Det moderna kolet kan bli en klimaträddare

2019-12-05 06:05  

Enorma förhoppningar knyts till biokol när de fossila utsläppen måste minska. Den moderna varianten av kolmilornas träkol ska hjälpa industrin att fasa ut stenkolet men också skapa kolsänkor och förbättra jordar.

Det är många som är ute efter det nya gröna kolet. Marknaden spås öka exponentiellt under de närmaste tio åren.

Eftersom biokol tillverkas av biomassa ger det inte upphov till fossil koldioxid. Industrin ser det därför som en möjlig lösning där det fossila stenkolet ska fasas ut.

Grundprincipen för tillverkning av biokol bygger på gamla tiders kolmilor, där träkol framställdes. Biomassa värms upp i en syrefattig miljö till som mest 700 grader, så kallad pyrolys. Men dagens tillverkning är betydligt mer effektiv.

Största förhoppningen: Binda koldioxid

Till skillnad från träkol, som bara tillverkas av trä, kan flera typer av biobaserade material användas som råvara till biokol. Till exempel löv, matavfall eller djurspillning.

– Dagens tillverkningsprocesser av biokol sker i utrustning med avancerad styrning och möjlighet att ta vara på gas och olja som bildas i processen. Dessa kan sedan användas för att tillverka olika kemikalier och biobränslen, säger Maria Lundgren på metallforskningsinstitutet Swerim.

Intresset för biokol har exploderat på senare tid. Hittills har tio svenska anläggningar fått statligt bidrag via Klimatklivet för att dra i gång biokoltillverkning. En helt ny industri kan vara på väg att byggas upp.

Störst förhoppning knyts till biokolets möjlighet att bilda en kolsänka. Det innebär att en del av det kol som växterna har absorberat från luftens koldioxid finns kvar i biokolet efter pyrolysen. Om biokolet sedan grävs ned kan kolet bindas i marken i hundratals år.

Höganäs och SSAB vill använda biokol

Men biokolet har fler fördelar. Med sin porösa struktur kan det hålla kvar näring och vatten, vilket gynnar odlingsjordar. I Stockholm grävs biokol ned i stadens trädplanteringar (läs mer här).

Även den svenska metallindustrin intresserar sig för biokol. Metallpulvertillverkaren Höganäs hoppas till exempel kunna använda biokol för att reducera järnoxid men också som tillsats när skrot smälts i en elektrisk ljusbågsugn.

Ståljätten SSAB satsar på att vätgas ska bli det nya reduktionsmedlet för järnoxiden, men vill även använda biokol i smältan i ljusbågsugnar. Dessutom hoppas bolaget att biokol ska fungera som legering i det framtida fossilfria stålet.

Forskningsinstitutet Swerim har undersökt möjligheten att ersätta det fossila stenkolet som används i masugnarna i dag med biokol. Resultatet visar att det antagligen skulle fungera bra att ersätta allt stenkol som sprutas in i pulverform i den nedre delen av masugnen med biokol. Men när det gäller koks, som tillsätts via toppen, går det än så länge bara att ersätta en liten andel av stenkolet med biokol.

Forskare: Största nackdelen är att resursen är begränsad

Under våren ska praktiska tester genomföras på SSAB:s masugn i Oxelösund.

– Vi vill utvärdera hur det fungerar rent praktiskt att injicera biokolet med den utrustning som finns där. Biokol har större volym och är mycket mjukare än stenkol, så det kan bildas avlånga stickor som gör det svårare att blåsa in, säger Maria Lundgren.

Biokol har dock en del nackdelar. Än så länge är forskningen begränsad, men damm från malningen kan vara skadlig. När det används som jordförbättring kan dess absorberande förmåga i vissa fall också leda till att skördarna minskar därför att för lite näringsämnen och vatten blir kvar till grödorna.

KTH-forskaren Cecilia Sundberg anser att den största nackdelen med biokol är att det är en begränsad resurs. Det kan inte räcka till allt. Samtidigt menar hon att det finns fog för en del av förhoppningarna.

– Det som är unikt med att använda biokol som kolsänka är att kolinlagringen blir stabil i ett material som dessutom kan vara till nytta. Det är en skillnad mot bio-CCS som bara handlar om att pumpa ned koldioxid för att bli av med det. Det finns inte så många andra sätt att långsiktigt ta koldioxid ur atmosfären och samtidigt skapa nytta, säger Cecilia Sundberg.

Linda Nohrstedt

Mer om: Biokol Koldioxid

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt