Brunnar för att lagra koldioxid klara – kan lagra 1,5 miljoner ton per år

Børre Jacobsen, direktör på Northern Lights, kan andas ut nu när borrningen av två brunnar till koldioxidlagret är avslutad. Man har också kunnat bekräfta att det finns kapacitet för att lagra minst 5 miljoner ton koldioxid per år. Foto: Tia Karlsen

De första brunnarna för att pumpa ner koldioxid i Northern Lights-projektet i Norge är nu färdigborrade. I den första etappen av koldioxidhotellet är allt utrymme redan fulltecknat.

I augusti påbörjades borrningen av två brunnar i licensområdet 001 i Nordsjön, en för injektion av koldioxid och en som ska fungera som reserv. Borrningen görs inom ramarna för Northern Lights-projektet. Nu står brunnarna färdiga och de första uppgifterna om deras kapacitet finns tillgängliga.

Uppgifterna bekräftar att det är möjligt att förvara minst fem miljoner ton koldioxid per år i lagret, vilket är tillräckligt för att täcka fas 1 och 2 i projektet.

Och Northern Lights direktör Børre Jacobsen kan andas ut.

– Att slutföra de här första borroperationerna är ett viktigt steg i rätt riktning. Vi är väldigt glada att kunna bekräfta att vi har lagringskapacitet för fas 1 och 2 av Northern Lights-projektet. Men för att utnyttja kapaciteten behöver vi fler injektionsbrunnar, säger han i ett pressmeddelande.

Läs mer: Är ”mekaniska träd” bättre än en koldioxidsug?

Fas 1 av projektet omfattar lagring av 1,5 miljoner ton koldioxid. Och utrymmet är redan fulltecknat, sedan konstgödselföretaget Yara i augusti skrev på det första kommersiella avtalet om koldioxidlagring på den norska kontinentalsockeln.

Utöver Yara ska två projekt för koldioxidfångst lagra sin koldioxid här, dels från Norcems cementfabrik i Breivik, dels från Hafslund Oslo Celsios avfallsanläggning på Klemetsrud. Båda ingår i Langskip-projektet för koldioxidfångst och -lagring.

Fas 1 inleds under 2024.

För närvarande har inget investeringsbeslut fattats om fas 2, när lagret ska utökas till en kapacitet på 5 miljoner koldioxid per år. Till det får Northern Lights inget statligt stöd utan man är beroende av att ha kommersiella avtal på plats innan man kan sätta igång. För närvarande finns flera intentionsavtal, men ingen har skrivit på något bindande kontrakt.

Om kontrakten kommer på plats relativt snart kan investeringsbeslutet fattas nästa år. Då kan projektet nå målet att starta upp fas 2 under 2026.

Data om hur koldioxiden uppför sig

Samtidigt har man också börjat prata om en fas 3 för lagret och har inlett studier som ska undersöka förutsättningarna.

Hittills har bara en mindre del av området som omfattas av licensen undersökts, och på Northern Lights tror man att det finns potential för att lagra mycket mer än fem miljoner ton koldioxid här. Men för att bekräfta möjligheterna, till exempel för en tredje fas, måste man provborra mer för att få en större kännedom om området.

De nya brunnarna har gett mer kunskap om lagringspotentialen i formationen under havsbotten. När koldioxid börjar injiceras i brunnarna i flytande form om två år kommer man också att få data om hur koldioxiden uppför sig.

– Om vi hade kunnat peppra området med brunnar hade vi vetat mycket mer om lagringspotentialen i licensområdet. Men då hade vi också varit bankrutta. Så det är en ekonomisk fråga, säger Børre Jacobsen till TU.

De två brunnarna som nu har borrats ska användas för injektion av koldioxid. Den första återanvänder delar av borrhålet från provborrningen som gjordes 2020. Man har borrat sig ut från sidan av provborrhålet, och det är den brunnen som nu ska användas för injektion.

Fungerar som reserv

Att återanvända provborrhålet Eos som injektionsbrunn har varit planen ända från start. Det ses som en kostnadseffektiv lösning eftersom projektet kan använda stora delar av det befintliga borrhålet och slipper att borra helt nytt.

Den andra brunnen kommer i huvudsak att fungera som reserv och tas i bruk om huvudbrunnen av någon anledning är ur drift. Den ska med andra ord stå för backupkapacitet, så att det alltid är möjligt att pumpa ner koldioxid i lagret.

Artikeln publicerades först i Teknisk Ukeblad och görs tillgänglig för Ny Tekniks läsare genom ett samarbete mellan tidningarna.

Ina Andersen/TU

Tia Karlsen/TU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt