ENERGI
EU:s största kolnation övergår till kärnkraft – men nu har priset exploderat
Kostnaden för tre tryckvattenreaktorer i Polen ser ut att hamna på 200 miljarder danska kronor, vilket är 50 procent mer än väntat.
Polen kommer att behöva gräva djupt i fickorna för att finansiera sitt första kommersiella kärnkraftverk med tre tryckvattenreaktorer, som ska placeras vid Östersjökusten.
Tidigare låg det förväntade priset på cirka 100 miljarder zloty, motsvarande 173 miljarder danska kronor. Men det kommer inte att räcka, vilket Jan Chadam, vd för det statliga kärnkraftsbolaget Polskie Elektrownie Jadrowe (PEJ), påpekade vid en konferens nyligen.
– Vi vet inte det slutgiltiga värdet på projektet, men en gissning är att det kommer att ligga runt 150 miljarder zloty, sade Jan Chadam enligt en polsk nyhetsbyrå som citerats av branschtidningen Global Construction View.
För ett och ett halvt år sedan fick amerikanska Westinghouse uppdraget att bygga kärnkraftverket.
Westinghouses kärnkraftverk beräknas ha en effekt om 3–4,5 GW. Det här ger ett pris på cirka 93,5–132 miljarder svenska kronor per gigawatt, vilket är i det övre spannet för vad europeiska kärnkraftverk förväntas kosta.
Planen: Kärnkraft och havsbaserad vindkraft
Priset har dock inte avskräckt de polska politikerna, som går vidare med planerna och räknar med att locka investerare och även få stöd från bland annat amerikanska exportkreditinstitutet Exim.
I Polen ska Westinghouse bygga tre reaktorer av typen AP1000. Det är en tryckvattenreaktor (PWR), vilket är den vanligaste reaktortypen i världen. Cirka 80 procent av Europas och 60 procent av världens totalt cirka 440 reaktorer i drift är av denna typ.
Polens energiförsörjning består till 69 procent av kolkraft, vilket gör landet till den största kolkonsumenten bland EU-länderna.
Planen är att så småningom ersätta kolkraften med en blandning av kärnkraft och vindkraft. Detta ska ske genom en kraftig utbyggnad av vindkraftsparkerna i Östersjön och ytterligare ett kärnkraftverk.
De tre reaktorerna vid Westinghouse-anläggningen skulle enligt planerna tas i drift 2033, men den tidsplanen kommer att bli svår att hålla, konstaterade kärnkraftsbolagets vd Jan Chadam vid konferensen.
Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska ing.dk. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.