Flygande eltaxi ska gå mellan flygplatsen och Northvolt-fabriken

2021-09-09 16:24  

Skellefteå flygplats satsar på elflyg. Redan nästa vinter kan eldrivna och flygande farkoster trafikera en ny rutt mellan flygplatsen och Northvolts batterifabrik.

Den 30 kilometer långa bilresan mellan flygplatsen och batterifabriken tar ungefär en halvtimme att köra i dag. Men med vertikalstartande flygande farkoster ska det bara ta cirka åtta minuter.

Sådana farkoster tar upp till sju passagerare men kräver inte långa start- och landningsbanor som vanliga flygplan.

Satsningen görs inom ramen för projekt Elis, en förkortning som står för Elektrifierad luftfart i Skellefteå. I samarbetet ingår Skellefteå Airport, Skellefteå Kraft, Northvolt, Skellefteå Science City och EIT Innoenergy.

Syftet med projektet är att skynda på utvecklingen av kommersiellt elflyg genom att ta fram den nödvändiga infrastrukturen. Förra månaden invigdes en ny laddstation på flygplatsen, där 1 MW finns tillgänglig för eldriven luftfart. Det ska göra det möjligt för flera små elflygplan att ladda samtidigt.

– Tre mindre elflygplan kommer att finnas på flygplatsen redan i höst eftersom Green Flight Academy startar upp en pilotutbildning till våren. Piloterna börjar alltid flyga små plan och då kommer de att flyga elflygplan, det är bra ur hållbarhetssynpunkt, berättar Henrik Littorin, projektledare för Elis, till Ny Teknik.

Amerikanska Joby Aviation är ett av företagen som utvecklar en vertikalstartande flygande farkost. Foto: Joby Aviation

Dessutom har Energimyndigheten beviljat drygt tre miljoner kronor för att etablera en testrutt mellan flygplatsen och Northvolts batterifabrik för vertikalstartande eldrivna farkoster. De deltagande företagen bidrar med ungefär lika mycket.

Pengarna ska bland annat gå till att utreda hur luftrummet ska fördelas mellan vanliga flygplan och vertikalstartande farkoster, etablera en landningsplatta vid Northvolt Ett, samt undersöka hur affärsmodellen kan se ut.

”Vi kommer inte att ha gjort något förgäves”

Ambitionen är att testrutten ska kunna användas av olika aktörer som utvecklar eldrivna flygfarkoster från december 2022. Till exempel kan det vara värdefullt att utvärdera hur tekniken fungerar i kallt klimat.  

Ett par år senare ska kommersiell trafik kunna gå längs rutten.

– Det pågår väldigt mycket industriella projekt för att ta fram vertikalstartande farkoster med mellan två till sju säten. Jag tror att vi tog fram en lista på ungefär 100 projekt. Det är ett intressant sätt att öka den regionala tillgängligheten där man inte har så stora volymbehov men ändå vill ha frekvent trafik, säger Henrik Littorin.

Vertikalstartande farkoster kallas ibland VTOL från engelskans vertical take-off and landing, eller STOL för short take-off and landning. Några av företagen som har kommit långt med att utveckla sådana farkoster är de båda tyska bolagen Lilium och Volocopter, samt kinesiska Ehang och Joby Aviation från USA.

Tyska Liliums koncept för vertikalstartande flygande farkost med sju säten. Foto: Lilium

Hittills har man i projekt Elis inte undersökt intresset hos sådana farkostutvecklare för att flyga på den framtida teststräckan.

– Det är en form av chansning. Men runt 2024 eller 2025 kommer ett stort antal vertikalstartande farkoster att bli godkända för att flygas kommersiellt med passagerare, om allt går som det verkar. Då har vi sagt att vi ska vara en av de första som faktiskt får in dem i transportsystemet. Då har vi gjort förarbetet för att vara snabba, så vi kommer inte att ha gjort något förgäves, säger Henrik Littorin.

”Finns inte potential att utöka passagerarantalet”

Som namnet säger lyfter och landar vertikalstartande farkoster vertikalt. Men i horisontell framdrift kan vissa av dem nyttja vingarnas lyftkraft vilket minskar kraven på batterierna.

– Det går åt väldigt mycket energi att lyfta upp farkosten hela tiden, men med vinklingsbara rotorer och en vingprofil som ger en framåtdrivande kraft kan man uppnå en annan prestanda, säger Henrik Littorin.

De flesta koncept som håller på att utvecklas bygger på många små propellrar och elmotorer, vilket skapar redundans.

– Slår man ut någon komponent kan man ändå flyga vidare och landa på ett säkert sätt, säger Henrik Littorin.

Dagens batterier räcker gott och väl för att driva vertikalstartande flygande farkoster mellan Skellefteå flygplats och Northvolt Ett, menar Henrik Littorin.

– Ja det gör de absolut. Några av företagen som utvecklar farkosterna är uppe och provflyger på riktigt. Men med den teknik och energitäthet vi har idag finns inte potential att utöka passagerarantalet. Det släpper man nog till eldrivna eller vätgasdrivna flygplan, säger han.

Northvolt: ”Spännande möjlighet”

Northvolt deltar i projektet för att stödja elektrifieringen av samhället.

– Men vi ser också en potential i att skapa ett showcase för elektrifierade transporter genom all den logistik vi nu planerar runt Northvolt Ett, säger Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer på Northvolt.

Hoppas ni att era anställda och besökare till fabriken ska kunna åka flygande eltaxi från flygplatsen alltså?

– Ja, på ganska lång sikt är det ju en spännande möjlighet. Men det kommer att vara elbil eller elbuss som gäller för en betydande tid framåt, säger Anders Thor.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt