Eon satsar på digital felsökning av elnätet

2019-03-04 06:00  

Med sensorer på ledningsstolparna ska elnätföretag snabbt kunna se var fel har uppstått. Nu satsar Eon på den svenska tekniken, utvecklad av startupföretaget Exeri.

När strömavbrott inträffar kan det ta lång tid att hitta felet. Luleåföretaget Exeri har tagit fram ett digitalt system som ska göra att felsökningen går fortare. Målsättningen är att tiden för avbrott ska kunna halveras.

Systemet har testats i ett par månader på Skellefteå Krafts luftburna mellanspänningsnät. Omkring 140 sensorboxar sitter på stolparna på en fyra mil lång sträcka.

Sensorerna mäter det elektriska och magnetiska fältet runt ledningen och rapporterar resultaten via radiosignaler till en central enhet där beräkningar görs för att hitta avvikelser. Om systemet upptäcker avvikelser skickas larm till berörda operatörer.

– De kan få sms eller mejl om vad som har hänt, och kan se på en kartbild var felet har inträffat och vilken brytare som ska öppnas för att isolera felet så att många abonnenter kan få tillbaka strömmen snabbt, berättar Staffan Ruuth, styrelseordförande i Exeri.

”240 mil som skulle må bra av lite mer övervakning”

Den sträcka där Skellefteå Kraft testar tekniken valdes ut för att den har varit problemfylld. Där saknar ledningarna isolering, vilket gör att det bara krävs en liten kvist som ligger emot för att ett avbrott ska uppstå. Förra året inträffade 27 störningar på sträckan.

Men sedan sensorerna installerades har den endast drabbats av två fel, ett jordfel och en kortslutning. Och vid de tillfällena fungerade Exeris teknik inte perfekt.

– Systemet har gett vissa indikationer men inte alla de svar vi vill ha från ett fel. Vi har fått indikering på att det är strömavbrott men inte fått positionen. Men vi har en dialog med Exeri och de ska kalibrera systemet så att det blir löst, säger Magnus Brodin, produktutvecklare på Skellefteå Kraft.

Eftersom kalibreringsfasen fortfarande pågår anser Skellefteå Kraft att det är för tidigt att utvärdera tekniken. Det ska i stället göras till sommaren, när sensorerna har suttit uppe en hel vinterperiod. Därefter ska bolaget fatta beslut om de ska satsa på sensorteknik på fler sträckor.

– Ser vi att vi får ett positivt utfall gör vi en större upphandling av det. Vi har 240 mil luftledning som är oisolerad och väldigt väderkänslig som skulle må bra av lite mer övervakning, säger Magnus Brodin.

”Detektera brister innan vi får fel hos kunderna”

Exeri har märkt ett stort intresse för tekniken. För ett par veckor sedan ordnades en studiedag i Malå för att visa systemet för potentiella kunder.

– Alla de stora bolagen var med. Många säger att det är det här vi har väntat på, nu får vi ett verktyg att jobba med. Det är jättekul, säger Staffan Ruuth.

Nätägaren Eon Energidistribution har valt att satsa på Exeris system på en sträcka om sju mil väster om Örnsköldsvik. Där ska omkring 200 sensorer sättas upp i sommar.

Eon hoppas att sensorsystemet dels ska kunna korta felsökningstiden så att reparationer kan påbörjas tidigare, men dels också att det tidigt ska kunna detektera avvikelser så att de går att åtgärda innan ett strömavbrott inträffar hos kunderna.

– Tidigare har man inte kunnat detektera den här typen av brister i elnätet. Det här ska kunna bli ett proaktivt system som detektera brister innan vi får fel hos kunderna. Det är en förhoppning, säger Peter Niklasson, chef för process- och teknikstyrning på Eon Energidistribution.

Affären omfattar 1,5 miljoner kronor. Exeri ser den som första steget inför ett internationellt genomslag.

– Det är ett stort steg för oss. Eon är en internationell aktör på eldistributionsmarknaden som har tagit till sig det här. Det är ett genombrott på en internationell eldistributionsmarknad, säger Staffan Ruuth.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt