Elbrist i Baltikum kan ge högre pristoppar i Sverige

2022-08-19 06:00  

Priset på el slog i taket på dagen före-marknaden i Baltikum i veckan. Nu diskuteras en höjning av pristaket. Det kan ge ännu högre pristoppar på el i Sverige redan i vinter.

Produktion och konsumtion av el måste varje sekund gå jämnt upp. Men onsdagen den 17 augusti, mellan klockan 17 och 18, svensk tid, gick elpusslet inte ihop i Baltikum.

Pusslet läggs redan dagen före drifttimmen, på elbörsernas dagen före-marknad. Där erbjuder elproducenter sin el till hugade spekulanter för varje enskild drifttimme.

Elhandlarna nappar på de lägsta buden först, men om de inte räcker går man till allt dyrare produktionsslag på den så kallade utbudskurvan. För onsdagskvällen blev de allra dyraste buden avropade och priset slog i taket, som är satt till 4 000 euro/MWh, ungefär 42 kr/kWh, för dagen före-marknaden.

”Aldrig varit med om avkortning tidigare”

Så redan under tisdagen stod det klart att utbudet av elproduktion inte skulle räcka för att täcka efterfrågan på el i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under onsdagskvällen.

– Då behöver de som driver dagen föra-marknaden, till exempel Nordpool eller Epex, se över vad de kan göra för att få ihop det hela, säger Staffan Engström, enhetschef på Svenska kraftnät.

Vindkraftverk i Lettland. Foto: Michal Fludra/TT

Det som gjordes i praktiken var att effektreserven om 50 MW aktiverades. Då gick pusslet ihop för alla timmar under onsdagen utom just mellan 17 och 18.

Därefter gjordes så kallad avkortning, vilket innebär att alla köp under timmen minskades. Alla köpare fick alltså köpa mindre el än vad de egentligen hade velat. Totalt minskades köpbuden under timmen med 2,14 MWh i de tre länderna.

Det är en extremt ovanlig åtgärd.

– Jag har aldrig varit med om avkortning förut, säger Mårten Bergman, enhetschef på Svenska kraftnät.

Pristaket höjdes i våras

Någon frånkoppling av elkunder behövdes dock aldrig under själva drifttimmen. När klockan slog 17 hade förbrukningen minskat med tio procent.

– Det blir ofta en sekundär effekt. När konsumenterna hör talas om det höga priset minskar eller flyttar de sin elanvändning till en annan timme. Men vi vill hellre att de ska vara med och agera på marknaden så att de är med i prisbildningen, säger Mårten Bergman.

Händelsen har lett till diskussioner om ifall pristaket på dagen före-marknaden ska höjas. 5 000 euro/MWh är en möjlig ny nivå.

– Om priset går över 60 procent av rådande maxpris ska man analysera den situationen för att se om det fanns skäliga orsaker till det höga priset, eller om man behöver se över maxpriset, säger Staffan Engström.

En liknande situation uppstod även i våras, vilket ledde till att pristaket på dagen före-marknaden höjdes från 3 000 till 4 000 euro/MWh.

”Vi har inte sett sådana priser än i Sverige”

De som nu ska granska prishändelsen i Baltikum är en större sammanslutning av experter som jobbar med dagen före-marknader, bland annat europeiska stamnätsägare och elbörser. Om analysen visar att marknaden fungerade som den skulle men pristaket behöver höjas kommer ändringen att göras på alla europeiska elbörser för dagen före-marknaden.

Blir den en höjning av pristaket kan alltså pristopparna bli ännu högre i Sverige.

Kan en sådan höjning slå igenom redan i vinter?

– Ja, det kan det göra, säger Staffan Engström.

Syftet med att höja pristaket är att fler elproducenter ska vilja lämna bud eller att fler elanvändare vill minska sin konsumtion vid vissa tillfällen.

– Det som ligger närmast till hands är att stora elanvändare kan tänka sig att dra ner, till exempel stora industrier som vill minska sin produktion, säger Christan Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis.

Elförbindelsen Nordbalt går mellan Sverige och Litauen. Här läggs sjökabeln på plats. Arkivbild. Foto: ABB

Ett pris om 5 000 euro/MWh motsvarar nästan 53 kronor per kWh.

– Vi har inte sett sådana priser än i Sverige. Och jag hoppas att vi aldrig får se dem, säger Mårten Bergman.

”Mycket hänger på vad Putin gör”

Sett över hela vintern bedömer dock inte Christian Holtz att det genomsnittliga elpriset i Sverige påverkas särskilt mycket även om pristaket höjs. Han bedömer att elpriset blir runt 3 kr/kWh i elområde 3 och cirka 4 kr/kWh i elområde 4.

– Men det är i genomsnitt, så det innebär väldigt höga priser under enskilda dagar, säger han.

Osäkerheten på elmarknaden är dock mycket större än vad den brukar vara. Sveriges importberoende har ökat och väder och vind spelar in. Blir det kallt och dåligt med vindar kan priset stegras ännu mer.

– Mycket hänger också på vad Putin gör med gasexporten till Europa, om han stryper kranen ännu mer och i så fall hur mycket, säger Christian Holtz.

Regeringen utlovade nyligen en sorts högkostnadsskydd för elkonsumenter i södra Sverige. Flaskhalsintäkter som Svenska kraftnät egentligen ska använda för att bygga bort flaskhalsarna i stamnätet ska gå till att kompensera hushåll och företag i södra Sverige för de höga elpriserna.

Men exakt hur det ska gå till ska utredas av Svenska kraftnät och utredningen ska presenteras i november, efter riksdagsvalet.

Linda Nohrstedt

Mer om: El Elbrist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt