Kan det bli för lite syre?

2010-04-13 23:00  

Om man sågar ner alla träd, försvinner syret i atmosfären då?

Vet man hur mycket skogman kan fälla utan att jorden går under? Om man sågar ner alla träd borde ju syret förr eller senare försvinna.

Å andra sidan, kan det genom fotosyntesen bli för mycket syre i atmosfären? Så att det blir rent av farligt? Vad händer då med livet på jorden?

Det undradeJesper Thorzelli förra numret. Här är två svar.

Nej, vi lever intepå trädens syre. Träd och växter ingår i ett kretslopp, den mängd syre ett visst träd frigör under sin levnad konsumeras efter dess död genom förmultning och förbränning. En utbredd missuppfattning är när man kallar regnskogen för ”jordens lunga”. Även regnskogen är i princip i balans. Det finns bara två sätt att tillföra syre (och avlägsna koldioxid) och det är sedimentering av havsorganismer och torvmossar. Där konsumeras inget syre efter döden. Dessa två företeelser avlägsnar även kol för gott ur ekosystemet.

På motsvarande sätt är det genom förbränning av fossilt sediment och torv (olja och kol) som vi kan återföra kol till ekosystemet igen.

Så i princip behövs inga träd för att ge oss syre, vi får vårt syre från växtplankton i världshaven.

Andreas Svegard, Markaryd

Jodå, atmosfären hargenom tiderna haft både högre och lägre syrehalt än nu. När jordens bildades, för 4,5 miljarder år sedan, var syrehalten noll. Inte förrän för ungefär två miljarder år sedan började det syre som genom fotosyntes producerades av cyano-bakterier i haven successivt läcka ut i atmosfären.

Syrehalten steg alltmer, och det blev så småningom balans mellan produktionen av syre genom algers och växters fotosyntes och det syre som åter bands genom att biologiskt material förmultnade och bröts ner. Syre och kol bands också i kalksten, de sammanpressade skalen av döda havsorganismer.

Under erorna karbon och perm, mellan 360 och 250 miljoner år tillbaka, täcktes jorden av träskmarker med täta skogar av ormbunksväxter. Så stark var tillväxten av organiskt material att döda rester inte längre hann förmultna, utan bakades in ?i tjocka lager som så småningom ombildades till kol. Det gjorde att syrehalten alltmer steg, vilket gynnade framväxten av jättelika insekter. Vid 35 procent syre blev luften nästan explosiv. Minsta gnista kunde få träd och växter att fatta eld och brinna explosionsartat.

Kanske var det just det som hände i samband med kraftiga asteroidnedslag för 245 miljoner år sedan. Väldiga skogsbränder, och det faktum att många syreproducerande organismer slogs ut, sänkte snabbt atmosfärens syrehalt till för oss mer normala nivåer.

Under senare tid tycks syrehalten hållit sig runt 21 procent. Men om fotosyntesen helt skulle upphöra sägs att syret skulle ta slut på bara 10 miljoner år.

Bengt Karlsson

Mer om dettafinns att läsa i artikeln ”Jordens luftiga historia”, se

www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article30739.ece

Så över till två nya frågor:

Antag att ett par skickliga pingpongspelare från låglandet får för sig att höghöjdsträna i Ecuadors bergstrakter. Kommer de då att märka någon skillnad i bollens beteende under spel på grund av den tunna luften? Finns det andra faktorer som spelar roll, som fukt, temperatur etcetera?

Magnus Mogensen

Jag har en vanlig stavlampamed två (seriekopplade) 1,5 V batterier. När dessa batterier börjar bli trötta, vilket jag tycker ofta sker efter relativt kort användningstid, försöker jag ibland krama ut lite mer energi genom att skaka lampan. Jag har märkt att ljusstyrkan då åter ökar, om än för en kort tid.

En gång var jag irriterad och skakade lampan mycket häftigt. Då blev hela ficklampan plötsligt väldigt het, och jag blev rädd. Varför blev det på detta viset? Och varför ökar ljusstyrkan när man skakar lampan?

Henrik Ringertz

Skicka in era svaroch nya intrikata frågor tillteknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt