volvo Aero av typen RM12 är förstärkt klarar inte planet hur mycket som helst.

Det är fågelns vikt och planets fart som är det avgörande, påpekar Mikael Grev.

– Motorns fläktblad kan skadas. Då uppstår obalans och därefter är det svårt att säga exakt vad som händer. Fågeln går igenom olika delar av motorn. Men min uppfattning är att Gripen är bland de bättre planen på att hantera just fågelkollisioner, säger han.

Vilken hastighet det nu kraschade Gripenplanet hade vet han inte. Generellt brukar dock inte planen ha så hög hastighet i närheten av flygplatsen.

Vad kommer att ske framöver?

– Det blir en haverikommission som brukar pågå rätt lång tid. Såvida inget särskilt framkommer brukar inte så otroligt mycket mer hända. Det låter kanske lite konstigt, men man kan aldrig skydda sig helt från sådant här. Eftersom det sker kanske hundratals kollisioner om året ger sannolikheten att det förr eller senare sker något allvarligt.

– Det blir alltid en stor grej när ett Gripen kraschar. Men shit happens. Jag är bara väldigt glad att piloten klarade sig, säger Mikael Grev.

Lars Haglund, enhetschef operatörer och luftvärdighet på Transportstyrelsen, berättar att myndigheten i snitt får in ungefär 400 incidentrapporter gällande fågelkollisioner årligen. Han betonar dock att de endast gäller civil luftfart.

Hur ofta sker haveri?

– Ytterst sällan. Planen designas för att tåla en hel del, säger han.

Den enda händelse han kan minnas på rak arm är då piloten på ett passagerarplan av typen Airbus A320 år 2009 lyckades nödlanda på Hudsonfloden i USA efter att motorerna skadats av fåglar. Alla 155 ombord överlevde.

Precis som Mikael Grev påpekar Lars Haglund att vindruta och motorer är känsligast.

Också inom civil luftfart avbryts flygningen vid befarad kollision. Enda undantaget är om planet vid lyft har nått den hastighet på rullbanan då piloten inte kan bromsa i tid innan banan tar slut.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt