Blandade känslor efter beslutet för Preem: ”Helt orimligt”

Foto: FERNVALL LOTTE/Aftonbladet/TT, Henrik Montgomery / TT

Beskedet att Preemraff får grönt ljus från mark- och miljööverdomstolen tas emot med blandade känslor. Miljörörelsen beskriver beskedet som orimligt, medan Moderaternas klimatpolitiska talesperson är positiv.

Domstolen har kommit fram till att Preems ansökan om att få utöka raffinaderiet vid Lysekil kan beviljas, trots att det leder till så stora utsläpp av koldioxid att det kan bli omöjligt för Sverige att nå de fastlagda klimatmålen. Nu ligger det slutliga avgörandet hos regeringen.

Läs mer: Kamp om utbyggnad – Preem startar infångning av koldioxid

Beskedet möts av hårt motstånd från miljörörelsen. Exempelvis säger Isadora Wronski, chef för Greenpeace i Sverige, i ett pressmeddelande att det ”vore helt orimligt” att regeringen skulle låta Preem expandera sitt oljeraffinaderi. Och Fältbiologernas ordförande Tove Lönneborg uppmanar i ett pressmeddelande regeringen att inte svika framtida generationer: "Regeringen har lovat att lyssna på oss unga. Att godkänna Preems utbyggnad vore att offra vår framtid."

”Konservativ tolkning”

Tomas Kåberger, som är ledamot i Klimatpolitiska rådet och affilierad professor i förnybar energi vid Chalmers tekniska högskola, tycker inte att beslutet var oväntat – men att det bygger på en konservativ svensk tolkning av EU:s direktiv om utsläppshandel, som säger att ett land inte får ha klimatrestriktioner på verksamheter som omfattas av det handelssystemet.

– Det blir mycket svårt att nå de svenska klimatpolitiska målen om nettonollutsläpp senast 2045 utan ytterligare åtgärder. Antingen måste man förmå EU att skärpa systemet för utsläppshandel, eller så måste riksdagen införa särskilda regler för Sverige, säger Kåberger.

Det vore i så fall inte första gången ett EU-land gjorde så, påpekar han, och hänvisar till exempelvis Tyskland, som har infört restriktioner vad gäller landets kolkraft, trots att den verksamheten ingår i utsläppshandeln.

Välkomnar beskedet

Även Petter Larsson Garcia, miljöjurist på Naturvårdsverket, pekar på att det kan bli mycket svårt för Sverige att uppnå klimatmålen om Preem får grönt ljus att expandera verksamheten vid Preemraff utan någon form av villkor eller begränsningar.

– Naturvårdsverket bedömer i och för sig också att verksamheten är tillåtlig. Men till skillnad från Mark- och miljööverdomstolen anser vi att verksamheten måste tidsbegränsas, säger Petter Larsson Garcia.

”Vi välkomnar beskedet”

Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna, är däremot nöjd med domstolens besked.

– Vi välkomnar att beskedet nu har kommit och förväntar oss att regeringen respekterar domstolens bedömning och tillåter Preem att bygga ut, säger hon till TT.

– Vi tror i grund och botten att det är bättre att produktionen sker i Sverige, än i andra länder med sämre miljö och klimatkrav.

Samtidigt, påpekar Jessica Rosencrantz, är det också viktigt att Preem lever upp till sina löften om att bli klimatneutralt till 2045:

– Nu ligger ett ansvar på Preem att leva upp till de utfästelser som man gjort.

Fakta: Detta har hänt

14 december 2016: Preem ansöker om nytt miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.

9 november 2018: Domstolen godkänner ansökan. Beslutet överklagas dock av bland annat Naturskyddsföreningen.

17 juni 2019: Mark- och miljööverdomstolen meddelar prövningstillstånd. Samma dag skickar Naturskyddsföreningen en så kallad underrättelse till regeringen, som enligt organisationen borde ta över prövningen av tillståndet.

27 juni 2019: Även Naturvårdsverket skickar en underrättelse till regeringen, med hänvisning till att utbyggnaden enligt verket faller in under miljöbalkens skrivelser om verksamhet som ”kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag”.

23 augusti 2019: Regeringen beslutar att ta över det slutgiltiga beslutet av om Preem miljötillstånd.

30 oktober 2019: Preem kompletterar sin tillståndsansökan. Bland annat minskas den planerade utbyggnaden med 20 procent, vilket tillsammans med andra åtgärder också sänker prognosen för koldioxidutsläppen.

10–12 mars 2020: Mark- och miljööverdomstolen håller sin förhandling, i en lokal i Lysekil.

15 juni 2020: Domstolens yttrande blir offentligt.

Fakta: Preemraff

Ligger vid Brofjordens djupa yttre del, norr om Lysekil i Bohuslän. Togs i drift 1975 med namnet Scanraff.

Skandinaviens största oljeraffinaderi. Ungefär hälften av alla raffinaderiprodukter som säljs i Sverige kommer härifrån. Ungefär halva produktionen går på export.

Preem har omkring 600 anställda vid raffinaderiet i Lysekil. Utbyggnaden beräknas leda till 250 nya fasta anställningar vid raffinaderiet, samt omkring 3 000 ytterligare arbetstillfällen under byggtiden.

Preem vill bygga ut i Lysekil bland annat för att kunna omvandla tjockolja, en restprodukt från bensin- och oljeproduktionen, till bensin och diesel med mindre miljöpåverkan.

Preem behöver dock också ett nytt miljötillstånd för att få använda förnybara råvaror i produktionen.

Enligt Preem kommer utbyggnaden att leda till ökade koldioxidutsläpp på omkring en miljon ton per år. Bolaget lyfter samtidigt fram en rad åtgärder för att minska utsläppen och poängterar samtidigt att utsläppen i användarled skulle minska drastiskt efter utbyggnaden.

Preem har också ett raffinaderi på Hisingen i Göteborg.

Jörn Spolander/TT

Jens Bornemann/TT

Mer om: Preem

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt