Släkter spåras med dna

2016-11-17 15:01  

Y-kromosomens mutationer och genteknik är nyckeln till det stora släktkalaset. Det framgår av boken ”Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren”, där författarna spårar våra släktträd tusentals år tillbaka i tiden.

Omkring 200 år före Kristus levde en man, sannolikt i trakterna runt Vänern. I boken kallas han för Inge. Han fick barnbarn, som i sin tur fick barn, som överlevde och förflyttade sig över området som nu kallas Sverige. I dag är Inge anfader till var 20:e svensk man.

Historien om hur släktled, som Inges, har invandrat, blandats upp och spridit sig berättas i en nyutkommen bok. Författare är vetenskapsjournalisten Karin Bojs, som förra året kom ut med boken ”Min Europeiska familj – de senaste 54 000 åren” och dna-släktforskaren och författaren Peter Sjölund.

– Den förra boken utgår mycket från arkeologiskt dna. Den här boken utgår från dna från levande personer, säger Peter Sjölund.

Billigare dna-tester och databaser över testresultaten gör att släktforskare nu kan komplettera handlingar som kyrkböcker och arkeologiska fynd med genetiska spår som räcker tusentals år bakåt i tiden. I sitt arbete med boken har Peter Sjölund gått igenom omkring 10 000 svenska privatpersoners dna-resultat som numera finns tillgängligt i öppna databaser.

Varför är det då just pappornas historia som berättas? Jo, Y-kromosomen, som ärvs från far till son, ger möjligheter till ett riktigt detaljerat släktträd eftersom mutationer inträffar på den var 130 –140:e år. Genom att se vilka mutationer som en viss person bär på kan dna-släktforskare placera personen ganska exakt i släktträdets förgreningar. Mitokondrie-dna, som alla människor ärver från sin mor, muterar mera sällan och är därför svårare att använda för att placera in en person i släktträdet.

Läs mer:

Läs mer: Karin Bojs: Historien skrivs om av ingenjörer

Ett tekniskt genombrott som gjort boken möjlig är ”next generation sequencing”.

Metoden möjliggör att snabbt kunna analysera dna och visa i vilken ordning kvävebaserna (A, C, G och T) i arvsmassan är placerade.

– Tidigare testade man en position i taget, det var otroligt tidskrävande och dyrt. Nu analyseras hela Y-kromosomen direkt och jämförs med en referens, säger Peter Sjölund.

I jämförelsen identifieras de olika mutationerna, och på så sätt kan personen placeras in på rätt gren i mänsklighetens släktträd.

– I princip kan man för 5 000 kronor göra en analys motsvarande det man höll på med i Hugo-projektet, för att kartlägga den mänskliga arvsmassan. Då tog det 13 år, säger Peter Sjölund och hänvisar till det stora vetenskapliga projektet som avslutades år 2003.

Kommer boken att förändra hur vi ser på våra rötter?

– Det tror jag faktiskt. De flesta som gått i skolan har en historiebild av några kungar, några hundra år tillbaka. Men det här visar på vilken otroligt lång historia vi har och vilken mix vi alla är, säger Peter Sjölund.

Svenskarna och deras fäder

Utgiven på Bonniers förlag.

Skriven av Peter Sjölund, släktforskare och författare som tidigare skrivit boken ”Släktforska med dna” och Karin Bojs, vetenskapsjournalist och författare, som tidigare utkommit med boken ”Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren”.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt